Syftet med arbetet var att skriva om fem lärares uppfattningar kring den historiska berättelsen som undervisningsmetod samt dess påverkan på elevernas historiemedvetande. Arbetet gick ut på att ta reda på: Vad lärare anser om historiska berättelser som undervisningsmetod och i vilket syfte de har använt sig utav den och hur den kan utveckla elevernas historiemedvetande.Metoden som använts i undersökningen för att stödja arbetet var intervjuer. Intervjuerna gav möjligheten att ta del utav fem pedagogers uppfattningar och tankar kring historiskt berättande i form utav berättelser som metod och vilka erfarenheter det fanns kring dem. Väldigt kortfattat visade resultatet på att lärarna ansåg att historiska berättelser är en bra och användbar metod i historieundervisningen då majoriteten utav lärarna var överens om att de fängslar barnen och att eleverna uppskattar den, men att den även är en metod utav många andra. Resultatet visade även på att lärarna använde sig utav historiska berättelser i främsta syfte att väcka intresse hos eleverna och att eleverna uppskattar berättandet, men även för att skapa en förståelse för historia. Majoriteten utav pedagogerna delade även åsikten om att historiska berättelser kan utveckla historiemedvetandet hos eleverna då berättelserna har förmågan att väcka känslor hos dem om de kan relatera till karaktärerna i berättelsen samt om den utgår ifrån perspektiven då, nu och framtid som begreppet historiemedvetande omfattar.

In this paper the use of history in the Swedish immigration debate during the refuge crisis of 2015 is examined with the purpose of determining how the articles express historical consciousness. Furthermore, the potential to use these articles in a school context to develop students’ historical consciousness is discussed. The study was conducted through qualitative text analysis of debate articles from the fall of 2015 in three different Swedish newspapers, using theory of narrative competence as a determiner of the development of historical consciousness. Narrative competence was measured using a model of progression containing four different levels of narrative: Traditional, exemplary, critical and genetic. The results showed that in relation to the present, all four types of narratives could be observed. However, the past was predominantly used exemplary, to guide action in the contemporary situation. In the context of upper secondary school history education, suggestions of how to use the empirical material included problematisation and deconstruction of these historical examples to determine their ability to enhance understanding of present and past situations. Furthermore, articles referring to the same historical phenomenon with different levels of development in historical consciousness could be used to allow the students to observe the contrasts to develop their own historical consciousness.

Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra världskriget och Förintelsen. Planeringen är avsedd för elever i årskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra världskriget. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att eleverna, med hjälp av arkivmaterial, ska få möta verkliga människors berättelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berättelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmågor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. Utifrån det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgår från en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas. Vi drar slutsatsen att vår planering kan komma att fungera som en del i att utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet kan användas i sin helhet eller mindre delar, men även inom andra teman.