The main aim of this thesis is to determine which type of knowledge is most prevalent in activities that are based on historical sources in two Swedish textbooks published for History 1b, aimed for upper secondary school students. This was achieved with the use of Ammert and Sharp’s (2016) matrix called “Knowledge types in textbook activities”, which categorizes the type of knowledge generated through textbook activities into four categories: Statement, Explanation, Reflection/analysis, and Emancipatory. The results of this study show that statement questions are the most common questions provided in both textbooks’ source-activities, while emancipatory questions is only shown once. Furthermore, by studying the source-activity sections’ function in relation to the textbook’s main text it could be concluded that textbooks whose source-activity sections’ function is to problematise the content of the main text need to include more explanatory, reflecting/analyzing and emancipatory than textbooks whose source-activity sections’ function is to both create and problematise new knowledge that is not related to the main text. This is due to the latter’s need of statement activities for the pupils to absorb and understand the new knowledge that is presented, while the same is achieved in the former’s relation to the main text. Finally, this study shows the advantage a teacher has in using this matrix when purchasing new textbooks and planning the course content. By using this method the teacher can both improve their selection of textbooks and create activities that compliment the knowledge generated through the textbook activities, which leads to the teacher’s job becoming more efficient and effective.

This is a qualitative research based onsemistructured interviews, with a thematic analysis.The focus of the paper is historians and theirapproach to digital reproductions. The selection ofsource material, the risk of manipulation, therelevance of original sources and credibility ofdigital resources were examined. Historians interestsand needs and perceived problems associated withdigital source material were also examined. Theconclusion shows that historians are positive tomake use of digital reproductions due to availability.Digitization has simplified and transformed researchin several aspects. Digital and analog sources areoften combined and several historians have alsocompleted research that has been entirely based ondigital material. The original source have differentimportance for the interviewed historians, as well asthe personal interaction with a physical source. Thecredibility is in most cases high and the risk ofmanipulation is low. It´s however important toremember that digital material means a limitation interms of selection. The result also shows that the useof digital resources often depends on the situationand implementation. The digital source material thathistorians have worked with have not alwayssatisfied them. The lack of context and the fact thatmaterials are not always searchable is perceived asan availability issue and was expressed as criticism.It also appeared that digital material exhibits varyingquality. All interviewed historians had experiencedpoor quality in different ways.

The encounter with historical artifacts can spark historical questions and create a connection to the past, arousing curiosity and a desire to understand the historical context. This power can be harnessed in history education, where learning to question, interpret, and use historical sources is essential to developing historical literacy. This process not only contributes to understanding what knowledge in history is, but also to building a historical frame of reference and establishing historical concepts. Practicing source interpretation can also qualify students' historical consciousness. Research has shown that while teaching students how to handle historical sources and teaching source criticism skills is valuable, it may not necessarily lead to the development of historical disciplinary skills. This can result in a relative lack of skills among students in managing sources in a disciplinary way. Historical disciplinary skills involve the specific techniques and methods used by historians to analyze and interpret historical sources. This includes understanding the context in which the sources were created, identifying bias and perspective, and using a variety of sources to form a comprehensive understanding of the past. While source criticism skills are important, it is also important to focus on developing students' historical disciplinary skills to ensure that they have a deep and well-rounded understanding of history. This may involve incorporating more advanced historical methods and techniques into the curriculum and providing opportunities for students to practice these skills in a variety of contexts. This study aims to investigate history teachers' use of historical sources and their methodology for teaching based on these. Through interviews with primary school teachers in grades 4-6, the study explores the teachers' views on historical sources and their challenges and opportunities in teaching. The results of this study confirm certain aspects of previous research while also contributing new knowledge. By focusing on teachers' descriptions of their teaching methods and their views on historical sources, the study emphasizes the importance of source-critical criteria, structured source exercises, and the teacher's own historical perspective in teaching. The study contributes to a deeper understanding of how history teachers perceive historical sources, how these should be handled, and how they describe the implementation of their practical teaching. Previous research has either been action-based or has examined source handling at a broad level. This study contributes new insights that deepen and nuance existing knowledge about history teachers' handling of sources. / Mötet med historiska artefakter kan väcka historiska frågor och skapa en koppling till det förflutna, väcka nyfikenhet och en önskan att förstå det historiska sammanhanget. Denna kraft kan utnyttjas i historieundervisningen, där det är viktigt att lära sig att ifrågasätta, tolka och använda historiska källor för att utveckla historisk kompetens. Denna process bidrar inte bara till att förstå vad kunskap i historia är, utan också till att bygga upp en historisk referensram och etablera historiska begrepp. Att öva sig i källtolkning kan också kvalificera elevernas historiemedvetande. Forskning har visat att även om det är värdefullt att lära eleverna hur man hanterar historiska källor och att lära ut färdigheter i källkritik, leder det inte nödvändigtvis till utveckling av färdigheter i historisk disciplin. Detta kan resultera i en relativ brist på färdigheter hos eleverna när det gäller att hantera källor på ett disciplinärt sätt. Historiska disciplinära färdigheter omfattar de specifika tekniker och metoder som historiker använder för att analysera och tolka historiska källor. Detta innefattar att förstå det sammanhang i vilket källorna skapades, att identifiera fördomar och perspektiv och att använda en mängd olika källor för att bilda sig en omfattande förståelse av det förflutna. Även om färdigheter i källkritik är viktiga är det också viktigt att fokusera på att utveckla elevernas historiska disciplinära färdigheter för att säkerställa att de har en djup och väl avrundad förståelse för historia. Detta kan innebära att man införlivar mer avancerade historiska metoder och tekniker i läroplanen och ger eleverna möjlighet att öva dessa färdigheter i olika sammanhang. Denna studie syftar till att undersöka historielärares användning av historiska källor och deras metodik för att undervisa baserat på dessa. Genom intervjuer med grundskollärare i årskurs 4-6 undersöker studien lärarnas syn på historiska källor och deras utmaningar och möjligheter i undervisningen. Resultaten bekräftar vissa aspekter av tidigare forskning, men tillför också ny kunskap. Genom att fokusera på lärarnas beskrivningar av sina undervisningsmetoder och deras syn på historiska källor, framhåller studien vikten av källkritiska kriterier, strukturerade källövningar, och lärarens egna historiska perspektiv i undervisningen. Studien bidrar till en djupare förståelse av hur historielärare uppfattar historiska källor, hur dessa bör hanteras och hur de beskriver genomförandet av deras praktiska undervisning. Tidigare forskning har antingen varit aktionsbaserad eller har på övergripande nivå undersökt källhantering. Denna studie bidrar med ny insikt som fördjupar och nyanserar den befintliga kunskapen om historielärares källhantering.

Elevers empatiska förståelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism är intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. Lärdomar vi kan dra av Förintelsen är därför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar på samhällets värdegrund: demokrati, mänskliga rättigheter, tolerans och tålamod samt opposition mot rasism och totalitära ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sätt att hantera historia och ger förslag på hur Förintelseöverlevandes berättelser kan föras vidare in i framtiden. Den teoretiska basen är ett hermeneutiskt perspektiv på den muntliga historiens användningsområden, dess pålitlighet och betydelse som källa samt vittnesmålens möjlighet att utveckla empatisk förståelse. Uppsatsen tar upp svårigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsändare och mottagare, med hänsyn till möjligheten att förmedla vittnesmål med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förståelse. / Students’ empathic comprehension and ability to act against oppression and racism are intimately related to the insight which can be acquired from watching the testimonies of Holocaust survivors. The lesson that can be learned from the Holocaust gives a solid support in the shaping of a cultural norm for educational and pedagogical purpose, this norm is based on the fundamental moral values of society: democracy, human rights, tolerance, patience and resistance towards racism and totalitarian ideologies. This study has a theoretically based perspective and result in a concrete suggestion of how one might carry on the subject matter of the testimonies from Holocaust survivors into the future.The base of the theoretical discussion employs a hermeneutical perspective to examine the usefulness, trustworthiness and significance of oral history as a source. This hermeneutical perspective is also utilized in analyzing how the testimonies can be used to develop an empathic understanding out of a theoretical model. The essay discusses the hardship of testifying and the difficulties that surface in the communication between speaker and interlocutor. Ultimately the essay theorizes concerning the use of testimonies conveyed through motion pictures and how these should be analyzed to achieve empathic comprehension.

Dagens elever lever i en tillvaro där vi blir alltmer beroende av teknologi av olika slag En tillvaro där elever ständigt uppslukas i en teknologisk verksamhet där sociala medier och internet är en stor del av elevernas livsvärld. Även skolan karakteriseras alltmer av teknologi, historieämnet är rimligtvis inget undantag. Denna undersökning syftar till att undersöka om skolans värld och verksamma historielärare ”har hängt med” i den digitala utvecklingen. En naturlig ingång till historieämnet är användandet av digitaliserat källmaterial i undervisningen. Undersökningen har som mål att ta reda på i vilka syften denna eventuella användning sker, vilka plattformar som nyttjas samt vilka eventuella möjligheter och problem högstadielärare kan identifiera kring detta. I en ansats att finna svar använder jag mig av semistrukturerade intervjuer utifrån kvalitativ metod. Resultaten relateras sedan till historiedidaktisk teori som är av relevans. Efter att undersökningen genomförts står det klart att det ser väldigt annorlunda ut på våra skolor, dels utifrån lärarnas undervisningspraktik och dels utifrån teknologiska förutsättningar.

Det övergripande målet för detta arbete ligger i att utveckla samarbetet mellan aktörerna i det uppdragsarkeologiska verksamhetsfältet, i syfte att optimera urvalet och användningen av de ting som genereras och blir till ett kulturarv. Tyngdpunkten i licentiatuppsatsen ligger på de processer och strukturer som ligger till grund för formering av samlingarna och genom vilka det arkeologiska källmaterialet får en ny identitet som musealt kulturarv. Studien tar sin utgångspunkt i följande forskningsfrågor: Hur har arkeologins utveckling till uppdragsarkeologi som ett eget fält påverkat samlingarna? Med vilka effekter? Hur påverkar kommunikation och begreppsval processflödet som förvandlar källmaterial till ett kulturarv? Med vilka konsekvenser? I studien undersöks organisationsstrukturen för verksamhetsfältet och granskas hur kommunikationsprocesser påverkar vad fältet genererar. Fyndhanterings- och värderingsprocesser analyseras utifrån organisationsstrukturella förutsättningar, den historiska utvecklingen av enskilda professioner i verksamhetsfältet, samt kommunikationen aktörerna emellan. Studien genomförs med actor-network-theory som utgångspunkt och använder ett lingvistiskt perspektiv. Den bygger på litteratur- och dokumentstudier underbyggda med en fallstudie som kombinerar en enkät med en komparativ analys över urval och gallring av källmaterial. Studien visar hur verksamhetsfältets organisationsstruktur samt kontrollen på, och uppföljning av, fyndhanteringsprocessen leder till en skev representation av ting i samlingarna, med en förvanskad syn på det förflutna som effekt. Detta förstärks av ”kulturarvsparadoxen” – motsättningen mellan mål och uppdrag, eller teori och praktik, med ursprung i en tudelad begreppsförståelse kring vad som är kulturarv och vilket syfte det tjänar. / This study aims at improving cooperation and communication between actors in the field of Swedish contract archaeology in order to maximize the benefits of their work. It addresses two research questions: How did the development of archaeology into contract archaeology as an independent business affect museum collections in Sweden? And: How do communication and terminology affect the processes that transform material culture into cultural heritage? Departing from “actor-network-theory” and taking a linguistic perspective, I first examine closely some important processes and structures behind the making of heritage. The background of contemporary contract archaeology is then illuminated through a literature study focusing on the history of and current practices in contract archaeology, conservation practice and museum management. Later, I investigate the particular effects of contract archaeology on museum collections. This is based in part on a comparative analysis of selection and de-selection processes of artefacts in collections and partly on a survey among contract archaeologists. I conclude with a discourse analysis of policies and other governing documents, highlighting the significance of communication and terminology in processes during which archaeological artefacts acquire a new identity as cultural heritage. The study shows how the contemporary system of contract archaeology creates a biased representation of (pre-)history, as selection and de-selection processes of artefacts in museum collections are affected by various internal practices and external demands that ultimately shape cultural heritage. This bias is not helped by the fact that those collecting the artefacts in the field use different terminology compared with those collecting in museums. I argue that behind this gap lies the “cultural heritage paradox” which derives from different understandings and aims of cultural heritage by different actors.

Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra världskriget och Förintelsen. Planeringen är avsedd för elever i årskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra världskriget. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att eleverna, med hjälp av arkivmaterial, ska få möta verkliga människors berättelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berättelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmågor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. Utifrån det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgår från en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas. Vi drar slutsatsen att vår planering kan komma att fungera som en del i att utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet kan användas i sin helhet eller mindre delar, men även inom andra teman.

The use of historical source material and teaching in how to do historical analysis of sources is specific subject goal and knowledge requirements in all the upper secondary school's history courses. Previous research has shown that when historical sources and how the handling of these are the content of teaching, social science source criticism is practiced. Which means that the focus is not on historical disciplinary skills, which means that Swedish upper secondary school students' skills in managing sources in a disciplinary way are relatively low. The purpose of this study is to find new knowledge about which understandings history teachers have of analysis historical sources and which underlying reasoning form the basis for teachers' design of history teaching where sources and handling of them is the lesson content. The idea is that a study like this should be able to contribute with new knowledge about the problems with source handling in schools. The study uses interviews, four history teachers were interviewed, all active in upper secondary school. The results from the study partly confirm the previous research but also contribute with new knowledge. When history teachers talk and describe the teaching of source handling is based on an absolute source concept, it is likely that the teaching is conducted in an absolute and reconstructivist approach. In the process of handling historical sources, the teachers in this study describe that great emphasis is placed on source-critical criteria, arranged and simplified source exercises as well as conveying certain predetermined perspectives on history. This provides a knowledge contribution where insight and understanding are given on how history teachers perceive historical sources, how these should be handled and how they describe the implementation of their practical teaching. Previous research has been action-based or at an overall level examined source management. Through this study, new knowledge is provided that deepens and variegate the previous research knowledge of history teachers' handling of sources. / Användandet av historiskt källmaterial och undervisning i källhantering utgör ett specifikt ämnesmål och kunskapskrav i alla gymnasiets historiekurser. Den tidigare forskningen har visat att när historiska källor och hanteringen av dessa utgör historieundervisningens innehåll praktiseras ett samhällsvetenskapligt källkritiksbegrepp.  Detta gör att fokus inte är på ämnesdisciplinära förmågor, något som i sin tur medför att svenska gymnasieelevers färdigheter i att hantera källor på ett historiskt sätt på goda grunder kan antas vara förhållandevis låga. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förståelser till källhantering av historiskt källmaterial som historielärare har och vilka bakomliggande resonemang som ligger till grund för deras utformning av historieundervisning där källor och källhantering utgör lektionsinnehållet. Tanken är att en sådan undersökning ska kunna bidra med ny kunskap om problemen med källhantering i skolorna. Undersökningen utgår från forskningsintervjuer intervjuades fyra stycken historielärare, alla verksamma i gymnasieskolan.  Resultatet från studien bekräftar delvis den tidigare forskningen men bidrar också med ny kunskap. När historielärare talar och beskriver undervisningen i källhantering utifrån ett absolut källbegrepp så är det sannolikt att undervisningen bedrivs på ett absolut och rekonstruktivistiskt sätt. I processen att hantera källor beskriver lärarna i denna studien att stor vikt läggs på källkritiska kriterier, tillrättalagda och förenklade källövningar samt förmedling av lärarens förbestämda perspektiv på historien. Därigenom lämnas ett kunskapsbidrag där det ges inblick och förståelse om hur historielärare uppfattar historiska källor, hur dessa bör hanteras och hur de beskriver genomförandet av deras praktiska undervisning. Tidigare forskning har varit aktionsbaserad eller på övergripande nivå undersökt källhanteringen. Genom denna studie ges ny kunskap som fördjupar och nyanserar forskningens kunskap om historielärares källhantering.