The main aim of this thesis is to determine which type of knowledge is most prevalent in activities that are based on historical sources in two Swedish textbooks published for History 1b, aimed for upper secondary school students. This was achieved with the use of Ammert and Sharp’s (2016) matrix called “Knowledge types in textbook activities”, which categorizes the type of knowledge generated through textbook activities into four categories: Statement, Explanation, Reflection/analysis, and Emancipatory. The results of this study show that statement questions are the most common questions provided in both textbooks’ source-activities, while emancipatory questions is only shown once. Furthermore, by studying the source-activity sections’ function in relation to the textbook’s main text it could be concluded that textbooks whose source-activity sections’ function is to problematise the content of the main text need to include more explanatory, reflecting/analyzing and emancipatory than textbooks whose source-activity sections’ function is to both create and problematise new knowledge that is not related to the main text. This is due to the latter’s need of statement activities for the pupils to absorb and understand the new knowledge that is presented, while the same is achieved in the former’s relation to the main text. Finally, this study shows the advantage a teacher has in using this matrix when purchasing new textbooks and planning the course content. By using this method the teacher can both improve their selection of textbooks and create activities that compliment the knowledge generated through the textbook activities, which leads to the teacher’s job becoming more efficient and effective.

The encounter with historical artifacts can spark historical questions and create a connection to the past, arousing curiosity and a desire to understand the historical context. This power can be harnessed in history education, where learning to question, interpret, and use historical sources is essential to developing historical literacy. This process not only contributes to understanding what knowledge in history is, but also to building a historical frame of reference and establishing historical concepts. Practicing source interpretation can also qualify students' historical consciousness. Research has shown that while teaching students how to handle historical sources and teaching source criticism skills is valuable, it may not necessarily lead to the development of historical disciplinary skills. This can result in a relative lack of skills among students in managing sources in a disciplinary way. Historical disciplinary skills involve the specific techniques and methods used by historians to analyze and interpret historical sources. This includes understanding the context in which the sources were created, identifying bias and perspective, and using a variety of sources to form a comprehensive understanding of the past. While source criticism skills are important, it is also important to focus on developing students' historical disciplinary skills to ensure that they have a deep and well-rounded understanding of history. This may involve incorporating more advanced historical methods and techniques into the curriculum and providing opportunities for students to practice these skills in a variety of contexts. This study aims to investigate history teachers' use of historical sources and their methodology for teaching based on these. Through interviews with primary school teachers in grades 4-6, the study explores the teachers' views on historical sources and their challenges and opportunities in teaching. The results of this study confirm certain aspects of previous research while also contributing new knowledge. By focusing on teachers' descriptions of their teaching methods and their views on historical sources, the study emphasizes the importance of source-critical criteria, structured source exercises, and the teacher's own historical perspective in teaching. The study contributes to a deeper understanding of how history teachers perceive historical sources, how these should be handled, and how they describe the implementation of their practical teaching. Previous research has either been action-based or has examined source handling at a broad level. This study contributes new insights that deepen and nuance existing knowledge about history teachers' handling of sources. / Mötet med historiska artefakter kan väcka historiska frågor och skapa en koppling till det förflutna, väcka nyfikenhet och en önskan att förstå det historiska sammanhanget. Denna kraft kan utnyttjas i historieundervisningen, där det är viktigt att lära sig att ifrågasätta, tolka och använda historiska källor för att utveckla historisk kompetens. Denna process bidrar inte bara till att förstå vad kunskap i historia är, utan också till att bygga upp en historisk referensram och etablera historiska begrepp. Att öva sig i källtolkning kan också kvalificera elevernas historiemedvetande. Forskning har visat att även om det är värdefullt att lära eleverna hur man hanterar historiska källor och att lära ut färdigheter i källkritik, leder det inte nödvändigtvis till utveckling av färdigheter i historisk disciplin. Detta kan resultera i en relativ brist på färdigheter hos eleverna när det gäller att hantera källor på ett disciplinärt sätt. Historiska disciplinära färdigheter omfattar de specifika tekniker och metoder som historiker använder för att analysera och tolka historiska källor. Detta innefattar att förstå det sammanhang i vilket källorna skapades, att identifiera fördomar och perspektiv och att använda en mängd olika källor för att bilda sig en omfattande förståelse av det förflutna. Även om färdigheter i källkritik är viktiga är det också viktigt att fokusera på att utveckla elevernas historiska disciplinära färdigheter för att säkerställa att de har en djup och väl avrundad förståelse för historia. Detta kan innebära att man införlivar mer avancerade historiska metoder och tekniker i läroplanen och ger eleverna möjlighet att öva dessa färdigheter i olika sammanhang. Denna studie syftar till att undersöka historielärares användning av historiska källor och deras metodik för att undervisa baserat på dessa. Genom intervjuer med grundskollärare i årskurs 4-6 undersöker studien lärarnas syn på historiska källor och deras utmaningar och möjligheter i undervisningen. Resultaten bekräftar vissa aspekter av tidigare forskning, men tillför också ny kunskap. Genom att fokusera på lärarnas beskrivningar av sina undervisningsmetoder och deras syn på historiska källor, framhåller studien vikten av källkritiska kriterier, strukturerade källövningar, och lärarens egna historiska perspektiv i undervisningen. Studien bidrar till en djupare förståelse av hur historielärare uppfattar historiska källor, hur dessa bör hanteras och hur de beskriver genomförandet av deras praktiska undervisning. Tidigare forskning har antingen varit aktionsbaserad eller har på övergripande nivå undersökt källhantering. Denna studie bidrar med ny insikt som fördjupar och nyanserar den befintliga kunskapen om historielärares källhantering.

The use of historical source material and teaching in how to do historical analysis of sources is specific subject goal and knowledge requirements in all the upper secondary school's history courses. Previous research has shown that when historical sources and how the handling of these are the content of teaching, social science source criticism is practiced. Which means that the focus is not on historical disciplinary skills, which means that Swedish upper secondary school students' skills in managing sources in a disciplinary way are relatively low. The purpose of this study is to find new knowledge about which understandings history teachers have of analysis historical sources and which underlying reasoning form the basis for teachers' design of history teaching where sources and handling of them is the lesson content. The idea is that a study like this should be able to contribute with new knowledge about the problems with source handling in schools. The study uses interviews, four history teachers were interviewed, all active in upper secondary school. The results from the study partly confirm the previous research but also contribute with new knowledge. When history teachers talk and describe the teaching of source handling is based on an absolute source concept, it is likely that the teaching is conducted in an absolute and reconstructivist approach. In the process of handling historical sources, the teachers in this study describe that great emphasis is placed on source-critical criteria, arranged and simplified source exercises as well as conveying certain predetermined perspectives on history. This provides a knowledge contribution where insight and understanding are given on how history teachers perceive historical sources, how these should be handled and how they describe the implementation of their practical teaching. Previous research has been action-based or at an overall level examined source management. Through this study, new knowledge is provided that deepens and variegate the previous research knowledge of history teachers' handling of sources. / Användandet av historiskt källmaterial och undervisning i källhantering utgör ett specifikt ämnesmål och kunskapskrav i alla gymnasiets historiekurser. Den tidigare forskningen har visat att när historiska källor och hanteringen av dessa utgör historieundervisningens innehåll praktiseras ett samhällsvetenskapligt källkritiksbegrepp.  Detta gör att fokus inte är på ämnesdisciplinära förmågor, något som i sin tur medför att svenska gymnasieelevers färdigheter i att hantera källor på ett historiskt sätt på goda grunder kan antas vara förhållandevis låga. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förståelser till källhantering av historiskt källmaterial som historielärare har och vilka bakomliggande resonemang som ligger till grund för deras utformning av historieundervisning där källor och källhantering utgör lektionsinnehållet. Tanken är att en sådan undersökning ska kunna bidra med ny kunskap om problemen med källhantering i skolorna. Undersökningen utgår från forskningsintervjuer intervjuades fyra stycken historielärare, alla verksamma i gymnasieskolan.  Resultatet från studien bekräftar delvis den tidigare forskningen men bidrar också med ny kunskap. När historielärare talar och beskriver undervisningen i källhantering utifrån ett absolut källbegrepp så är det sannolikt att undervisningen bedrivs på ett absolut och rekonstruktivistiskt sätt. I processen att hantera källor beskriver lärarna i denna studien att stor vikt läggs på källkritiska kriterier, tillrättalagda och förenklade källövningar samt förmedling av lärarens förbestämda perspektiv på historien. Därigenom lämnas ett kunskapsbidrag där det ges inblick och förståelse om hur historielärare uppfattar historiska källor, hur dessa bör hanteras och hur de beskriver genomförandet av deras praktiska undervisning. Tidigare forskning har varit aktionsbaserad eller på övergripande nivå undersökt källhanteringen. Genom denna studie ges ny kunskap som fördjupar och nyanserar forskningens kunskap om historielärares källhantering.