Det främsta motivet regeringen hade för införandet av ägarlägenheter år 2008 var att skapa valfrihetoch mångfald på bostadsmarknaden. Antalet ägarlägenheter har ökat successivt, däremot har det intebyggts lika många ägarlägenheter som regeringen prognostiserat. Om omvandling blir en möjlighetskulle andelen ägarlägenheter öka på marknaden. Detta examensarbete har i syfte att undersöka omdet finns anpassningar som behöver göras i befintliga hyreshus vid en omvandling för att hyresrätterska övergå till lämpliga ägarlägenheter. Dessutom ska detta arbete utreda om dessa anpassningar ärsvåra att genomföra. I detta examensarbete har en kvalitativ metod använts genom en intervjustudie för att ge en djupareförståelse för ämnet. Intervjuerna har genomförts med olika experter inom ämnesområdet och bestårav fastighetsbolag, förrättningslantmätare och sakkunniga. Dessutom har en litteraturstudiegenomförts där propositioner, kommittédirektiv och statliga offentliga utredningar analyserats för attfå en grundläggande förståelse för de bakomliggande motiven för införandet av ägarlägenheter. Studien visar att det finns både fastighetsrättsliga och byggtekniska anpassningar som behöver görasvid en omvandling av hyresrätter till ägarlägenheter. Dessa är att skapa nya fastighetsgränser, bildagemensamhetsanläggningar och hantera byggtekniska skillnader mellan respektive upplåtelseform.Anpassningar som berör gemensamhetsanläggningar och byggtekniska skillnader är inte ett krav föratt omvandling ska vara möjligt, men är nödvändiga att genomföra för att bilda lämpligaägarlägenheter. Dock framkommer det att omvandling av äldre fastigheter kan vara problematiskteftersom att det finns risk att väsentlig information antingen inte stämmer eller saknas helt. Åsikterna för en möjlighet till omvandling varierar mellan olika aktörer. Däremot tror många att det iframtiden kan bli en möjlighet att omvandla hyresrätter till ägarlägenheter. Den viktigasteförutsättningen för en omvandling är att regeringen skapar en fungerande lagstiftning med starktkonsumentskydd och fungerande förvaltning. / The main motive behind the government's introduction of condominium apartments in 2008 was tocreate options and diversity in the housing market. The number of condominium apartments hasgradually increased, however, the amount has not met the government's forecasts. If conversionbecomes an option, the proportion of condominium apartments on the market would increase. Thisthesis aims to investigate whether there are adjustments that need to be made in existing rentalproperties to convert rental apartments into suitable condominium apartments. Additionally, this workwill examine whether these adjustments are difficult to implement. In this thesis, a qualitative method has been used through an interview study to provide a deeperunderstanding of the subject. The interviews were conducted with various experts in the field,including real estate companies, surveyors, and specialists. Furthermore, a literature study wasconducted, analyzing bills and public inquiries to gain a fundamental understanding of the underlyingmotives for the introduction of condominium apartments. The study shows that there are both judicial adjustments and building technical adjustments that needto be made when converting rental apartments into condominium apartments. These include creatingnew property boundaries, establishing joint facilities, and handling building technical differencesbetween the respective forms of tenure. Adjustments concerning joint facilities and building technicaldifferences are not required in order for the conversion to be possible, but they are necessary to createsuitable condominium units. It is noted, however, that the conversion of older properties can beproblematic due to the risk that essential information may either be incorrect or entirely missing. Opinions on the possibility of conversion vary among different concerned parties. However, manybelieve that in the future, it may be possible to convert rental apartments into condominiumapartments. The most important condition for a successful conversion is that the government createseffective legislation with strong consumer protection and efficient management.

Magister uppsats inom skatterätt Titel: Omvandling och återbetalning av aktieägartillskott Författare: Christian Eklund Handledare: Björn Westberg Datum: 2009-12-14 Ämnesord Aktieägartillskott, ovillkorade, villkorade, omvandling, återbetalningSammanfattning Aktieägartillskott är en förmögenhetsöverföring utan formkrav från aktieägare till eget aktiebolag utan rätt till nya aktier. Det finns idag inga lagstöd kring aktie-ägartillskotten men de har alltsedan 1800-talet varit en accepterad form för att främst täcka kapitalbrist i aktiebolag. Tillskotten kan vara såväl villkorade som ovillkorade och är varken avdragsgilla för givaren eller skattepliktiga för mottaga-ren. Mottagaren redovisar tillskotten som fritt eget kapital, såvida täckning finns för det bundna kapitalet i bolaget. Skillnaden mellan ovillkorade tillskott och vill-korade tillskott är rätten till återbetalning där ovillkorade tillskott till skillnad från villkorade tillskott inte ger en återbetalningsrätt. Ovillkorade tillskott har skatte-rättsligt ansetts likna rena kapitalinsatser medan villkorade tillskott mer anses ut-göra ett lån utan säkerhet. Vid ovillkorade tillskott får tillskottsgivaren lägga till värdet av tillskottet på anskaffningsutgiften för aktierna vilket ger givaren av-dragsrätt vid exempelvis en konkurs eller överlåtelse av aktierna. Då villkorade tillskott inte redovisas som en skuld för bolaget kan återbetalning enbart ske inom ramen för utdelningsreglerna i aktiebolagslagen, härefter ABL. För att återbetal-ning sedan skall ske får avtal tecknas mellan tillskottsgivaren och eventuella övri-ga aktieägare. I praxis har återbetalning av villkorade tillskott skatterättsligt behandlats som återbetalning av lån, om inte vissa särskilda förutsättningar förelegat. Vilka sär-skilda förutsättningar som föranleder att återbetalningen skall behandlas annor-lunda, såsom utdelning, har inte helt klargjorts. I två rättsfall från år 2009 har Re-geringsrätten, härefter RR, behandlat två likvärdiga fall olika. I båda fallen ansågs inkomstskattelagen, härefter IL, inte kunna ge stöd för att återbetalningen skulle behandlas på annat sätt än återbetalning av lån. RR ansåg dock i det ena fallet att förfarandet som möjliggjorde återbetalningen stred mot lagstiftningens syfte och att skatteflyktslagen därmed var tillämplig. I domskälen var RR otydlig i sin for-mulering vad som i det ena fallet stred mot lagstiftningens syfte och i det andra fallet inte. Enligt min bedömning borde båda fallen ha behandlats lika då lagstifta-ren i båda fallen torde ha känt till möjligheten till kringåendet. RR har genom do-marna gjort sin tidigare relativt konsekventa och tydliga praxis otydligare, vilket försämrar förutsebarheten för beskattningskonsekvenserna. Det villkorade aktieägartillskottet är ett avtal mellan tillskottsgivaren, övriga ak-tieägare och bolaget. Då bolaget i praxis har ansetts ha en underordnad roll är vill-korade tillskott inte ett utav bolaget utgivet värdepapper, vilket medför att av-dragsrätt saknas vid konkurs. För att få möjlighet att dra av en förlust då bolaget närmar sig konkurs, har innehavaren av det villkorade tillskottet försökt omvandla till ett ovillkorat tillskott. Omvandlingen innebär att återbetalningsrätten enligt det villkorade tillskottet efterges och att värdet på det villkorade tillskottet därmed ut-gör ett ovillkorat tillskott som får tilläggas på omkostnadsbeloppet för aktierna. I praxis har RR i flera fall fastslagit att omvandlingar av villkorade tillskott till ovillkorade, då bolaget befunnit sig på obestånd, inte ansetts innebära något ovill-korat tillskott som kunnat öka omkostnadsbeloppet för aktierna. RR har dock kon-staterat att värdet på det ovillkorade tillskottet vid en omvandling är det villkorade tillskottets värde vid omvandlingen. En fråga RR inte har besvarat är huruvida omvandlingen, trots att bolaget befunnit sig på obestånd och det villkorade till-skottet varit värdelöst, innebär en avyttring. Skatteverket, härefter SKV, har därför tidigare nekat förlustavdrag då bolag försatts i konkurs, då de ansett att varken nå-gon avyttring skett eller ovillkorat tillskott lämnats. Under år 2009 har RR i två avgöranden fastslagit att omvandling av fordringar till ovillkorade tillskott, då bolaget befunnit sig på obestånd och fordringen ansetts värdelös, innebär att avyttring har skett trots att något ovillkorat tillskott inte an-setts ha ökat omkostnadsbeloppet. I domarna påtalar RR att omvandlingarna inne-burit att bolagets egna kapital ökat i samband med omvandlingarna då bolagets skuld minskat med fordringens belopp. Då SKV med samma grund som gällande omvandlingar av villkorade till ovillkorade tillskott, tidigare nekat förlustavdrag, har SKV:s ställningstagande nu ändrats. SKV anser att domarna gällande om-vandlingar av fordringar från år 2009 även omfattar omvandlingar av villkorade tillskott. I dag medger således SKV förlustavdrag vid omvandlingar av värdelösa villkorade tillskott då de anser att en avyttring skett. Detta trots att frågan inte har besvarats av RR. Med hänsyn till SKV:s fiskala intressen får deras tolkning av gällande rätt anses anmärkningsvärd då rättsläget fortfarande får anses oklart.

Denna uppsats har till syfte att främst utvärdera hur tillämpningen av Lag (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid (OmvL) sett ut sedan dess ikraftträdande den 1 november 2006, men även att diskutera hur denna lagstiftning förhåller sig till de grundläggande principer som präglar det svenska straffsystemet i övrigt. Utvärderingen har skett med utgångspunkt i en studie av främst de avgöranden enligt OmvL som meddelats av Örebro tingsrätt och Göta hovrätt, men även andra rättskällor, såsom OmvL i sig, samt förarbeten och doktrin har utgjort källmaterial för denna framställning. OmvL tillkom som en reaktion på att antalet livstidsfångar i svenska fängelser ökat kraftigt under de senaste 20 åren. Lagstiftningen infördes vidare i syfte att skapa ett mer rättssäkert och förutsebart system för frigivning av livstidsdömda jämfört med det dittills gällande diskretionära nådeinstitutet. Enligt OmvL skall vid omvandlingsprövningen särskilt beaktas den tid som den dömde har avtjänat, vad som av domen framgår om de omständigheter som legat till grund för straffmätningen, om det finns risk för att den dömde återfaller i brottslighet av allvarligt slag, om den dömde har åsidosatt vad som gäller för verkställigheten, samt om den dömde har medverkat till att främja sin anpassning i samhället. Av den företagna rättsfallstudien framgår att de viktigaste kriterierna för omvandlingsprövningen är den tid som den dömde avtjänat och om det finns risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet. Uppsatsens slutsats är att tillämpningen av OmvL huvudsakligen har skett i enlighet med vad som uttalades i förarbetena till lagstiftningen. En viss förändring av den inbördes vikten mellan de olika kriterierna har dock skett över tiden, resulterande i återfallsrisken nu framstår som det numera enskilt viktigaste kriteriet vid omvandlingsprövningen. Vad beträffar överensstämmelsen med de grundläggande principer som bildar utgångspunkt för straffsystemet i övrigt framstår OmvL som mer individualpreventivt inriktad än övrig lagstiftning som främst bygger på en proportionalitetstanke.

<p>Magister uppsats inom skatterätt</p><p>Titel: Omvandling och återbetalning av aktieägartillskott</p><p>Författare: Christian Eklund</p><p>Handledare: Björn Westberg</p><p>Datum: 2009-12-14</p><p>Ämnesord</p><p><strong>Aktieägartillskott, ovillkorade, villkorade, omvandling, återbetalning<p>Sammanfattning</p><p>Aktieägartillskott är en förmögenhetsöverföring utan formkrav från aktieägare till eget aktiebolag utan rätt till nya aktier. Det finns idag inga lagstöd kring aktie-ägartillskotten men de har alltsedan 1800-talet varit en accepterad form för att främst täcka kapitalbrist i aktiebolag. Tillskotten kan vara såväl villkorade som ovillkorade och är varken avdragsgilla för givaren eller skattepliktiga för mottaga-ren. Mottagaren redovisar tillskotten som fritt eget kapital, såvida täckning finns för det bundna kapitalet i bolaget. Skillnaden mellan ovillkorade tillskott och vill-korade tillskott är rätten till återbetalning där ovillkorade tillskott till skillnad från villkorade tillskott inte ger en återbetalningsrätt. Ovillkorade tillskott har skatte-rättsligt ansetts likna rena kapitalinsatser medan villkorade tillskott mer anses ut-göra ett lån utan säkerhet. Vid ovillkorade tillskott får tillskottsgivaren lägga till värdet av tillskottet på anskaffningsutgiften för aktierna vilket ger givaren av-dragsrätt vid exempelvis en konkurs eller överlåtelse av aktierna. Då villkorade tillskott inte redovisas som en skuld för bolaget kan återbetalning enbart ske inom ramen för utdelningsreglerna i aktiebolagslagen, härefter ABL. För att återbetal-ning sedan skall ske får avtal tecknas mellan tillskottsgivaren och eventuella övri-ga aktieägare.</p><p>I praxis har återbetalning av villkorade tillskott skatterättsligt behandlats som återbetalning av lån, om inte vissa särskilda förutsättningar förelegat. Vilka sär-skilda förutsättningar som föranleder att återbetalningen skall behandlas annor-lunda, såsom utdelning, har inte helt klargjorts. I två rättsfall från år 2009 har Re-geringsrätten, härefter RR, behandlat två likvärdiga fall olika. I båda fallen ansågs inkomstskattelagen, härefter IL, inte kunna ge stöd för att återbetalningen skulle behandlas på annat sätt än återbetalning av lån. RR ansåg dock i det ena fallet att förfarandet som möjliggjorde återbetalningen stred mot lagstiftningens syfte och att skatteflyktslagen därmed var tillämplig. I domskälen var RR otydlig i sin for-mulering vad som i det ena fallet stred mot lagstiftningens syfte och i det andra fallet inte. Enligt min bedömning borde båda fallen ha behandlats lika då lagstifta-ren i båda fallen torde ha känt till möjligheten till kringåendet. RR har genom do-marna gjort sin tidigare relativt konsekventa och tydliga praxis otydligare, vilket försämrar förutsebarheten för beskattningskonsekvenserna.</p><p>Det villkorade aktieägartillskottet är ett avtal mellan tillskottsgivaren, övriga ak-tieägare och bolaget. Då bolaget i praxis har ansetts ha en underordnad roll är vill-korade tillskott inte ett utav bolaget utgivet värdepapper, vilket medför att av-dragsrätt saknas vid konkurs. För att få möjlighet att dra av en förlust då bolaget</p><p>närmar sig konkurs, har innehavaren av det villkorade tillskottet försökt omvandla till ett ovillkorat tillskott. Omvandlingen innebär att återbetalningsrätten enligt det villkorade tillskottet efterges och att värdet på det villkorade tillskottet därmed ut-gör ett ovillkorat tillskott som får tilläggas på omkostnadsbeloppet för aktierna. I praxis har RR i flera fall fastslagit att omvandlingar av villkorade tillskott till ovillkorade, då bolaget befunnit sig på obestånd, inte ansetts innebära något ovill-korat tillskott som kunnat öka omkostnadsbeloppet för aktierna. RR har dock kon-staterat att värdet på det ovillkorade tillskottet vid en omvandling är det villkorade tillskottets värde vid omvandlingen. En fråga RR inte har besvarat är huruvida omvandlingen, trots att bolaget befunnit sig på obestånd och det villkorade till-skottet varit värdelöst, innebär en avyttring. Skatteverket, härefter SKV, har därför tidigare nekat förlustavdrag då bolag försatts i konkurs, då de ansett att varken nå-gon avyttring skett eller ovillkorat tillskott lämnats.</p><p>Under år 2009 har RR i två avgöranden fastslagit att omvandling av fordringar till ovillkorade tillskott, då bolaget befunnit sig på obestånd och fordringen ansetts värdelös, innebär att avyttring har skett trots att något ovillkorat tillskott inte an-setts ha ökat omkostnadsbeloppet. I domarna påtalar RR att omvandlingarna inne-burit att bolagets egna kapital ökat i samband med omvandlingarna då bolagets skuld minskat med fordringens belopp. Då SKV med samma grund som gällande omvandlingar av villkorade till ovillkorade tillskott, tidigare nekat förlustavdrag, har SKV:s ställningstagande nu ändrats. SKV anser att domarna gällande om-vandlingar av fordringar från år 2009 även omfattar omvandlingar av villkorade tillskott. I dag medger således SKV förlustavdrag vid omvandlingar av värdelösa villkorade tillskott då de anser att en avyttring skett. Detta trots att frågan inte har besvarats av RR. Med hänsyn till SKV:s fiskala intressen får deras tolkning av gällande rätt anses anmärkningsvärd då rättsläget fortfarande får anses oklart.</p></strong></p>

The Kiirunavaara mine hosts one of the world’s largest apatite-iron ore mineralisations. This ore body has been subject to large amounts of research as well as extensive mining. The ore body is situated between the syenitic foot wall and the rhyodacitic hanging wall, of which consists of differing mineralogy and characteristics. Both these rock masses contain intrusive porphyry dykes, with distinct characteristics of it own. The aim of this study was to analyse 31 samples, mainly in the form of thin sections, and determine the mineralogy and identify eventual microstructures. This was done through the use of optical mineralogy as well as EDS/WDS analysis at the National Microprobe Lab at Uppsala University. The foot wall consists of syenite-porphyry and is dominated by feldspar in both groundmass as well as phenocrysts. Characteristic for the syenite-porphyry is the rounded nodules containing actinolite, titanite, magnetite and chlorite. The hanging wall is defined as quartz-bearing porphyry. It is a rhyodacitic rock with large amounts of feldspar along with green silicates, quartz, titanite and calcite. The intrusive porphyry dyke-rocks share many similarities with the quartz-bearing porphyry, but contain a finer groundmass with larger amounts of clinopyroxene, as well as lower amounts of quartz, magnetite and titanite. Hydrothermal alteration is prevalent in all the types of rock. Alteration minerals such as actinolite, biotite and chlorite are very common within the Kiirunavaara-rocks. The quartz-bearing porphyry displays the most extensive exposure to hydrothermal fluids. The hydrothermal fluids have penetrated several samples, replacing minerals and leaving very few remnant, older minerals. The quartz-bearing porphyry contains the most prominent deformation structures, of varying extent and magnitude. Magmatic flow structures can be seen in the groundmass, as parallel alignment of feldspar and silicate grains. Evidence of solid-state deformation most commonly occurs as pressure shadows around feldspar phenocrysts. / Kiirunavaara-gruvan är belägen vid en av världens största mineraliseringar av apatit-järnmalm. Denna malmkropp har stått i fokus för både omfattande gruvdrift samt genomgripande forskning. Malmkroppen är belägen mellan den syenitiska liggväggen och den ryodacitiska hängväggen, som består av varierande mineralogi och karaktär. Båda av dessa bergmassor innehåller intrusiv gångporfyr med distinkt karaktär. Målet med denna studie var att analysera 31 prover, främst i form av tunnsliper, och bestämma dess mineralogi samt att identifiera eventuella mikrostrukturer. Detta genomfördes genom användning av optisk mineralogi och EDS/WDS-analys vid det nationella mikrosondslaboratioriet vid Uppsala Universitet. Liggväggen består av syenitporfyr och domineras av fältspat i både mellanmassa och som fenokrister. Karaktäristiskt för syenitporfyren är de rundade nodulerna, innehållandes aktinolit, titanit, magnetit och klorit. Hängväggen definieras som kvartsförande porfyr. Det är en ryodacitisk bergart med stora mängder fältspat, gröna silikater, kvarts, titanit och kalcit. Gångporfyren delar många likheter med den kvartsförande porfyren, men består av en finare mellanmassa med större mängd klinopyroxen, samt innehåller mindre mängder kvarts, magnetit och titanit. Hydrotermal omvandling är allmänt förekommande i alla bergarter i Kiirunavaara. Omvandlingsmineral så som aktinolit, biotit och klorit är väldigt vanliga hos Kiirunavaara-bergarterna. Den kvartsförande porfyren uppvisar den mest omfattande exponeringen av hydrotermala vätskor. De hydrotermala vätskorna har penetrerat ett antal prover och därigenom omvandlat mineral, med liten mängd äldre mineral kvar. Den kvartsförande porfyren innehåller de mest prominenta deformationsstrukturer, av olika omfattning och magnitud. Magmatiska flytstrukturer kan observeras i mellanmassan som parallell orientering av fältspat- och silikatkorn. Tecken av fastfasdeformation förekommer främst i form av tryckskuggor runt fältspatsfenokrister.

Syftet med studien är att undersöka vilka svårigheter gymnasieelever stöter på när de löser uppgifter om räta linjens ekvation, ekvationssystem och förenkling av uttryck. Studien undersöker även hur eleverna klarar av att växla mellan olika representationsformer i matematikuppgifter. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra andraårselever på vård- och omsorgsprogrammet som läser matematik 2a.Resultatet av studien visar att eleverna tycks ha kunskaper för att lösa uppgifterna antingen algebraiskt eller grafiskt, däremot har de stora svårigheter med att omformulera, eller växla, mellan algebraiska och grafiska representationer i uppgifter om räta linjens ekvation.

The nature is changing, poems about love and life.

Klimatförändringar och effekterna av global uppvärmning är ett växande problem i världen och anses vara en av vår tids största utmaningar. Idag står Sveriges inrikes transporter av en tredjedel av landets totala växthusgasutsläpp och är i hög grad beroende av fossila drivmedel. För att eftersträva ett hållbart energisystem har politikerna satt upp ett mål om en fossilfri fordonsflotta år 2030. För att uppnå detta mål behöver koldioxidintensiva energikällor gradvis ersättas med renare alternativ. Där har bland andra elfordon och bränslecellsfordon potential att vara nycklar i en sådan teknisk omvandling. Dock finns det många barriärer för att implementera vätgas som drivmedel, däribland de finansiella riskerna kring den stora investeringen i samband med upprättandet av produktion och infrastruktur. Syftet med rapporten har varit att studera om, och på vilket sätt, vätgasdrivna bränslecellsfordon kan bidra till en teknisk omvandling av den svenska transportsektorn. Den ekonomiska ägandekostnaden för fyra utvalda fordonsapplikationer; gaffeltruckar, bussar, distributionsfordon och båtar har studerats för att undersöka vilka som har störst potential att bidra till de vätgasdrivna bränslecellsfordonens genomslag ur ett marknadsmässigt och ekonomiskt perspektiv. Varje fordonsapplikation har jämförts med sina respektive konventionella och/eller miljöanpassade motsvarigheter genom beräkningsmodellen Total Cost of Ownership. Vidare har applicerandet av ett systemperspektiv, med de teoretiska ramverken Multi-Level Perspective (MLP) och Strategic Niche Management (SNM) i fokus, varit värdefullt för förståelsen av vätgasens och bränslecellsfordonens roll i kontexten av ett sociotekniskt system och för att identifiera hur marknadsintroduktionen och diffusionen av dessa ska ske på ett hållbart sätt. Resultaten i denna studie visar på att initiala satsningar på småskaliga projekt inom vätgasdrivna fordonsapplikationer så som gaffeltruckar, bussar, distributionsfordon och båtar har potential att fungera som en katalysator för en framtida introduktion av vätgasdrivna bränslecellsfordon. Sådana projekt skulle inte omedelbart leda till en avsevärd reduktion av koldioxidutsläpp utan snarare hjälpa att bryta barriärerna och underlätta för en framtida marknadsintroduktion av vätgasdrivna bränslecellsfordon i Sverige. Ur ett större perspektiv skulle utvecklingen av vätgasdrivna bränslecellsfordon även uppmuntra till en spridning av andra miljöanpassade alternativ, vilket ytterligare driver fram den tekniska omvandlingen genom positiva feedback-loopar. Då en teknisk omvandling av den svenska transportsektorn kräver en kombination av flera drivmedel och tekniker bör vätgasdrivna bränslecellsfordon betraktas som ett komplement till andra miljöanpassade alternativ, inte en konkurrent. Vidare tyder resultaten på att vätgasdrivna bränslecellstruckar (gaffeltruckar) och bränslecellsbussar kan bli de första applikationerna som introduceras i Sverige via småskaliga implementationsprojekt fram till år 2030 och därefter kommersialiseras. Dessa applikationer har de ekonomiska förutsättningarna som krävs och det finns i dagsläget tydliga drivkrafter och aktörer som verkar för deras utveckling i Sverige. Distributionsfordon med vätgasdrivna räckviddsförlängare finns i Europa och kan, givet att Bonus-malus systemet introduceras, bli ekonomiskt försvarbara i Sverige. Inom båt-applikationen anses pendelfärjor vara lämpliga för enstaka projekt som kan gynna diffusionen av vätgasdrivna bränslecellsfordon, medan deras verkliga genomslag tros bortom 2030. Däremot kan dynamiska effekter i det sociotekniska systemet påskynda utvecklingen applikationerna emellan. Vidare har styrmedel och samordning av infrastruktur och andra strategiska samarbeten identifieras som de viktigaste lösningarna för att få igenom småskaliga implementationsprojekt på kort sikt, och större strukturella förändringar i det svenska transportsystemet på lång sikt. Det bör belysas att nya alternativ så som vätgas och bränslecellsfordon ofta genomgår en långsam marknadsutveckling. Det är därför väsentligt att skapa rimliga förväntningar då det krävs stora förändringar inom infrastrukturen och transportmönster samt betydande teknikutveckling för att dessa ska nå marknadsmässig mognad.

Titel: Omvandling av kontorsyta till bostäder – En studie om fastighetsbolags beslutsfattande och bedömning av lönsamheten. Problemformulering: Hur kan fastighetsbolag analysera investeringsmöjligheten avseende omvandling av kontorslokaler till bostäder? Vilken boendeform är mest lönsam vid omvandling av kontorslokaler till bostäder? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara fastighetsbolags investeringsbeslut vid omvandling av kontorsyta till bostäder samt utvärdera vilken boendeform som är mest lönsam. Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ studie med abduktiv ansats för att skapa en fördjupad och detaljerad förståelse om fastighetsbolags resonemang. Slutsats: Författarna har kommit fram till att fastighetsbolag kan analysera investeringsmöjligheten avseende omvandling genom fyra steg:  Steg 1: Efterfrågan på kontorsmarknaden  Finns det efterfråga på kontorsytor i den specifika fastigheten, framtida och nuvarande vakans kan analyseras. Steg 2: Byggnadens förutsättningar Vi har kommit fram till att en äldre, frisk kontorsbyggnad med renoveringsbehov som tidigare varit bostäder kan lämpa sig väl för omvandling. Steg 3: Marknadsanalys, riskanalys och beslutsunderlag Risker för projekt men även omvärld analyseras. Marknadens pris samt hyresnivåer analyseras för att kunna avgöra val av boendeform.  Steg 4: Beslutsfattande Fastighetsbolag väger alternativ mot varandra och kan välja de mest lönsamma. Till stor del handlar beslutsfattande om fastighetsbolagets strategi och eller ägarnas krav på avkastning. Bostadsrätter är enligt vår studie mer lönsam i Göteborgs A-lägen, medan hyresrätter är mer lönsamma i B och C-lägen. Äganderätter är en ovanlig upplåtelseform, som inte slagit igenom på den svenska marknaden. Kunderna har svårt att förstå konceptet, de är svåra att prissätta och kapitalskatten påverkar boendeformen negativt.

Brownfields have the potential to be transformed to offer green infrastructure to cities and bottom up environmental stewardship approaches can be a creative and dynamic way of providing much needed ecosystem services to the urban environment. The following study explores how the transformation of a contaminated site to a community garden in Stockholm can contribute to providing ecosystem services and improving general resilience. Through aqualitative method including literature review, interviews and observations; the results showed elements contributing to resilience including an increase in the diversity of the urban landscape, the creation of a space for social connections, and a gateway to sharing knowledge and creating polycentricity in natural resource management. / Förorenade områden kan potentiellt omformas för att erbjuda grön infrastruktur till städer och miljöförvaltning kan vara ett kreativt och dynamiskt sätt att tillhandahålla välbehövliga ekosystemtjänster till stadsmiljön. Denna studie utforskar hur omvandlingen av ett förorenat område till en stadsodling i Stockholm kan bidra till att skapa ekosystemtjänster och ökan resiliens i samhället. Genom användningen av kvalitativa metoder – såsom en litteraturstudie, intervjuer och observationer – visar resultaten på en ökad resiliens genom ökad mångfald i landskapet, skapandet av plats för sociala förbindelser, ökad kunskap om ekosystemtjänster samt polycentricitet inom naturresurshantering.