No description available.

Det råder stor bostadsbrist i många av Sveriges kommuner och fram till 2025 skulle 700 000 bostäder behöva byggas (Boverket, 2016). Förtätning är en av de främsta strategierna inom dagens stadsbyggande då det strävas efter att städer inte ska breda ut sig. Miljonprogramsområdena från 1960- och 1970-talet byggdes med funktionalistiska idéer om luftiga och öppna bostadsområden, vilket gör att områdena är intressanta för förtätning, men vilka värden och svagheter behöver belysas vid förtätning och utveckling? Detta examensarbete har skrivits för Södertälje kommun som vill förtäta stadsdelen Geneta som byggdes under miljonprogrammet. En fallstudie gjordes i Geneta och rapporten syftar till att belysa värden och svagheter i den fysiska strukturen som bör beaktas vid förtätning. För att ta reda på vad som är viktigt att belysas gjordes en litteraturstudie om de dåtida och dagens stadsbyggnadsideal. Genom referensstudier i tre andra kommuner studerades hur förtätning och utveckling sker i miljonprogramsområden på andra håll i Sverige. Med hjälp av litteraturstudien och referensstudierna arbetades en översiktlig strukturplan fram för Geneta. Även platsbesök tillsammans med intervjuer med boende och fastighetsägare utgjorde en viktig del av underlaget.  Miljonprogramsområdena byggdes efter de funktionalistiska stadsbyggnadsidealen som ville komma ifrån de trånga traditionella stadsstrukturerna. Istället skulle öppna strukturer med bostadsmiljöer som hade god tillgång till ljus, luft och natur byggas. Då bilism växte under 1950-talet fick bilen en alltmer central betydelse i stadsbyggandet, därför ansågs trafiksäkra miljöer viktiga och bilpendling mellan bostadsområden och arbetsplatser som självklar. Sedan miljonprogramsområdena byggdes har stadsbyggnadsidealen förändrats avsevärt och idag anses det finnas svagheter med den fysiska strukturen. Barriärer behöver brytas, det enformiga bostadsutbudet behöver kompletteras och den vikande centrumhandeln behöver få ett större kundunderlag. Enligt dagens stadsbyggnadsideal vill man återgå till den traditionella kvartersstaden, städer ska byggas tätare med blandade funktioner och ha en stadsmässig karaktär som skapar liv och rörelse. Vid förtätning bör värdefulla platser som grönområden och gårdsmiljöer beaktas. Förtätning ses som positivt om det kan bryta barriärer och skapa tryggare miljöer, men det är även viktigt att förändringar bidrar till mervärde för stadsdelarna i helhet.  Geneta har många av de typiska funktionalistiska karaktärsdragen. Likt många andra miljonprogramsområden så ligger stadsdelen som en enklav omgärdat av trafikerade leder. Det kan upplevas som isolerat trots att det endast är ungefär 4 km till Södertälje centrum, men med förbättrade stråk både inom stadsdelen och till närliggande stadsdelar kan kopplingar förbättras. Det är tveksamt om det stadsmässiga byggandet med butikslokaler på bottenvåningar skulle fungerar i Geneta då Geneta centrum behöver förstärkas samtidigt som det finns konkurrerande handel. Det begränsade bostadsutbudet behöver kompletteras och det finns mycket potential att utveckla utemiljöerna som är i behov av upprustning. Det finns många fina gårdsmiljöer i Geneta som är barnvänliga. Grönskan och grönområdena ses som en fin kvalité, men de kan även skapa barriärer. Genom förtätning kan bostadsområdena byggas ihop och skapa en mer sammanhållen stadsdel.

Göteborg stad har likt andra storstäder i Sverige upplevt en ökad boendesegregation i staden mellan invånare med hög och låg socioekonomisk status. För att motarbeta detta har Göteborg påbörjat ett ambitiöst planeringsprojekt i centrala delarna av staden, döpt Älvstaden. Ett sätt att bekämpa de utmaningar Göteborg står framför är genom socioekonomiskt blandade bostäder tillsammans med en blandad stadsmiljö. I den här fallstudien genomförs en kvalitativ innehållsanalys på två utvalda planeringsdokument som berör fallet. Genom läsning av dokumenten och teorin skapades tre teman som användes att för analysera texten genom att koda materialet. För att analysera innehållet i dokumenten används teorierna inom rättvisa och ny urbanism. Med hjälp av analysen drogs slutsatsen att Älvstaden som planeringsprojekt har som mål att skapa en rättvis och blandad stad, med hjälp av teorierna går det dock att se att planerna följer nyurbanismens tankar i högre utsträckning än de om rättvisa.

Studien har undersökt hur de två säkerhetsaspekterna trafiksäkerhet och kriminalitet inkorporeras genom fysisk utformning i utvecklingen av nya blandstäder. Säkerhetsaspekterna, trafiksäkerhet och kriminalitet har valts utifrån att de visade sig vara de största aspekterna av hur den fysiska utformningen kan bidra till säkerhet. Den kvalitativa studien har använt en fallstudie i form av blandstaden Täby Park för att få en djupare förståelse för hur de två säkerhetsaspekterna inkorporeras i stadsutveckling. Tre intervjuer genomfördes med kommunen och bolaget Täby Park som gav en bild över hur de ansvariga för projektet idag tänker kring säkerhet istadsutveckling. De främsta fysiska utformningarna för att minska kriminalitet är genom belysning, entréplacering för bostäder, fönster mot gatan och välutformade gatunät. Dessa bidrar till befolkning av platser och överblick över platser. Trafiken ska bli säkrare genom låg hastighetsbegränsning, upphöjningar, olika markbeläggningar och ökad sikt samt uppmärksamhet. Blandningen av bostäder, verksamheter och annan service påverkar också dessa säkerhetsperspektiv genom befolkning och låg hastighet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur planerare i svenska städer kan arbeta för att minska invånarnas bilresande. I studien har Umeå kommuns arbete med hållbara resor analyserats genom att studera olika plandokument som tagits fram för att vägleda den samtida och framtida planeringen. Tidigare studier visar att det finns ett antal gemensamma nämnare för städer som visar på goda resultat för invånarnas val av hållbara resandet.  Planerarna har haft olika angreppssätt på prioriteringen av trafikstrukturen i dessa städer. Det gemensamma för städerna med goda resultat är att de har planerat långsiktigt, med ett hållbart resande i fokus. Av Umeå kommuns planeringsdokument framgår att visionen för tätorten har många delar gemensamt med dessa städer, varav målen för hur bilberoendet i staden ska byggas bort är det tydligaste. Efter att ha studerat Umeå tätorts nuvarande markanvändning, uppsatta planeringsmål och politiska beslut framgår det dock att översiktliga planeringsdokument och faktiska resultat ligger relativt långt ifrån varandra. Anledningarna till detta är många. Planerna är relativt nya och beskriver ett paradigmskifte, från att bilismen har varit en självklar del av stadsbilden till att hanteras med restriktioner, i framförallt stadskärnan.  Informanterna beskriver hur detta måste implementeras hos invånarna, men även hos tjänstemän på kommunen.

Denna studie undersöker vilka visioner Göteborg kommun har med blandstad och blandade boendeformer som medel mot segregation på översiktlig- och detaljnivå. Detta sker genom undersökningen av Göteborg kommuns gällande översiktsplan från 2009 och tre detaljplaner från Göteborg kommun. Undersökningen baseras på en innehållsanalys som genomförs utifrån studiens frågeställningar. Studien visar att det finns en skillnad mellan kommunens ambitioner på översiktlig nivå och deras avsikter på detaljnivå. Studiens resultat visade även att rådande maktstrukturer påverkar bostadsmarknaden och den kommunala fysiska planeringen i Göteborg kommun.

Mixed use urban areas can, as Grant (2002) describes it, guarantee "economic  vitality, social equality and environmental quality". According to Bellander (2005), there are social as well as economic forces that speak for the mixed use urban environment to become a concept for sustainable development. The aim of this thesis was partly to examine what the literature says about planning for mixed use areas and partly to map out how it works in practice when planning for mixed use areas in three municipalities in Stockholm County. The thesis examined three parts: which problems or risks that can be connected to mixed use in urban planning and how municipalities in Stockholm County deal with these, if municipalities in Stockholm County have any strategies when planning for mixed use areas and if these, in that case, agree with what the literature states as important, as well as what it takes to make sure that a mixed use area becomes economically sustainable and how municipalities in Stockholm County work with this.   The result was based on a method in two parts. The first part was a literature study, where a few relevant reports were chosen for the study to be based on. The problem that occurred though was that the amount of literature in this field of study is very limited. The second part consisted in five interviews. Three of these were personal interviews, while the other two were held over the phone. The personal interviews were held with people from three municipalities in Stockholm: Täby municipality, Sundbyberg municipality and Nacka municipality. The phone interviews were to begin with supposed to be used for personal use while phrasing the problem, but were later chosen to be a part of the actual result thanks to the important information they contained.   The result and the analysis showed that there are several risks and problems connected to planning for mixed use areas. These can be: difficulties with the execution, the fact that the power of the municipalities is very limited, the fact that a lot of the planning is depending on the market, the fact that it is hard to get a flow of people in the beginning when planning a city, the fact that locals risk ending up empty as well as the fact the bank doesn’t want to give money to construction companies in projects like these. Which of the three municipalities that are affected by these problems, as well as how they handle them, differs between the different municipalities. The municipalities didn’t seem to have any general strategies regarding the qualities or functions needed to create a mixed use environment. Instead, a lot is depending on the specific location and its presuppositions, which is something that the municipalities have to adapt to. To make sure that a mixed use environment will be economically sustainable, the literature suggest: that the planning for big shopping centers and retail areas is stopped, that existing activities in an area are preserved, that more conversations with businesses  and retail companies are being held, as well as the qualities an area should have in order to achieve a sustainable local economy. Which of these factors are being thought of when planning also differs between the different municipalities. / Funktionsblandade stadsmiljöer kan, som Grant (2002) beskriver det, lova "ekonomisk vitalitet, social jämställdhet och miljömässig kvalitet". Enligt Bellander (2005) finns i samhället såväl sociala som ekonomiska drivkrafter, vilka talar för att den funktionsblandade stadsmiljön kan bli ett koncept för hållbar stadsutveckling. Syftet med detta arbete var att dels att undersöka vad litteraturen säger om planering för funktionsblandade stadsmiljöer och dels att kartlägga hur det går till i praktiken när man planerar för funktionsblandade stadsmiljöer i tre kommuner i Stockholms län. Arbetet undersökte tre delar: vilka problem eller risker som finns kopplade till funktionsblandning inom stadsplanering och hur kommuner I Stockholms län hanterar dessa, om kommuner i Stockholms län har några strategier då de planerar för funktionsblandade stadsmiljöer och om dessa i så fall stämmer överens med vad litteraturen anser är viktigt samt vad som krävs för att se till att en funktionsblandad stadsmiljö ska bli ekonomiskt hållbar och hur kommuner i Stockholms län arbetar med detta.   Resultatet baserades på en metod i två delar. Den första delen utgjordes av en litteraturstudie där några relevanta rapporter valdes ut som underlag. Svårigheten var dock att mängden litteratur inom detta område är begränsad. Den andra delen utgjordes av fem intervjuer. Tre av intervjuerna var personliga intervjuer medan de andra två hölls via telefon. De personliga intervjuerna hölls med tjänstemän från tre kommuner i Stockholm: Täby kommun, Sundbybergs stad och Nacka kommun. Telefonintervjuerna skulle till en början ses som personligt underlag för problemformuleringen, men kom sedan att bli en del av resultatet tack varje den för rapporten viktiga information som inhämtades.   Resultatet och analysen visade att det finns flera risker och problem kopplade till planering för funktionsblandade stadsmiljöer. Dessa kan vara sådana som: svårigheter vid genomförandet, att kommunerna har begränsad makt, att styrningen till stor del beror på marknaden, att det är svårt att få in stadsliv till en början i en stad, att lokaler riskerar att stå tomma samt bankernas ovilja att låna ut pengar till byggaktörer. Vilka av dessa som kommunerna i studien påverkas av och hur man hanterar dessa problem skiljer sig åt mellan de olika kommunerna. Kommunerna verkar ofta inte heller ha några allmänna strategier gällande kvalitéer eller funktioner som behövs för att få till en funktionsblandad miljö. Mycket beror istället på den specifika platsen och dess förutsättningar, vilket kommunerna måste anpassa sig till. För att se till att en funktionsblandad miljö ska bli ekonomiskt hållbar nämner litteraturen sådant som att man bör sluta planera för köpcentrumanläggningar, att man bör bevara befintliga verksamheter i ett område som ska förtätas eller byggas om, att man bör prata mer med handelsaktörer och näringslivet samt vilka kvalitéer ett område bör ha för att uppnå en hållbar lokal ekonomi. Vilka av dessa faktorer man tänker på i planeringen skiljer sig dock också åt mellan de olika kommunerna.

Uppsatsen tar sig an ett ämne som varit angeläget länge, gränsområden i staden, stadens mellanrum eller ’wastelands’, men som fortfarande behöver genomlysning och ökad förståelse för deras roll i stadslandskapet. Syftet handlar om att lyfta betydelsen av dessa stadens gränsområden, skapa förståelse för hur gränsområdet mellan två specifika stadsdelar i Malmö erfars av boende samt vilka visioner kommunen har för detta. Studien är utförd med i en mixad metodansats där autoetnografi, intervjuer, dokument och go alongs har bidragit till insamlingen av data. Slutsatserna pekar på en betydelseskiftning efter att en ny stadsdel har kommit till – från att ha varit slutet på staden blev området nu något som ligger mitt emellan, dvs ett gränsområde. Gränsområdet har fått en förstärkande effekt vad gäller segregeration. Vidare pekar studien på vikten av att gränsområdens karaktär, användning samt funktion i staden uppmärksammas i stadsutvecklingsprojekt samt att det är viktigt att inte ta sig an enskilda områden i staden/stadsdelen utan se till helheten.

Under 1960-talet arbetade Sveriges riksdag fram ett bostadspolitiskt mål, vilket syftade till att bygga en miljon bostäder under en tioårsperiod för att möta behovet av bättre och fler bostäder. Det så kallade miljonprogrammet kom att präglas av rationellt och industriellt byggande på mark utanför stadskärnan med modernismens funktionsuppdelade planeringsideal. Detta resulterade i storskaliga monotona bostadsområden, isolerade från omkringliggande stadsdelar med bristande områdeskvaliteter vilket har kommit att ifrågasättas och kritiseras utifrån ett perspektiv av social hållbarhet och segregation. Föreliggande kandidatarbete syftar till att undersöka hur strategier för stadsläkning kan utformas för att förbättra kopplingar mellan stadsdelar och skapa en mer integrerad stad. Vidare syftar arbetet till att testa dessa strategier genom att tillämpa dem i stadsdelen Lindängen, Malmö. De metoder som implementerats utgör en metodkombination för en bredare förståelse. Genom kvalitativ innehållsanalys har en förståelse för social hållbarhet, segregation och stadsläkning erhållits, medan observationsmetoden bidragit till en djupare förståelse för stadsdelen.  Utifrån kunskapsöversikten och genomförd områdesanalys har flertalet mål och strategier applicerats i ett gestaltningsförslag. Planförslaget innehåller riktlinjer för stadsläkning för ett mer socialt hållbart och integrerat Lindängen. Genom stråkutveckling, för bättre sammankoppling med intilliggande stadsdelar och förtätning med aktiva bottenplan uppnås en mer funktionsblandad och tillgänglig stadsdel vilket främjar mångfald och vitalitet i arbetet mot ett social hållbart och integrerat miljonprogramsområde. Således är slutsatsen att social hållbarhet och integration kan främjas genom en identifiering och tillämpning av riktlinjer.

SAMMANFATTNING I denna uppsats studerar jag social hållbarhet i djupare bemärkelse i syfte att undersöka och definiera åtgärder och arbetssätt som skulle kunna lämpa NCCs byggkoncept - Hållbar renovering. I min studie utgår jag ifrån akademisk forskning och statliga utredningar (som avser bl a miljonprogrammet) samt bostadsområdet Orrholmen som en inspirationskälla. Mitt empiriska material erhålls från intervjuer med NCC, Karlstads Bostads AB och brunnberg & forshed AB. I min analys fokuserar jag på hållbar utveckling, social hållbarhet, brister och potential avseende miljonprogrammet och dess gårdsmiljö, gemensamma och offentliga rum, blandning av bostäder och verksamheter, olika upplåtelseformer, sociala hållbarhetsåtgärder och förslag på fysisk utformning samt analys av bostadsområdet Orrholmen. Sammanfattningsvis visar erhållna slutsatser att social hållbarhet är en dynamiska och komplex dimension och likaså åtgärderna. Kärnan i social hållbarhet är människan och därtill även främjandet av hennes välfärd. De åtgärder som ämnas komplettera Hållbar renovering, bör väljas och bearbetas med omsorg. Brukarnas deltagande före en totalrenovering i kombination med omhändertagande av de faktiska problemen i bostadsområdena skapar positiva och gynnsamma resultat. De allra viktigaste åtgärderna är blandning av såväl bebyggelse och boendegrupper samt låg skala av bebyggelse och blandning av olika upplåtelseformer. Omätbara värden såsom identitet, platskänsla, skönhet och deltagande skapar mervärde och berikar områden. Omätbara värden ska utgöra riktlinjer för förnyelseprocesser och utformning av såväl bostäder som stadsmiljö. Detta är en av de centrala slutsatserna i denna studie. / Abstract In this thesis I focus on social sustainability in the deeper sense in order to examine and define measures and procedures, which aims to be suitable for the construction company NCC and its concept Hållbar renovering (a concept developed by NCC, focus on sustainable solutions). I base my study on previous academic research, government investigations (including investigations on so called the million program), and also highlight residential area – Orrholmen - as a source of inspiration. I obtain my empirical data from interviews with three different companies within construction sector - NCC, Karlstads Bostads AB and brunnberg & forshed AB. In my analysis, I focus on sustainable development, social sustainability, lack of and potential of the million program, garden, common and public spaces, mix of housing and businesses, various forms of tenure, and measures and design from social sustainability point of view. Furthermore, I analyze the most relevant contributions from Orrholmen. In summary; my conclusions show that social sustainability is a dynamic and complex dimension and also its measures. The core of social sustainability is man, and the promotion of her welfare. The measures which are intended to complement Hållbar renovering should be selected and processed with a genuine care. The participation of residents before the refurbishment, in combination with the disposal of the actual problems in the neighborhoods, creates positive and beneficial results. The most important measures are the mixture of both buildings as residents groups, low-scale buildings, and mix of different tenures. Unmeasurable values such as identity, location, feeling, beauty, and participation adds value and enriches areas. Unmeasurable values should be guidelines for the design and renewal processes for both housing and urban environment, which is one of the key findings in this thesis.