Miljödebatten har blivit en global fråga som i dagens samhälle är oundviklig att inte ta del av. Redan under Sveriges 1960-tal och 1970-tal började människor engagera sig aktivt för att bedriva samhällsförändring i syfte att bevara miljön. Denna studie syftar till att undersöka utvecklingen av miljöaktivism, med en särskild inriktning till hur aktivismen tar och har tagit uttryck. Tidigare forskning och litteratur med ett historiskt perspektiv ger en uppfattning av hur miljöaktivism uttrycktes under den tidiga miljöaktivismen i Sverige. För att få ett nutidsperspektiv har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem olika miljöaktivister som alla har ett aktivt engagemang inom någon typ av natur- eller miljöorganisation. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys där meningsbärande enheter identifierades för att slutligen bilda olika teman. Teorierna framing och miljörättvisa har tillämpats för att ge stöd åt resultatet. Studiens resultat visar att miljöaktivisterna ger uttryck för att känna en känsla av ansvar, som de själva tar men som andra undviker eller frånsäger sig. Vidare uttrycker miljöaktivisterna att klimatkrisen är akut och att framtida civilisationer är hotade.

Genom vår studie ville vi synliggöra hur yngre barn uppnår ett meningsskapande i förskolans utomhusmiljö. För att förstå hur meningsskapande yttrar sig hos yngre barn har vi tagit hjälp av fenomenologisk teori och Merleau-Pontys livsvärldsansats. För erhållande av underlag för studien har vi utfört observationer samt dokumenterat med papper och penna. Studiens framvisade resultat är att barnens meningsskapande möjliggörs genom deras gemensamma utforskande kring materialet, miljön och aktiviteter genom ickeverbala kommunikativa sätt. Materialets betydelse för barns meningsskapande har vi funnit vara av relevans för deras undersökande. Detta genom att det synliggjorts hur barnen tillsammans givit materialet dess betydelse inom leken/utforskandet. Utifrån detta finner vi att barnens lek kring materialet drivits av lusten till både vänskapsrelationer samt ömsesidiga förståelse. Pedagogens betydelse för barnens meningsskapande har funnits vara hens stöttande roll, både genom hens uppmärksammande och bekräftande av deras göranden. Slutsatsen utifrån vår studie är att barns meningsskapande blir till genom ett bejakande samspel mellan barn-barn och barn-pedagoger.

I denna kvalitativa studie intervjuades tre bildlärare, verksamma på högstadiet, i syfte att undersöka hur de resonerar kring och arbetar med begreppen identitet och personlig utveckling i förhållande till bildämnet. Det insamlade materialet analyserades och tolkades sedan utifrån fenomenologisk teori, ämnesdidaktiskt perspektiv på uttryck och innehåll i abstrakta begrepp samt fyra, kända identitetsperspektiv. Studiens resultat visade på att de tre bildlärarna ansåg sig arbeta mycket med begreppen identitet och personlig utveckling i bildämnet, främst med anledning av att det uppfattades motiverande för eleverna. Begreppen uttrycktes av samtliga lärare vara mycket svårdefinierade och tolkningsbara, vilket i sin tur tycks ha bidragit till att lärarna ibland sa emot sig själva gällande hur de uppfattade och arbetade med begreppen. Gällande identitet visade resultaten att lärarna tyckte att begreppet handlade om att öka förståelsen av sig själv samt att få tid och metoder för detta. I lärarnas beskrivna undervisning av identitet var det skapande i kombination med reflektion kring konkreta identitetsfaktorer som framhävdes mest. Av de fyra identitetsperspektiven kunde vissa av dem påvisas i ett flertal aspekter av de generella strukturerna. Gällande personlig utveckling visade strukturerna att begreppet handlade om att få fram ett personligt uttryck samt att kunna ta ansvar för sitt lärande. I lärarnas beskrivna undervisning av personlig utveckling var det återigen det personliga uttrycket som framhävdes mest, och att eleverna fick arbeta med att utveckla detta genom att experimentera med nya material och tekniker samt öva på dessa för en ökad säkerhet inom olika bildskapande tekniker.

During the late 1960s pandemonium and chaos spread throughout the northeast part of the Irish island in the area known as Northern Ireland, a part of the United Kingdom. The conflict was the culmination of many factors such as the British colonization of the island during the 12th century, the semi-liberation and divide of the Island during the 1920s, local religious persecution and the advancing civil rights movement. At the heart of the conflict were organizations that gained most of their infamy through the terror and violent conflict, like the IRA and their related factions. These fought for the “liberation” of the entire Irish island as the northern part had been left under British control after the easter rising revolution which established the current Irish Republic, or Ireland.The inhabitants of Northern Ireland had to endure 30 years of conflict during 1968-1998 between the IRA, local police, British military and other loyalist terror organizations. At the end of the conflict, it was evidently clear that the majority of the victims of violence had not been tied to the perpetrators of it. These were civilians whose deaths can be seen as a result of terrorist attacks, sectarian violence and a situation far beyond any official authority's control.This thesis explores one of the many facets of expression during the conflict, music. Specifically, it's an attempt to categorize and contextualize what is known as Irish rebel music. The rebel music can be seen as an outlet for republican individuals and groups to express their reasoning and legitimization for their own actions, thus creating a form of propaganda through discourse. During the paper nine different songs, mostly gathered from republican publications, will be analyzed to see how the so-called rebels choose to portray themselves, their enemies and their reasoning. What becomes apparent is the ever-present violence and how it's used as a tool to create a discourse where the struggles and brutality of the IRA are justified. Furthermore, it looks at the constructs of the other within the British and official government forces which can also be tied to the sectarian violence that’s been a large part of the population's history.

Redan Freud talade om den konstnärliga gestaltningen som en väg till det omedvetna. Konstnärliga terapiformer är också något som samtida forskning framhåller värdet av. Dock förmedlas inte kunskap om denna form av terapier på de legitimerande psykodynamiska psykoterapeututbildningar som idag ges i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka förenande aspekter för de konstnärliga terapimetoderna dansterapi, musikterapi och symboldramaterapi. Kvalitativ metod med intervjuer användes. Urvalet begränsades till psykoterapeuter med legitimerande psykodynamisk skolning och erfarenheter av: dansterapi, musikterapi och symboldrama. Enligt resultatet karaktäriseras arbetet, oavsett konstnärlig metod, av något ordlöst i form av lekfullhet, kroppslig närvaro och en ingång till en annan kontakt. Arbetet tillämpas, inom alla de olika konstnärliga metoderna, genom följsamhet, flera uttryckssätt och samarbete med en aktiv terapeut i fokus. I diskussionen beskrivs att det som karaktäriserar arbetet med de olika konstnärliga metoder som undersökts också är något som förenar metoderna. I diskussionen framkommer även att tillvägagångssättet i kombination med en psykodynamisk förståelsemodell på ett mer direkt sätt än verbal terapi, inger trygghet vilket möjliggör ett delat ögonblick, reflektion och återuppbyggnad av självet.

Denna uppsats behandlar verbliknelser som används i nutida informell svenska. Syftet är att belysa semantik och syntax i svenska liknelser som följer mönstret VERBA som EN N, t.ex. jobba som en tok. Studien är en korpusundersökning vars material består av bloggtexter. För att kategorisera figurativa uttryck har jag undersökt hur sanningsenliga exemplen är, hur lika leden som jämförs är, hur långt avståndet mellan leden är och om exemplen kan omformuleras till bisatser. Det visar sig också att andra språk (åtminstone engelska och finska) kan användas som hjälpmedel för att separera figurativa uttryck från övriga fall. Resultatet visar att verbet vara är det vanligaste verbet i mönstret VERBA som EN N. Resultatet visar också att de vanligaste verbliknelserna är lexikaliserade och etablerade i svenskan och att de mer kreativa liknelserna är sällsyntare och kan ha påverkats av språkkontakt med engelska.

Islamophobia is today more prevalent in society and is actually within social sciences. It can be visualized in events such as the Swedish NATO-application and its complications with the burnings of the Quran. It is therefore important that in Swedish schools, students and teachers can treat each other with respect and have a mutual understanding towards each other. The aim of our study is mainly to examine why and how islamophobia is expressed in four different schools from the teachers perspectives. We are focusing on qualitative interviews with the teachers that are from homogen and multicultural schools in Sweden. We have also accounted for the ethical aspects like anonymity and confidentiality. Furthermore, the search engines used for the studies about islamophobia are EBSCO, Swepub and LIBRIS. Our studies shine light on the ethical dilemmas and the teachers strategies regarding islamophobia, but as well as individual safety and integrity. As a result, the studies showed that islamophobic expressions differ between the different schools. In conclusion, it is encompassed by similar reasons. Social identity and media affects islamophobia because they can give an angled image about this specific subject. Conversely, to prevent islamophobia, it is needed to teach with respect and with criticism of the sources as well as having multicultural classrooms. Accordingly, the social sciences play a critical role to form engaged and conscientious citizens in the society.

I detta arbete utforskar jag kroppsspråkets betydelse för fritt och uttrycksfullt spel genom Brahms violinsonat i G-dur. Syftet är att ta reda på hur jag genom mitt kroppsspråk kan utveckla mitt musikaliska uttryck och förmågan att spela fritt samt hurdan betydelse kroppsspråket har för mitt musicerande. Kroppsspråket är en del av det musikaliska uppträdandet. Det finns olika typer av kroppsspråk t.ex. kommunikativt kroppsspråk, som avspeglar känslorna i musiken. Genom att ta reda på om Brahms och bekanta mig med bakgrunden till sonaten kan jag skapa en grund för den musikaliska tolkningen. Genom att implementera kroppsspråksövningar vill jag reflektera kring kroppsspråkets betydelse i mitt eget spel. Arbetet resulterade i att jag upplevde att kroppsspråket kan skapa förutsättningar för friare och mer uttrycksfullt spel. Att reflektera kring mitt musikaliska kroppsspråk har också utvecklat mitt analytiska tänkande i en spelsituation. / <p>Lyle Mays: Somewhere in Maine for violin, marimba and tape </p><p></p><p>Johannes Brahms: Violinsonat nr 1, G-dur op. 78 </p><p>I. Vivace ma non troppo</p><p>II. Adagio</p><p>III. Allegro molto moderato </p><p></p><p>Antonia Somersalo - violin</p><p>Sam Lundberg - marimba</p><p>Georg Öqvist - piano </p><p></p><p>Den klingande delen är arkiverad</p>

Denna studie har som syfte att utforska kunskap om fritidshemslärares förhållningssätt till musik som estetiskt uttryck. Vilken roll har musik i fritidshemmet? Vilka ramfaktorer påverkar genomförande av aktiviteter i fritidshemmet utifrån det estetiska uttrycket musik? Hur ser lärare i fritidshem på uppdraget att genomföra och arbeta med musik som estetiskt uttryck i fritidshemmet? Studien utgår ifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och när det kommer till ramfaktorer så innefattar detta både inre och yttre ramfaktorer. Denna studie har undersökt hur lärare i fritidshemmet ser på möjligheter och utmaningarna när det kommer till genomförande av skapande genom musik som estetiskt uttryck. Dessa möjligheter och utmaningar synliggörs i studiens resultat utifrån kunskap, kompetens, självförtroende, instrumenttillgång, instrumentkunskap, lokaler, tillgänglighet, synliggörande och intresse. Studiens resultat visar att musiken har en central roll i fritidshemmet. Musiken framträder dock ofta i fritidshemmet som ett medel för att komplettera andra estetiska uttryck eller för att skapa en viss stämning. Studien visar även att lärarnas kunskaper i ämnet varierar. Samt att musik som estetiskt uttryck i fritidshemmet är ett av de estetiska uttryck som ofta får stå tillbaka när det kommer till konkreta skapande aktiviteter i fritidshemmet.

Syftet med studien är att bidra med förståelse om hur de yngsta barnen i förskolan samspelar genom den levda kroppen. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur bjuder de yngsta barnen in varandra till samspel genom kroppen? Vilka kroppsliga uttryck karaktäriserar de yngsta barnens samspel med varandra? Studien har utgått från en kvalitativ metod med semistrukturerade observationer av de yngsta barnen på förskolan på en småbarnsavdelning. Den teoretiska utgångspunkten för studien är fenomenologi och livsvärldsteorin med ett riktat fokus på begreppet om den levda kroppen.  Resultatet visar att den levda kroppen är en central del i de yngsta barnens samspel och kommunikation i förskolan. De yngsta barnen förmedlar tydligt olika budskap och visar att de vill dela upplevelser med andra genom att aktivt söka kontakt och bjuda in till samspel. De kroppsliga uttrycken har visat sig vara en viktig del i barnens gemenskap och samhörighet där de förstår varandra och samspelar på ett kroppsligt plan som blir meningsfullt för dem. De kroppsliga uttrycken som utmärker sig är att barnen använder kropparnas närhet, beröring och fysisk koppling för att samspela med varandra. De uttrycker sig också genom energiska och stora kroppsrörelser samt genom överdrivna rörelser och dramatiska uttryck. Resultatet visar också hur barnen använder kroppen för att söka uppmärksamhet och imitera för att bjuda in till samspel.