Zugl.: Zürich, Univ., Diss., 2003

Denna studie tar avstamp i det mycket komplexa fenomenet terrorism. Ett stort problem med terrorism är svårigheten att förutspå när och var människor kommer använda detta verktyg. Terrorismens orsaker omgärdas av en tät dimma som denna studie ämnar hjälpa till att skingra i form av en teorikonsumerande fallstudie. Tre olika teorier om strukturella orsaker till terrorism appliceras på fallet Nordirland för att illustrera hur olika teoretiska ansatser kan användas för att förklara ett och samma fall. Dessutom görs ett försök att värdera dessa tre teorier gentemot varandra. Den tid som ledde fram till att vissa individer på Nordirland börjar använda terrorism som verktyg analyseras sedan ingående enligt de olika faktorer som sätts upp av respektive teori. Dess faktorer utgörs av bland annat urbanisering, typ av politiskt system och social ojämlikhet. Slutsatsen från denna analys blir att teorierna kan hjälpa oss att förstå fallet i olika grad men att djupare studier behövs för att en adekvat värdering ska vara möjlig.

Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2007

Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2007

Zugl.: Chemnitz, Univ., Diss., 2008

The purpose of this essay is to investigate if Northern Ireland and the Good Friday agreement are examples of Consociotional Democracy. According to the theory of Consociotional democracy it will create stability in divided societies. However, that has not been the case in Northern Ireland where division between unionists and nationalists continue and political stability is lacking. If Northern Ireland is an example of Consociotional democracy, the theory seems to have failed, at least in this case. By comparing The Long Friday Agreement and Northern Ireland to the 10 elements of Consociotional democracy presented in Arend Lijpharts book Patterns of Democracy: Government forms and performances in Thirty Six Countries I reached the conclusions that The Good Friday Agreement and Northern Ireland can be considered axamples of Consociotional democracy.

<p>Vissa internationella konflikter har pågått så länge att det är svårt att se något slut men trots detta är det vissa konflikter som, ibland något oväntat, når en lösning. Syftet med denna uppsats är förklara varför vissa konflikter når en lösning, i detta fall Nordirlandkonflikten, medan andra konflikter inte gör det, i detta fall Cypern- och Baskienkonflikten.</p><p>            Detta gjordes i denna uppsats genom att jämföra hur väl dessa tre konflikter uppfyller fem kriterier för konfliktlösning som sätts upp i teorin om dynamiska konflikter. De fem kriterierna är <em>utomstående parter</em>, <em>samtal mellan parterna</em>, <em>skriftliga överenskommelser, icke-våldsaktörer</em> samt <em>förtroendeskapande åtgärder</em>.</p><p>            Resultatet visar att Nordirlandkonflikten i högre grad uppfyller kriterierna om utomstående aktörer och skriftliga överenskommelser än de övriga två konflikterna och detta innebär att dessa två kriterier är de avgörande punkterna som förklarar varför Nordirland är en löst konflikt och inte Cypern och Baskien.</p><p>Då resultatet som helhet visar att Nordirland uppfyller kriterierna i högre grad än Cypern och Baskien så kan vi även dra slutsatsen att denna uppsats styrker teorin om dynamisk konfliktlösning.</p>

Upproren i arabvärlden och Västeuropa har haft olika tillvägagångssätt och olika utfall. Syftet med uppsatsen är att visa att David Kilcullens teori kring upprorsbekämpning är tillämpig oavsett konfliktens natur eller geografiskt läge. Uppsatsen vill illustrera detta genom att pröva teorin mot en annan konflikt än, konflikten på Östtimor och i Irak, ur vilken Kilcullen dragit sina erfarenheter och slutsatser. Min förhoppning är att det inte finns någon skillnad och att teorin därför är fullt tillämplig och därmed även kan användas i ett större perspektiv. Den fråga uppsatsen därmed eftersträvar att svara på är i vilken omfattning är David Kilcullens teorier kring upprorsbekämp-ning tillämpliga på en inomeuropeisk, inomstatlig konflikt likt Nordirland. Uppsatsen avser att använder en teoriprövande metod med en jämförande, mest lika design. Det innebär att den utgår från ett redan bestämt värde på den beroende variabeln och arbetar sig så att säga bakåt genom teorin. Teorin är i högsta grad tillämpbar och enligt uppsatsens analys påvisas att den har en styr-ka. Tack vare att det påvisats att när agerandet i större omfattning överrensstämmer med teorin blir utfallet mer fördelaktigt. Detta gäller även i ett, för vilken teorin inte utvecklades, annat geogra-fiskt område. När insatser varit framgångsrika har det varit en högre frekvens av de önskvärda beteenden som beskrivs i Kilcullens teori. Där insatser varit mindre framgångsrika, eller rent av direkta misslyckanden, kan konstateras att frekvensen av de önskvärda beteendena har varit betyd-ligt lägre och i många fall till och med direkta motsatser till dessa. Detta oavsett geografiskt områ-de är teorin tillämpbar. / The uprisings in the Arab world and Western Europe have had different approaches and different outcomes. The purpose of this essay is to show that David Kilcullens theory of counterinsurgency is irrespective of the conflicts natural or geographical location. The essay intends to illustrate this thesis by examining the theory against another conflict then, the conflict in East Timor and in Iraq, out of which Kilcullen has drawn his experiences and conclusions. My hope is that there is no difference and that the theory is therefore fully applicable and therefore can be used in a wider perspective. The question the essay seeks to answer is how far David Kilcullen regarding counter-insurgency theory is applicable to an intra-European, intra-state conflict like Northern Ireland. The essay intends to use a theory challenging approach with a comparative, most similar system de-sign. This means that it assumes a pre-specified value on the dependent variable and works its way backwards, so to speak, by theory. The theory is highly applicable to and in accordance with the essay analysis demonstrated that it has strength. Thanks to the detection of when the conduct of counterinsurgency units is in line with the theory the outcome becomes more favourable. This also applies to a, for which the theory was not developed, different geographical area. When efforts have been successful, it has been a higher frequency of desirable behaviours as described in Kil-cullens theory. Where efforts have been less successful, or even direct failures, it can be observed that the frequency of the desired behaviours have been much lower and in many cases even the direct opposites of the desired. Regardless of the geographic area the theory is applicable.

Svensk doktrin framhåller sex grundläggande förmågor för analys av motståndaren. Dessa är ledning, uthållighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd. Förmågorna är en tankemodell avsedd för att nå maximal effekt i sitt agerande. De är ständigt närvarande på stridsfältet, de påverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen är att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrån de sex grundläggande förmågorna. Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien främst skedde inom förmågan verkan, andra förmågor som ledning och und/info tog längre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig väpnad aktör. / The Swedish military doctrine stresses six basic capabilities for analysing the opponent. These six capabilities are defined as command, endurance, intelligence and information, mobility, effect and defence. It is a given model designed to gain maximum effect through action and the capabilities are always present in the battlefield. They affect one another and their importance varies over time. The aim of this essay is to highlight the IRA progress during 1968-74 from the capability perspective. The study shows a significant increase in IRA’s ability to use arms and in the area of bomb strategy development. The progress concerning the other five capabilities’ turned out to be of lesser significance. A reason for this could be that the study focuses on the very beginning of the troubles and the IRA’s growth into becoming a non-state armed actor.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.