<p>Vissa internationella konflikter har pågått så länge att det är svårt att se något slut men trots detta är det vissa konflikter som, ibland något oväntat, når en lösning. Syftet med denna uppsats är förklara varför vissa konflikter når en lösning, i detta fall Nordirlandkonflikten, medan andra konflikter inte gör det, i detta fall Cypern- och Baskienkonflikten.</p><p>            Detta gjordes i denna uppsats genom att jämföra hur väl dessa tre konflikter uppfyller fem kriterier för konfliktlösning som sätts upp i teorin om dynamiska konflikter. De fem kriterierna är <em>utomstående parter</em>, <em>samtal mellan parterna</em>, <em>skriftliga överenskommelser, icke-våldsaktörer</em> samt <em>förtroendeskapande åtgärder</em>.</p><p>            Resultatet visar att Nordirlandkonflikten i högre grad uppfyller kriterierna om utomstående aktörer och skriftliga överenskommelser än de övriga två konflikterna och detta innebär att dessa två kriterier är de avgörande punkterna som förklarar varför Nordirland är en löst konflikt och inte Cypern och Baskien.</p><p>Då resultatet som helhet visar att Nordirland uppfyller kriterierna i högre grad än Cypern och Baskien så kan vi även dra slutsatsen att denna uppsats styrker teorin om dynamisk konfliktlösning.</p>

The objective of this thesis is to examine if cultural differences in Basque Country and Wallonia can serve as an explanation to their divergence of corruption, in comparison to the rest of their respective countries. The study is carried through using a qualitative approach in combination with a theoretical framework that put emphasis on mainly cultural, but also historical, components to understand political organization and institutions. The difference of corruption levels in the Basque Country in comparison to the rest of Spain and Wallonia to the rest of Belgium, is evident. Therefore, this study strives to create understanding of the regional divergence by examining the differences in culture in these two regions compared to their respective countries in general. Can culturally related factors explain the variety of corruption within a country? The results indicate that it can, to a certain extent.

Länge har den nationella idén varit representerad och dominerande i Baskien tillsammans med den nationella identiteten. Baskerna håller fortfarande fast vid en gammal romantiserad bild av att vara en enad och självständig nation och föreställningen om en etnisk särskildhet förstärks av etniska och kulturella markörer såsom ett gemensamt språk, tillhörighetkänsla till plats, historiska anor, gemensamma traditioner och samhörighetskänsla mellan spanska och franska basker. I denna studie belyses och analyseras dessa markörer samt sätts i samband med några av de diskurser som råder i spanska Baskien då de är den symboliska basen för hur basker uttrycker, upprätthåller och skapar föreställningar kring baskisk identitet och nationalism. I takt med en alltmer globaliserad värld utmanas dock den nationella idén och en kulturell förändring sker i Baskien som påverkar åtminstone den yngre generationen spanska baskers sätt att uttrycka sin identitet och nationalism. Ett växlande mellan två identiteter väcker ambivalenta känslor då framtiden diskuteras. Å ena sidan vill man fortsätta vara världsmedborgare, leva i ett gränslöst EU och vara en del av den inre marknaden. Å andra sidan vill man vara en del av ett lokalt kollektiv och samhälle. Den nationella idén, myten och stereotypen av baskerna som tidigare beskrivits som något homogent och endimensionellt är i själva verket heterogent och mångdimensionellt.

Vissa internationella konflikter har pågått så länge att det är svårt att se något slut men trots detta är det vissa konflikter som, ibland något oväntat, når en lösning. Syftet med denna uppsats är förklara varför vissa konflikter når en lösning, i detta fall Nordirlandkonflikten, medan andra konflikter inte gör det, i detta fall Cypern- och Baskienkonflikten.             Detta gjordes i denna uppsats genom att jämföra hur väl dessa tre konflikter uppfyller fem kriterier för konfliktlösning som sätts upp i teorin om dynamiska konflikter. De fem kriterierna är utomstående parter, samtal mellan parterna, skriftliga överenskommelser, icke-våldsaktörer samt förtroendeskapande åtgärder.             Resultatet visar att Nordirlandkonflikten i högre grad uppfyller kriterierna om utomstående aktörer och skriftliga överenskommelser än de övriga två konflikterna och detta innebär att dessa två kriterier är de avgörande punkterna som förklarar varför Nordirland är en löst konflikt och inte Cypern och Baskien. Då resultatet som helhet visar att Nordirland uppfyller kriterierna i högre grad än Cypern och Baskien så kan vi även dra slutsatsen att denna uppsats styrker teorin om dynamisk konfliktlösning.