Syftet är att undersöka diskurser som rör slöjdens estetiska och kulturella uttryck, samt att sedan reflektera över dessa ur ett normkritiskt perspektiv. Studieobjektet är således diskurserna, men en delstudie är att undersöka hur slöjdlärare som diskursiva subjektinvesterar affektivt i vissa diskurser. Datainsamlingen sker från fokusgruppsamtal med slöjdlärare och textanalys av dokumentet - Slöjdens estetiska och kulturella uttryck -Inspiration för slöjdundervisningen (2016). Metoden är att konstruera ekvivalenskedjor med grund i allt insamlat material för att kartlägga diskurserna. Slöjdlärarnas utsagor analyseras med det diskursteoretiska och psykoanalysgrundade begreppet fantasi, framförallt vilka ideal om skapande som underbygger fantasin. Två dominerande diskurser framträder genom konstruktionen av ekvivalenskedjorna - Inget är rätt eller fel samt Att lägga grunder. De ideal om skapande som framträder visar att slöjdlärare investerar i diskursen Inget är rätt eller fel genom fantasin Våga visa inneboende talanger. I fantasin framträder motsättningar som gör att fantasin övergår i en annan fantasi, Det lustfyllda och kravlösa. Sistnämnda fantasin innehåller även den motsättningar som i sin tur bidrar till en affektiv investering i diskursen Lägga grunder. Material om normmedvetenhet/normkritik och tidigare normkritiska granskningar av läromedel ligger till grund för den normkritiska reflektionen. Slutanalysen ur ett normkritisk perspektiv visar på att diskursens effekter på slöjdundervisningen gällande estetiska och kulturella uttryck kan bidra till att reproducera skadliga diskurser. Den visar också på att etnocentriska tolkningar av olika uttryck kan vara utgångspunkten i undervisningen. I avsnittet maktreflektioner diskuteras hur makten genom dessa utgångspunkter distribueras diskursivt mellan elever och lärare i slöjdsalen. Resultatet diskuteras sedan i relation till elevers skapande i slöjd.

Syftet är att undersöka diskurser som rör slöjdens estetiska och kulturella uttryck, samt att sedan reflektera över dessa ur ett normkritiskt perspektiv. Studieobjektet är således diskurserna, men en delstudie är att undersöka hur slöjdlärare som diskursiva subjektinvesterar affektivt i vissa diskurser. Datainsamlingen sker från fokusgruppsamtal med slöjdlärare och textanalys av dokumentet - Slöjdens estetiska och kulturella uttryck -Inspiration för slöjdundervisningen (2016). Metoden är att konstruera ekvivalenskedjor med grund i allt insamlat material för att kartlägga diskurserna. Slöjdlärarnas utsagor analyseras med det diskursteoretiska och psykoanalysgrundade begreppet fantasi, framförallt vilka ideal om skapande som underbygger fantasin. Två dominerande diskurser framträder genom konstruktionen av ekvivalenskedjorna - Inget är rätt eller fel samt Att lägga grunder. De ideal om skapande som framträder visar att slöjdlärare investerar i diskursen Inget är rätt eller fel genom fantasin Våga visa inneboende talanger. I fantasin framträder motsättningar som gör att fantasin övergår i en annan fantasi, Det lustfyllda och kravlösa. Sistnämnda fantasin innehåller även den motsättningar som i sin tur bidrar till en affektiv investering i diskursen Lägga grunder. Material om normmedvetenhet/normkritik och tidigare normkritiska granskningar av läromedel ligger till grund för den normkritiska reflektionen. Slutanalysen ur ett normkritisk perspektiv visar på att diskursens effekter på slöjdundervisningen gällande estetiska och kulturella uttryck kan bidra till att reproducera skadliga diskurser. Den visar också på att etnocentriska tolkningar av olika uttryck kan vara utgångspunkten i undervisningen. I avsnittet maktreflektioner diskuteras hur makten genom dessa utgångspunkter distribueras diskursivt mellan elever och lärare i slöjdsalen. Resultatet diskuteras sedan i relation till elevers skapande i slöjd.

The aim of this master’s thesis is to explore what learning potentials there are in Demoteket. Demoteket is an on-going project that preserves and exhibits young people’s artistic creations. The idea is that public libraries receives and lends out the young people’s artistic creations. We want to examine what both the young people and librarians involved could learn from this project. Since the project is dependant on the young people’s creativity, we also want to find out what they can learn from their artistic creations. Finally we want to compare the ambition of the project with how it works in practice. We have chosen a socio-cultural perspective of learning for our background theory. According to a socio-cultural perspective learning is a social activity that is dependant on social interaction. As a method we use literary and documentary studies and interviews with the project leaders at Demoteket, librarians who work with the project, and the young people who have contributed. The results show that there is great learning potential in Demoteket’s activities for both the young people and the librarians, but it isn’t certain that this potential is realized. It demands a lot of activity and creativity from both the librarians and the young people involved for this to happen. We think that it is very important for librarians to be aware of pedagogical theories. It is all about knowing why you act like you do. Demoteket can play an important roll in the public library’s informal learning environment. / Uppsatsnivå: D

During the late 1960s pandemonium and chaos spread throughout the northeast part of the Irish island in the area known as Northern Ireland, a part of the United Kingdom. The conflict was the culmination of many factors such as the British colonization of the island during the 12th century, the semi-liberation and divide of the Island during the 1920s, local religious persecution and the advancing civil rights movement. At the heart of the conflict were organizations that gained most of their infamy through the terror and violent conflict, like the IRA and their related factions. These fought for the “liberation” of the entire Irish island as the northern part had been left under British control after the easter rising revolution which established the current Irish Republic, or Ireland.The inhabitants of Northern Ireland had to endure 30 years of conflict during 1968-1998 between the IRA, local police, British military and other loyalist terror organizations. At the end of the conflict, it was evidently clear that the majority of the victims of violence had not been tied to the perpetrators of it. These were civilians whose deaths can be seen as a result of terrorist attacks, sectarian violence and a situation far beyond any official authority's control.This thesis explores one of the many facets of expression during the conflict, music. Specifically, it's an attempt to categorize and contextualize what is known as Irish rebel music. The rebel music can be seen as an outlet for republican individuals and groups to express their reasoning and legitimization for their own actions, thus creating a form of propaganda through discourse. During the paper nine different songs, mostly gathered from republican publications, will be analyzed to see how the so-called rebels choose to portray themselves, their enemies and their reasoning. What becomes apparent is the ever-present violence and how it's used as a tool to create a discourse where the struggles and brutality of the IRA are justified. Furthermore, it looks at the constructs of the other within the British and official government forces which can also be tied to the sectarian violence that’s been a large part of the population's history.

This thesis examines and discusses how creolisation theory has influenced the material culture of enslaved people from former Danish West Indies plantations. The essay contends that creolisation is the theory required to advance slavery studies because it demonstrates how enslaved people created their own identity, belonging, and kept African cultures and customs alive despite being socially dead. This was accomplished through an examination of the amount of material discovered at archaeological investigations on former Danish plantations within slave contexts. Through the presentation and analysis of "Afro-Cruzan" ceramics, beads, shells, and pipe fragments, the thesis discusses and argues how the abundance of various objects from enslaved communities is evidence of long-term preservation of cultures, cultural identity, and expression. Furthermore, the usefulness of creolisation theory is emphasised because it is argued to have been developed with a post-processual perspective, avoiding the normative theorisation that has based slavery studies on a perspective in which the enslaved were only marginalised. Finally, the discussion emphasises the importance of remaining critical of how theories and theoretical frameworks have been applied in archaeological studies on slavery, as well as the need to broaden perspectives and include other Scandinavian countries, such as Sweden. / Den här uppsatsen analyserar och diskuterar hur materiell kultur från förslavade människor från plantage tidigare tillhörande danska Västindien är bevis för kreolisering. Uppsatsen argumenterar för hur kreolisering är den teori som krävs för att fortskrida inom studier gällande slaveri då det belyser hur förslavade individer lyckades skapade en egen identitet, samhörighet samt bibehöll sina kulturer och seder levande trots att de ansågs vara socialt döda. Detta görs genom att analysera kvantiteten av påträffat material under arkeologiska undersökningar inom slavkontexter på före detta plantage på de danska kolonierna. Uppsatsen presenterar och analyserar material i form av så kallat ”Afro-Cruzan” keramik, pärlor, snäckskal och pipfragment som används för att diskutera och argumentera för hur den höga kvantiteten av diverse föremål från slavsamhällen är bevis på ett långsiktigt bevarande av kulturer och kulturella identitet och uttryck samt de förslavades bibehållna agens. Vidare belyses även hur kreoliseringsteorin är mer applicerbar med hänsyn till att teorin tycks att ha skapats ur ett post-processuellt perspektiv då det undviker den normativa mentaliteten och teoretisering att slaveristudier grundas i ett perspektiv där de förslavade var endast varor inom ett socio-ekonomiskt samhälle.Diskussionen leder slutligen till hur det är väsentligt att bibehålla ett kritiskt öga om hur teorier och teoretiska ramverk har använts inom arkeologiska studier om slaveri samt hur det är nödvändigt att vidga perspektiven och inkludera andra skandinaviska länder, så som Sverige.