<p>In this study we have tried to explore what happens when individuals find themselves in a new environment in which the ever-existence of different cultures. The essence of this study is how identity - culture and creativity happens when different cultures meet and what the identity of the role in this dynamic process is.</p><p>We have chosen to do the survey at the Swedish Migration Board, as authority it is a place where many cultures meet and where different people are in interaction with each other every day. The study is empirically based, where we have interviewed twelve informants who, among other things, held various positions in the Immigration Service in the West. There are the informants statements that we have analyzed with a number of theoretical points that we have had as a tool for this study.</p><p>The theoretical starting points are colonialism/postcolonialism, creolizing/Creole, ethnicity, stereotyping, intersectionality, identity and culture. Based on these theories, we have been able to think about why our world can still have an element of colonialism and how creolizing not only can occur during colonialism.</p><p>With the concept intersectionality, we have been able to access more than one factor that affects the individual at the meeting with others. We have also been able to access and illustrate how humans can have multiple identities, cultures, and that culture is not a fixed and a uniform phenomenon.</p><p> </p>

In this study we have tried to explore what happens when individuals find themselves in a new environment in which the ever-existence of different cultures. The essence of this study is how identity - culture and creativity happens when different cultures meet and what the identity of the role in this dynamic process is. We have chosen to do the survey at the Swedish Migration Board, as authority it is a place where many cultures meet and where different people are in interaction with each other every day. The study is empirically based, where we have interviewed twelve informants who, among other things, held various positions in the Immigration Service in the West. There are the informants statements that we have analyzed with a number of theoretical points that we have had as a tool for this study. The theoretical starting points are colonialism/postcolonialism, creolizing/Creole, ethnicity, stereotyping, intersectionality, identity and culture. Based on these theories, we have been able to think about why our world can still have an element of colonialism and how creolizing not only can occur during colonialism. With the concept intersectionality, we have been able to access more than one factor that affects the individual at the meeting with others. We have also been able to access and illustrate how humans can have multiple identities, cultures, and that culture is not a fixed and a uniform phenomenon.

Denna studie syftar till att undersöka hur utanförskap och gemenskap kommer till och utvecklas i utsatta svenska områden. Då klyftorna mellan innerstad och förort växer allt större och synen på specifika förorter förändrats, är det väsentligt att undersöka varför detta är fallet och vad det har för konsekvenser. Genom att analysera ett 50-tal personliga berättelser i olika former och söka spår efter beståndsdelar av såväl materialistiska som idealistiska förklaringsmodeller tillförs en nyanserad bild av utanförskap i förorter. Fortsättningsvis ser vi, utifrån dessa personliga skildringar, närmare på hur gemenskap kan utvecklas trots den marginalisering människor i dessa områden upplever. Analysen visar att utanförskap attribueras till både diskriminerande förhållningssätt och att välfärdsinstitutioner retirerar. Vidare ser vi att gemenskap följaktligen utvecklas som en motreaktion till dessa orättvisor. Resultaten åskådliggör således att gemenskap i förorter kännetecknas av flera olika aspekter. Sammanhållningen karakteriseras av idéer kring civilsamhälle och plats samt reflektioner kring identitet. Vi finner även att gemenskapen upplevs vara en direkt reaktion mot utanförskapet och att den utmärks av människors olikheter samt utvecklingen av språk och identiteter. Till följd av analysen konstaterar vi att det förekommer flera olika förklaringar till fenomenen och att en hybridteori kan utvecklas för vidare forskning inom området.

This paper is aimed at mapping important traits in a Hiberno-Norse identity. This is the main focus of the essay, but another important part is to problematize this using several theoretical approaches of which the main are identity, creolization and hybridization. The Hiberno-Norse culture being primarily an urban phenomenon, the thesis is delimited to the Hiberno-Norse towns with occasional comparisons to Scandinavia to see how the native Irish population influenced the invaders and how they gradually evolved into the Hiberno-Norse. Early on the Norse show signs of creolization that would ultimately lead to the creation of the Hiberno-Norse hybrid culture known from history and archaeology – an urban culture that show blended Norse and Irish features. / Denna uppsats är till för att sammanställa viktiga uttryck I en Iro-Skandinavisk identitet. Detta är huvudsyftet med uppsatsen, men en annan viktig del är att problematisera detta genom flera teoretiska begrepp, där de främsta är identitet, kreolisering och hybridisering. Då den Iro-Skandinaviska kulturen framför allt var ett urbant fenomen har uppsatsen avgränsats till de Iro-Skandinaviska städerna, med sporadiska jämförelser med Skandinavien för att se hur den inhemska Irländska befolkningen influerade angriparna och hur de skulle komma att utvecklas till Iro-Skandinaverna. Tidigt uppvisar nordborna tecken på kreolisering, som till slut skulle leda till uppkomsten av den Iro-Skandinaviska hybridkulturen känd från historian och arkeologin – en urban kultur som uppvisar blandade nordiska och irländska drag.

This thesis examines and discusses how creolisation theory has influenced the material culture of enslaved people from former Danish West Indies plantations. The essay contends that creolisation is the theory required to advance slavery studies because it demonstrates how enslaved people created their own identity, belonging, and kept African cultures and customs alive despite being socially dead. This was accomplished through an examination of the amount of material discovered at archaeological investigations on former Danish plantations within slave contexts. Through the presentation and analysis of "Afro-Cruzan" ceramics, beads, shells, and pipe fragments, the thesis discusses and argues how the abundance of various objects from enslaved communities is evidence of long-term preservation of cultures, cultural identity, and expression. Furthermore, the usefulness of creolisation theory is emphasised because it is argued to have been developed with a post-processual perspective, avoiding the normative theorisation that has based slavery studies on a perspective in which the enslaved were only marginalised. Finally, the discussion emphasises the importance of remaining critical of how theories and theoretical frameworks have been applied in archaeological studies on slavery, as well as the need to broaden perspectives and include other Scandinavian countries, such as Sweden. / Den här uppsatsen analyserar och diskuterar hur materiell kultur från förslavade människor från plantage tidigare tillhörande danska Västindien är bevis för kreolisering. Uppsatsen argumenterar för hur kreolisering är den teori som krävs för att fortskrida inom studier gällande slaveri då det belyser hur förslavade individer lyckades skapade en egen identitet, samhörighet samt bibehöll sina kulturer och seder levande trots att de ansågs vara socialt döda. Detta görs genom att analysera kvantiteten av påträffat material under arkeologiska undersökningar inom slavkontexter på före detta plantage på de danska kolonierna. Uppsatsen presenterar och analyserar material i form av så kallat ”Afro-Cruzan” keramik, pärlor, snäckskal och pipfragment som används för att diskutera och argumentera för hur den höga kvantiteten av diverse föremål från slavsamhällen är bevis på ett långsiktigt bevarande av kulturer och kulturella identitet och uttryck samt de förslavades bibehållna agens. Vidare belyses även hur kreoliseringsteorin är mer applicerbar med hänsyn till att teorin tycks att ha skapats ur ett post-processuellt perspektiv då det undviker den normativa mentaliteten och teoretisering att slaveristudier grundas i ett perspektiv där de förslavade var endast varor inom ett socio-ekonomiskt samhälle.Diskussionen leder slutligen till hur det är väsentligt att bibehålla ett kritiskt öga om hur teorier och teoretiska ramverk har använts inom arkeologiska studier om slaveri samt hur det är nödvändigt att vidga perspektiven och inkludera andra skandinaviska länder, så som Sverige.