Idag består en stor del av undervisningen i aritmetik på lågstadiet av att lära ut algoritmer. Detta trots att mycket forskning pekar på att algoritmräkning riskerar att hindra elevers matematiska utveckling. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur undervisningen av algoritmer planeras och genomförs. De teoretiska ramverk som presenteras i denna studie är Anna Sfards teori om matematiska diskurser och commognition samt de behavioristiska och kognitivistiska synsätten på lärande. Synen på algoritmräkning har under de senaste decennierna förändrats. Forskning har visat att det finns både för- och nackdelar med algoritmräkning och för att elever ska gynnas av att räkna med algoritmer är det viktigt att de har en god talförståelse. För att kunna besvara denna studies frågeställningar användes en flermetodsstudie som inbegrep en kvalitativ och kvantitativ metod. Här användes både en enkät samt intervjuer. Utifrån resultatet ser man tydligt att algoritmer används av nästintill alla av de tillfrågade i enkäten och intervjuerna. Respondenterna var även eniga om att algoritmer är den skriftliga räknemetod som används mest samt att det är algoritmräkning eleverna väljer trots att andra skriftliga räknemetoder har introducerats. Slutligen visar studien att stor vikt bör läggas på förarbete genom att fokusera på elevernas talförståelse och kunskaper för positionssystemet för att eleverna ska gynnas av att använda algoritmer.

Intern materialhantering är ett ofta bortglömt område inom logistik, ett ämnesområde som annars i takt med den snabba och globala utvecklingen har fått ökad uppmärksamhet de senaste åren. I detta examensarbete studeras den interna materialhanteringen på Fläkt Woods ABs fabrik i Jönköping begränsat till flödet mellan godsmottagning och slutmontering. Syftet med fallstudien är att undersöka vilka problem som finns med den nuvarande interna materialhanteringen samt ge förbättringsförslag för hur den skulle kunna utvecklas för att minimera antalet produktionstopp orsakade av materialbrist. Studien har en abduktiv ansats där datainsamling genom dokumentation, observationer och intervjuer ligger till grund för en flödeskartläggning av tre produktgrupper som företaget bedömt vara mest intressanta att studera. Utifrån flödet identifieras möjliga problem och med hjälp av ett analytiskt ramverk klassificeras dessa för att urskilja de problem som leder till produktionsstopp. Studien visar att dessa handlar om att komponenter av någon anledning är felaktiga/skadade, lagras in/plockas på ett felaktigt sätt eller att det sker felaktigheter vid godsmottagning med avseende på registrering och sortering. Genomförda litteraturstudier ligger till grund för ett teoretiskt ramverk innehållande principer som bör tas i beaktning vid arbetet med intern materialhantering. Ramverket är en utgångspunkt för de förbättringsförslag som tas fram för att lösa de problem som bedöms orsaka produktionsstopp. Övergripande sett hamnar förbättrings­­förslagen inom tre skilda områden. Det första området berör problem orsakade av mänskliga faktorer vilka kan minimeras genom ökad motivation, produktkunskap och helhets­förståelse. Område nummer två täcker fysisk förflyttning av material samt registrering av detta i affärssystemet vilket bör ske på ett standardiserat och mer säkert sätt. Det tredje området innefattar ett behov av utökad mätning och uppföljning av de problem som uppstår i flödet för att få ökad kontroll över vad som sker. Studenterna rekommenderar företaget att, förutom att implementera föreslagna förbättringar, också studera det teoretiska ramverket för att kunna tillämpa detta på ytterligare problem som studien har identifierat men som ligger utanför studiens omfång. / Internal material handling is an area within logistics that receive little attention. Logistics on the other hand has received increased attention in recent years due to the fast and global growth of markets. The aim for this report is to study the internal material handling at Fläkt Woods AB’s factory in Jönköping, Sweden. The study is limited to include activities from receiving goods until the start of final assembly. The purpose with this case study is to identify potential problem within the current setup of the internal material handling system and provide suggestions for improvements in order to minimize downtime in production caused by lack of material. Based on an abductive approach, the data collection performed via documents, observations and interviews lays the foundation for the compilation of a number of flowcharts. These flowcharts describe the flow for three separate product groups which the company previously has identified as most interesting to map. With the flowcharts as a starting point potential problems are identified and, with the use of an own-composed analytical framework, also classified in order to sort out problems that are likely to cause downtime in production. The study states that these problems originate from damaged/defective components, incorrect storing/picking or occur due to errors when recording and sorting newly arrived goods. Literature studies are the basis for a theoretical framework containing a number of principles that should be taken into consideration when handling material internally. This framework is the base on which the presented suggestions for improvements rely. The suggestions can be divided into three separate areas. Problems caused by human factors can be minimized by increased motivation, increased knowledge and a more comprehensive view within the workforce. All kinds of physical movement along with registration in the ERP-system should be conducted in a more standardized and secure way. A need of increased measuring and monitoring has also become evident in order to increase control over different types of undesirable events. Beside implementing the proposed suggestions for improvement the students also advice the company to study the theoretical framework in order to be able to apply it on other problems. This study identifies quite a few other problems, but due to the scope of the study they are not further analyzed.

This thesis examines and discusses how creolisation theory has influenced the material culture of enslaved people from former Danish West Indies plantations. The essay contends that creolisation is the theory required to advance slavery studies because it demonstrates how enslaved people created their own identity, belonging, and kept African cultures and customs alive despite being socially dead. This was accomplished through an examination of the amount of material discovered at archaeological investigations on former Danish plantations within slave contexts. Through the presentation and analysis of "Afro-Cruzan" ceramics, beads, shells, and pipe fragments, the thesis discusses and argues how the abundance of various objects from enslaved communities is evidence of long-term preservation of cultures, cultural identity, and expression. Furthermore, the usefulness of creolisation theory is emphasised because it is argued to have been developed with a post-processual perspective, avoiding the normative theorisation that has based slavery studies on a perspective in which the enslaved were only marginalised. Finally, the discussion emphasises the importance of remaining critical of how theories and theoretical frameworks have been applied in archaeological studies on slavery, as well as the need to broaden perspectives and include other Scandinavian countries, such as Sweden. / Den här uppsatsen analyserar och diskuterar hur materiell kultur från förslavade människor från plantage tidigare tillhörande danska Västindien är bevis för kreolisering. Uppsatsen argumenterar för hur kreolisering är den teori som krävs för att fortskrida inom studier gällande slaveri då det belyser hur förslavade individer lyckades skapade en egen identitet, samhörighet samt bibehöll sina kulturer och seder levande trots att de ansågs vara socialt döda. Detta görs genom att analysera kvantiteten av påträffat material under arkeologiska undersökningar inom slavkontexter på före detta plantage på de danska kolonierna. Uppsatsen presenterar och analyserar material i form av så kallat ”Afro-Cruzan” keramik, pärlor, snäckskal och pipfragment som används för att diskutera och argumentera för hur den höga kvantiteten av diverse föremål från slavsamhällen är bevis på ett långsiktigt bevarande av kulturer och kulturella identitet och uttryck samt de förslavades bibehållna agens. Vidare belyses även hur kreoliseringsteorin är mer applicerbar med hänsyn till att teorin tycks att ha skapats ur ett post-processuellt perspektiv då det undviker den normativa mentaliteten och teoretisering att slaveristudier grundas i ett perspektiv där de förslavade var endast varor inom ett socio-ekonomiskt samhälle.Diskussionen leder slutligen till hur det är väsentligt att bibehålla ett kritiskt öga om hur teorier och teoretiska ramverk har använts inom arkeologiska studier om slaveri samt hur det är nödvändigt att vidga perspektiven och inkludera andra skandinaviska länder, så som Sverige.