Denna studie syftar till att undersöka hur utanförskap och gemenskap kommer till och utvecklas i utsatta svenska områden. Då klyftorna mellan innerstad och förort växer allt större och synen på specifika förorter förändrats, är det väsentligt att undersöka varför detta är fallet och vad det har för konsekvenser. Genom att analysera ett 50-tal personliga berättelser i olika former och söka spår efter beståndsdelar av såväl materialistiska som idealistiska förklaringsmodeller tillförs en nyanserad bild av utanförskap i förorter. Fortsättningsvis ser vi, utifrån dessa personliga skildringar, närmare på hur gemenskap kan utvecklas trots den marginalisering människor i dessa områden upplever. Analysen visar att utanförskap attribueras till både diskriminerande förhållningssätt och att välfärdsinstitutioner retirerar. Vidare ser vi att gemenskap följaktligen utvecklas som en motreaktion till dessa orättvisor. Resultaten åskådliggör således att gemenskap i förorter kännetecknas av flera olika aspekter. Sammanhållningen karakteriseras av idéer kring civilsamhälle och plats samt reflektioner kring identitet. Vi finner även att gemenskapen upplevs vara en direkt reaktion mot utanförskapet och att den utmärks av människors olikheter samt utvecklingen av språk och identiteter. Till följd av analysen konstaterar vi att det förekommer flera olika förklaringar till fenomenen och att en hybridteori kan utvecklas för vidare forskning inom området.

Svenska Third Culture Kid (Tredje Kultur Barn) påverkas vardagligen utav deraserfarenheter av att leva i olika världar. När TCKs återvänder till Sverige söker de eftersvar på vem de är och var de tillhör. Denna uppsats undersöker effekterna av att växaupp i olika kulturer i relation till identitet och tillhörighet. Syftet är att förstå hur TCKsuppfattar sig själva och deras identitet och hur detta påverkar deras känsla avtillhörighet. Den här uppsatsen är baserad på multipla fallstudier som undersökerlivshistorier från elva TCKs som alla levt utomlands och nu har återvänt till Sverige.Studien är baserad på befintlig litteratur om TCKs och Vuxna Tredje Kultur Barn(ATCKs), där vi sedan behandlar problem som känsla av tillhörighet och identitet, därvi diskuterar nationalism, hemmet, traditioner och språket. Första-hands informationsamlades ihop dels genom ett frågeformulär och dels genom att semi-struktureradedjupintervjuer utfördes. Sedan länkades tillgänglig litteratur och TCKs’ personligaerfarenheter ihop och utvecklades. Resultatet av vår undersökning är att tillhörighet fören TCK är att veta vem de är som en unik person och de finner en känsla av hem i derasrelation med familj och vänner snarare än en plats. / Everyday lives of Swedish Third Culture Kids (TCK) are characterized by theirexperiences of living among worlds. As the Swedish TCKs return to Sweden they try tofind a sense of who they are and where they belong. This thesis examines the effects ofgrowing up among cultures in connection to identity and belonging. The purpose is tounderstand how TCKs perceive themselves and their identity and how this affects theirsense of belonging. The thesis is based on a multiple case study, which examines thelife stories of eleven TCKs who all have lived abroad and now returned to Sweden. Theresearch design was based on a review of the literature on TCKs and Adult ThirdCulture Kids (ATCKs), covering issues such as sense of belonging and identity. Withinthis context we discuss; nationalism, home, traditions and language. First hand datawere gathered through a questionnaire and in-depth semi-structured interviews wereconducted. Later links between the available literature and the personal experiences ofthe TCKs’ were developed. The result of our research is that belonging for a TCK is toknow who they are as a unique person and they find a sense of home in theirrelationships with family and friends rather than a place.