Depuis les années 1950, des chercheurs comme Useem, Pollock, Van Reken et d’autres se sont interrogés sur le sujet des enfants qui ont grandi dans plusieurs pays. Cependant, la grande majorité de ce corpus vise les enfants ayant été scolarisés dans des établissements anglophones même s’il existe de nombreux établissements francophones hors la France. Ce projet vise cette population. Nous nous sommes demandés s’ils faisaient partie d’une double minorité, premièrement la minorité de Nomades Globaux (NG) mais dans cette population s’ils faisant partie d’une minorité francophone de NG. Pour ce faire, nous avons conduit des entrevues semi-structurées avec 12 participants en utilisant un cadre théorique construit autour de l’habitus de Pierre Bourdieu. Bien que nous ne puissions tirer de conclusions générales, il semble que ces NG ne se sentent pas comme faisant partie d’une double minorité.

abstract: This study aims to deepen the understanding of how Third Culture Kids (TCKs) receive and maintain long-term perceptions of positive identity. The literature review surveys bodies of research related to Third Culture Kids, intercultural communication conceptions of identity, and communication strategies of identity management. The research framework is a response to Martin and Nakayama’s (2010) call for a dialectical approach to the study of intercultural communication, and reflects an interpretive/critical/activist dialectic paradigm. This qualitative multi-method research project gathered survey, interview, and visual data through online platforms. Participants were TCKs over age 40 who self-selected as having a positive identity. A modified grounded analysis revealed several key findings connected to agency development, choice making, communication filters, and framing of positivity. Factors contributing to characteristics of a positive identity included sending organization, total number and frequency of moves, and degrees of difference among their cultural contexts. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Communication 2016

In fulfillment of my degree of Bachelor of Fine Arts at the University of Central Florida specializing in sculpture and ceramics, I have produced a body of artwork in a range of media, including printmaking, bookbinding, painting, ceramics, and sculpture. This thesis is the exegesis of my creative work, informed by contemporary artworks and the study of shelter-making in nature. Utilizing The Practitioner Model of Creative Cognition as defined by R. Lyle Skains, I will establish my work as practice-based research. While "exegesis" generally refers to the critical examination of written work, I feel it is appropriate in this context as I view my work as a visual diary conveying the narrative of my lifelong search for meaning. I draw from familiar sensations, memories, spiritual practices, and nostalgic memorabilia in my creative practice, utilizing various media to produce tangible representations of home, exploring whether these liminal spaces can provide the sense of shelter and belonging I seek.

Migration is a phenomenon wherein individuals relocate from one country to another, albeit temporarily or permanently, for numerous reasons. The State of Qatar is a highly diverse nation with a large population of foreign residents. According to Priya D’Souza, as of 2017, 60 percent of the resident population in Qatar are from South Asia. Growing up in this environment, third culture kids develop a unique, hybrid culture through experiencing multiple cultures. This research investigates a dichotomy of belonging from the perspective of South Asians in Qatar. A series of hybridized spinning tops were produced in collaboration with a South Asian artisan. These hybridized artifacts are infused with sensory materials in order to elicit an emotive response, engage memory, and celebrate the merging of diverse cultures.

Svenska Third Culture Kid (Tredje Kultur Barn) påverkas vardagligen utav deraserfarenheter av att leva i olika världar. När TCKs återvänder till Sverige söker de eftersvar på vem de är och var de tillhör. Denna uppsats undersöker effekterna av att växaupp i olika kulturer i relation till identitet och tillhörighet. Syftet är att förstå hur TCKsuppfattar sig själva och deras identitet och hur detta påverkar deras känsla avtillhörighet. Den här uppsatsen är baserad på multipla fallstudier som undersökerlivshistorier från elva TCKs som alla levt utomlands och nu har återvänt till Sverige.Studien är baserad på befintlig litteratur om TCKs och Vuxna Tredje Kultur Barn(ATCKs), där vi sedan behandlar problem som känsla av tillhörighet och identitet, därvi diskuterar nationalism, hemmet, traditioner och språket. Första-hands informationsamlades ihop dels genom ett frågeformulär och dels genom att semi-struktureradedjupintervjuer utfördes. Sedan länkades tillgänglig litteratur och TCKs’ personligaerfarenheter ihop och utvecklades. Resultatet av vår undersökning är att tillhörighet fören TCK är att veta vem de är som en unik person och de finner en känsla av hem i derasrelation med familj och vänner snarare än en plats. / Everyday lives of Swedish Third Culture Kids (TCK) are characterized by theirexperiences of living among worlds. As the Swedish TCKs return to Sweden they try tofind a sense of who they are and where they belong. This thesis examines the effects ofgrowing up among cultures in connection to identity and belonging. The purpose is tounderstand how TCKs perceive themselves and their identity and how this affects theirsense of belonging. The thesis is based on a multiple case study, which examines thelife stories of eleven TCKs who all have lived abroad and now returned to Sweden. Theresearch design was based on a review of the literature on TCKs and Adult ThirdCulture Kids (ATCKs), covering issues such as sense of belonging and identity. Withinthis context we discuss; nationalism, home, traditions and language. First hand datawere gathered through a questionnaire and in-depth semi-structured interviews wereconducted. Later links between the available literature and the personal experiences ofthe TCKs’ were developed. The result of our research is that belonging for a TCK is toknow who they are as a unique person and they find a sense of home in theirrelationships with family and friends rather than a place.

This study aims to examine how identity creation in young women is affected by living in an in-betweenship state. In addition, with the help of our interviewees' stories, we also want to highlight the advantages and disadvantages that the women themselves see in this phenomenon. The purpose of the study is to examine how women who experience in-betweenship and dual cultural affiliation describe that it affects their identity. To investigate this, a qualitative research method with semi-structured interviews is used. The interviewees consist of seven women between twenty and thirty years old with origins from the Middle East, who were all born or raised in Sweden. All interviews were thematized in connection with the transcript and the important themes selected have been limited to what answers the study's purpose and question.The results of the study showed that all interviewees have at some time felt various difficulties in finding and creating their identity between two cultures, which in many cases has led to some form of identity crisis. Several of the interviewees mention that there is a kind of rootlessness and an expressed wonder of "who am I". Another result that this study has shown is that the benefits of living in an intermediate relationship and with dual cultures are a deeper understanding of other people and cultures. / Denna studie syftar till att undersöka hur unga kvinnors identitetsskapande påverkas av att leva i ett mellanförskap. Utöver det vill vi med hjälp av intervjupersonernas berättelser och erfarenheter också lyfta fram de för- och nackdelar som kvinnorna själva ser med detta fenomen. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor med dubbel kulturtillhörighet som upplever ett mellanförskap beskriver att det påverkar deras identitet. För att undersöka detta används en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna består av sju kvinnor mellan tjugo och trettio år med ursprung från mellanöstern, alla är födda eller har spenderat större delen av sin uppväxt i Sverige. Alla intervjuer transkriberades i samband med intervjuerna och de teman som valts ut relaterar till studiens syfte och frågeställning.Studiens resultat visar att alla intervjupersoner någon gång har känt svårigheter i att hitta och skapa sin identitet mellan två olika kulturer, vilket i många fall har lett till någon form av identitetskris. Flera av intervjupersonerna nämner en känsla av rotlöshet och en uttryckt undran över ”vem är jag”. En av de största fördelarna som gemensamt nämns av intervjupersonerna är att de tack vare en dubbel kulturtillhörighet har fått en djupare förståelse för andra människor och kulturer.