No description available.

No description available.

<p>Uppsatsen är en kvalitativ studie som studerar hur vuxna påverkats av att ha blivit mobbade som barn. Studien byggde på åtta halvstrukturerade intervjuer där vi sökte individernas tidigare upplevelser. Personer med denna bakgrund och som är över 20 år har nåtts genom annonsering och via mail. Materialet är avgränsat till att gälla forskning om familjestruktur och identitetsbildning. I vårt resultat har vi redovisat våra intervjupersoners egna erfarenheter av sina upplevelser och analyserat dessa i relation till litteraturer, artiklar och avhandlingar. I arbetet använder vi bl.a. Olweus definition av mobbning samt Colorosos begrepp murfamiljen och geléfamiljen. Resultatet av intervjuerna visar att mobbning i barndomen har påverkat deras vuxna liv. Samtliga känner att de har idag svårt att lita på folk och skapa nya kontakter. Studien visar också att samtliga har haft problem med självkänsla och identitetsbildning i form av att de har känt sig ensamma, utfrysta, kränkta och utanför. Detta har bland annat skapat en känsla av att inte räcka till och inte duga som man är. En annan slutsats som studien visar är att familjeförhållanden och uppfattning av ens egen identitet är två viktiga faktorer när det gäller mobbning. Studien visar att brister på åtgärder från skolan och socialvård förekommer. Konkret behandling och stöd av lärare, kontakt med kurator och bättre hemförhållanden hade på ett tidigt stadium kunnat förbättra deras situation.</p>

Uppsatsen är en kvalitativ studie som studerar hur vuxna påverkats av att ha blivit mobbade som barn. Studien byggde på åtta halvstrukturerade intervjuer där vi sökte individernas tidigare upplevelser. Personer med denna bakgrund och som är över 20 år har nåtts genom annonsering och via mail. Materialet är avgränsat till att gälla forskning om familjestruktur och identitetsbildning. I vårt resultat har vi redovisat våra intervjupersoners egna erfarenheter av sina upplevelser och analyserat dessa i relation till litteraturer, artiklar och avhandlingar. I arbetet använder vi bl.a. Olweus definition av mobbning samt Colorosos begrepp murfamiljen och geléfamiljen. Resultatet av intervjuerna visar att mobbning i barndomen har påverkat deras vuxna liv. Samtliga känner att de har idag svårt att lita på folk och skapa nya kontakter. Studien visar också att samtliga har haft problem med självkänsla och identitetsbildning i form av att de har känt sig ensamma, utfrysta, kränkta och utanför. Detta har bland annat skapat en känsla av att inte räcka till och inte duga som man är. En annan slutsats som studien visar är att familjeförhållanden och uppfattning av ens egen identitet är två viktiga faktorer när det gäller mobbning. Studien visar att brister på åtgärder från skolan och socialvård förekommer. Konkret behandling och stöd av lärare, kontakt med kurator och bättre hemförhållanden hade på ett tidigt stadium kunnat förbättra deras situation.

Denna forskningsstudie behandlar lärarnas syn och förhållningssätt kring glappet som finns mellan läromedlen och läroplanen, som den tidigare forskningen har visat. Det har gjorts flera forskningar där forskarna undersöker olika läroböcker och ser om de förhåller sig till läroplanen. Det har framkommit i dessa forskningar att det finns en glapp mellan läroplan och läromedel, där läromedlen är skrivna ur ett eurocentriskt perspektiv, medan läroplanen framställer att historieundervisningen skall inkludera kulturhistoriska och mångkulturella perspektiv i det mångkulturella klassrummet. Därav, kommer denna forskningsstudie att undersöka dels lärarens synsätt kring glappet och hur de kommer runt det glappet, dels hur de utifrån det arbetar med identitetsbildning och hur denna glapp kan komma att inverka på elevernas identitetsskapande. Studiens resultat har visat att majoriteten av lärarna har insett glappet, men att det är några lärare som inte gör något för att komma runt det problemet eftersom de framförallt menar att genom att undervisa utifrån ett eurocentriskt perspektiv kommer eleverna att ha en ram att förhålla sig till. Medan andra lärare menar att om man inte inkluderar andra perspektiv och andra händelser i undervisningen, kommer det dels att inverka på elevernas verklighetsuppfattning och synsätt på omvärlden, dels kommer det att skapas ett ”vi-och-dem-känsla” i det mångkulturella klassrummet, då det finns elever med en annan kulturell bakgrund. Resultaten vad gäller identitetsbildningen visar att identitet skapas genom historiemedvetande där eleverna ser sig själva som en del av en process, genom kunskaper om den kulturella bakgrunden där eleverna förstår vart det är de tillhör och genom att koppla sin egen historia med den historia som finns i exempelvis berättelser (historisk identitet). Studiens resultat har visat liknande resultat som de tidigare forskningarna, vilket ökar på studiens kvalité, trovärdighet och generaliserbarhet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i lokalhistoria genomförs på låg- och mellanstadiet. Valet av låg- och mellanstadiet gjordes därför att i kursplanen, i historia, finns en måluppfyllelse för år fem som innebär att eleverna skall känna till sin hembygd samt hur den har format kulturarvet. Metoden som använts är enkätundersökning och intervjuer. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är: historiemedvetande, identitetsbildning, historia – en kritisk process samt historia – möte med det mångkulturella. Samtliga utgångspunkter finns med i kursplanen i historia på något sätt. Forskares definitioner på utgångspunkterna är överensstämmande och visar att lokalhistoria inte kan undervisas i skolan om inte begreppen historiemedvetande, identitet, den kritiska processen och ett möte med det mångkulturella berörs. Eleverna i min undersökning får undervisning om landskapet och dess tillgångar och hur landskapet och byar/stadsdelar har förändrats genom tiderna. Eleverna får släktforska, gå på stadsvandringar, ta del av föreläsningar, göra olika studiebesök. Mina teoretiska utgångspunkter kan länkas samman med det pedagogerna förmedlar till eleverna. Dock är historia – möte med det annorlunda – i ett mångkulturellt samhälle något som de behöver utveckla eftersom det är stort fokus på det i den nuvarande kursplanen i historia.

The purpose of this bachelor thesis is to investigate how a common web-identity can be conveyed on a website when a company is being bought through acquisition. The specific examination is performed on the website of Donald’s foto after their acquisition of Torins in Borås. Qualitative interviews have been conducted with customers and staff from both companies to gain insight regarding strengths which is considered important to merge after the buyout. The conclusion of this paper is that two formerly competing groups on the same market can very well unite into one common web-identity through applied web design as long as they have similar goals with their corporate identities. Suggestions for website development is to create a united graphic webprofile, how service and knowledge can be conveyed on the website and how the design can be improved.

The focus of this study is to examine how schoolteachers talks about the relation between the level of expectations and the identity construction of school students.  Teachers expectations is a recurring concept in the school world and in the Swedish school law. It is highly recommended in the teaching processes that teachers should have high expectations on their students. Individuals understands and interpret the concept of expectations in different ways according to their own values, standards and norms. The aim in this study is to clarify what discourse is common or used among teachers. Two discourses where identified in the analysis of teachers construction of expectations in relations to students in ground school and also of their social background. Since 2009 results from the Pisa test shows that Swedish schools are progressing a big gap between the students that achieves and those who doesn`t. It also shows that the students who is preforming the worst results are those whom lives and goes to school in a socioeconomic disadvantaged area. Through this study it can be visible how  the grade of a teachers expectations forms by the way a child build his or her own identity towards the world. The data is collected through semi-structured interviews with four teachers. The analyses are based on a discursive psychological analysis. This study shows that teachers speaks and understands different of expectations but a discourse of goals and achivements is clear and a part of a political school discourse.  It also appears that, depending on the students background, the teacher can change the grade of the expectation and refers to pupils from a socio economic disadvantage areas as poorly impaired students.

This study aims to dive deep and examine through interviews and previous research wich role historical consciousness and identity play in multicultural classrooms. The goal is to use a qualitative method to investigate for example wich role historical consciousness play in creating identities in multicultural classrooms. It will also be about how teachers shape their teaching according to multiculturalism. The interviews conducted in the study were of a semi structured nature as there were no predetermined answers to the questions. The interviews took place at one school in southern Sweden with two teachers of varying ages. After the interviews I divided the answers in to themes that were the three main concepts that the study is about (historical consciousness, identity and multiculturalism) as well as other themes like us and them. The empirical material further showed that multicultural classrooms have meant that teachers have broadened their view of history and made it more inclusive. Teachers are also increasingly shaping their teaching from a teacher-centerd classroom to giving students a greater role by for example telling about their culture or homeland. Both teachers also agreed that it was better to find similarities in history between diffrent countries and cultures in order to create a more inclusive classroom and that it made it easier to create a common identity. I am fully aware that the results of my study can not generate in any major conclusions. Although my study of the scope is not particulary large I think that there is a basis for understanding how multicultural classrooms can affect teachers role and work in schools.

This study aims to examine how identity creation in young women is affected by living in an in-betweenship state. In addition, with the help of our interviewees' stories, we also want to highlight the advantages and disadvantages that the women themselves see in this phenomenon. The purpose of the study is to examine how women who experience in-betweenship and dual cultural affiliation describe that it affects their identity. To investigate this, a qualitative research method with semi-structured interviews is used. The interviewees consist of seven women between twenty and thirty years old with origins from the Middle East, who were all born or raised in Sweden. All interviews were thematized in connection with the transcript and the important themes selected have been limited to what answers the study's purpose and question.The results of the study showed that all interviewees have at some time felt various difficulties in finding and creating their identity between two cultures, which in many cases has led to some form of identity crisis. Several of the interviewees mention that there is a kind of rootlessness and an expressed wonder of "who am I". Another result that this study has shown is that the benefits of living in an intermediate relationship and with dual cultures are a deeper understanding of other people and cultures. / Denna studie syftar till att undersöka hur unga kvinnors identitetsskapande påverkas av att leva i ett mellanförskap. Utöver det vill vi med hjälp av intervjupersonernas berättelser och erfarenheter också lyfta fram de för- och nackdelar som kvinnorna själva ser med detta fenomen. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor med dubbel kulturtillhörighet som upplever ett mellanförskap beskriver att det påverkar deras identitet. För att undersöka detta används en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna består av sju kvinnor mellan tjugo och trettio år med ursprung från mellanöstern, alla är födda eller har spenderat större delen av sin uppväxt i Sverige. Alla intervjuer transkriberades i samband med intervjuerna och de teman som valts ut relaterar till studiens syfte och frågeställning.Studiens resultat visar att alla intervjupersoner någon gång har känt svårigheter i att hitta och skapa sin identitet mellan två olika kulturer, vilket i många fall har lett till någon form av identitetskris. Flera av intervjupersonerna nämner en känsla av rotlöshet och en uttryckt undran över ”vem är jag”. En av de största fördelarna som gemensamt nämns av intervjupersonerna är att de tack vare en dubbel kulturtillhörighet har fått en djupare förståelse för andra människor och kulturer.