Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i lokalhistoria genomförs på låg- och mellanstadiet. Valet av låg- och mellanstadiet gjordes därför att i kursplanen, i historia, finns en måluppfyllelse för år fem som innebär att eleverna skall känna till sin hembygd samt hur den har format kulturarvet. Metoden som använts är enkätundersökning och intervjuer. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är: historiemedvetande, identitetsbildning, historia – en kritisk process samt historia – möte med det mångkulturella. Samtliga utgångspunkter finns med i kursplanen i historia på något sätt. Forskares definitioner på utgångspunkterna är överensstämmande och visar att lokalhistoria inte kan undervisas i skolan om inte begreppen historiemedvetande, identitet, den kritiska processen och ett möte med det mångkulturella berörs. Eleverna i min undersökning får undervisning om landskapet och dess tillgångar och hur landskapet och byar/stadsdelar har förändrats genom tiderna. Eleverna får släktforska, gå på stadsvandringar, ta del av föreläsningar, göra olika studiebesök. Mina teoretiska utgångspunkter kan länkas samman med det pedagogerna förmedlar till eleverna. Dock är historia – möte med det annorlunda – i ett mångkulturellt samhälle något som de behöver utveckla eftersom det är stort fokus på det i den nuvarande kursplanen i historia.