<p>Abstract</p><p>The purpose of this investigation is to find out how the pupils can discover and to feel joy in their creative art activity and also to believe in their own ability. The aim is to figure out if creative art activity is able to raise the pupil’s self-image. By literature, pedagogue interviews, and interviews with pupils at the age of ten years old and by action research is the way that I have searched for an answer for my question. The main result is that fantasy, creativity, courage and lust are important parts to develop in the job of raising the self-image. The literature and the result of the interviews are unit and points at the feeling to succeed are decisive. As a pedagogue you have to create an allowing environment, give the pupil praise that is concrete and to have an attitude that means to be confident in the subject to teach. Through joint discussion about the creative art activity is also contributing to raise the pupil’s self-image. My conclusion is that the pedagogue has a big responsibility in the job of raising the pupil’s self-image through creating the correct conditions.</p><p>Keywords: self-image, creative art activity, creativity, expressio</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna undersökning är att utforska hur eleverna kan upptäcka och känna glädje i sitt bildskapande, och även tro på sin förmåga. Meningen är att ta reda på om bildskapande kan vara ett redskap för att stärka elevens självuppfattning. Genom utvald litteratur och intervju med pedagoger, intervju med elever i år 4 samt aktionsforskning i samband med elevintervjuerna har jag sökt svar på min frågeställning. Huvudresultatet i min undersökning är att fantasi, kreativitet, mod och lust är viktiga delar att locka fram, för att stärka elevers självuppfattning. Litteraturen och intervjuerna påtalar också enigt att känslan av att lyckas är avgörande. Som pedagog ska man skapa en tillåtande miljö, ge konkret uppmuntran och att ha en attityd som innebär bland annat att vara bekväm med det medium man undervisar i. Gemensam bearbetning av elevernas skapande stärker elevernas självuppfattning ytterligare. Slutsats är att pedagogen har ett stort ansvar i arbetet med att stärka elevernas självuppfattning, i att skapa rätt förutsättningar. Då kan redskapet absolut vara bildskapande.</p><p>Nyckelord: Självuppfattning, bildskapande, kreativitet, uttryck</p>

<p>In this essay, I will treat the view of learning and musicianship among educated and uneducated musicians in improvised music. The survey is based on six different interviews with musicians in improvised music. In my inquiry, I have found that there are some differences between the two groups in their view of the subject.</p>

<p>In this essay, I will treat the view of learning and musicianship among educated and uneducated musicians in improvised music. The survey is based on six different interviews with musicians in improvised music. In my inquiry, I have found that there are some differences between the two groups in their view of the subject.</p>

<p>One area of responsibility for a nurse is to alleviate suffering. Gender</p><p>research has shown that there are differences between men and women.</p><p>The aim of this literary study has been to elucidate men and women’s</p><p>experience and expression of pain and to examine to what extent sex and</p><p>gender influence which treatment the patient receive. The study is based</p><p>on 21 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl. The</p><p>result shows that women experience and express more pain than men,</p><p>postoperative and experimental. It is however not possible to draw any</p><p>general conclusions in terms of the need for men and women to be</p><p>treated in different ways. It is important to judge and to treat pain from</p><p>an individual point of view. The suggestions for further research on this</p><p>topic include larger studies about how men and women experience and</p><p>express pain, how they are treated as well as how they should be treated</p>

One area of responsibility for a nurse is to alleviate suffering. Gender research has shown that there are differences between men and women. The aim of this literary study has been to elucidate men and women’s experience and expression of pain and to examine to what extent sex and gender influence which treatment the patient receive. The study is based on 21 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl. The result shows that women experience and express more pain than men, postoperative and experimental. It is however not possible to draw any general conclusions in terms of the need for men and women to be treated in different ways. It is important to judge and to treat pain from an individual point of view. The suggestions for further research on this topic include larger studies about how men and women experience and express pain, how they are treated as well as how they should be treated

Abstract The purpose of this investigation is to find out how the pupils can discover and to feel joy in their creative art activity and also to believe in their own ability. The aim is to figure out if creative art activity is able to raise the pupil’s self-image. By literature, pedagogue interviews, and interviews with pupils at the age of ten years old and by action research is the way that I have searched for an answer for my question. The main result is that fantasy, creativity, courage and lust are important parts to develop in the job of raising the self-image. The literature and the result of the interviews are unit and points at the feeling to succeed are decisive. As a pedagogue you have to create an allowing environment, give the pupil praise that is concrete and to have an attitude that means to be confident in the subject to teach. Through joint discussion about the creative art activity is also contributing to raise the pupil’s self-image. My conclusion is that the pedagogue has a big responsibility in the job of raising the pupil’s self-image through creating the correct conditions. Keywords: self-image, creative art activity, creativity, expressio / Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att utforska hur eleverna kan upptäcka och känna glädje i sitt bildskapande, och även tro på sin förmåga. Meningen är att ta reda på om bildskapande kan vara ett redskap för att stärka elevens självuppfattning. Genom utvald litteratur och intervju med pedagoger, intervju med elever i år 4 samt aktionsforskning i samband med elevintervjuerna har jag sökt svar på min frågeställning. Huvudresultatet i min undersökning är att fantasi, kreativitet, mod och lust är viktiga delar att locka fram, för att stärka elevers självuppfattning. Litteraturen och intervjuerna påtalar också enigt att känslan av att lyckas är avgörande. Som pedagog ska man skapa en tillåtande miljö, ge konkret uppmuntran och att ha en attityd som innebär bland annat att vara bekväm med det medium man undervisar i. Gemensam bearbetning av elevernas skapande stärker elevernas självuppfattning ytterligare. Slutsats är att pedagogen har ett stort ansvar i arbetet med att stärka elevernas självuppfattning, i att skapa rätt förutsättningar. Då kan redskapet absolut vara bildskapande. Nyckelord: Självuppfattning, bildskapande, kreativitet, uttryck

Den här undersökningen handlar om hur flickor respektive pojkar i en årskurs fem använder värderande uttryck i sina narrativa texter. 22 elevtexter, 11 skrivna av flickor och 11 skrivna av pojkar, har analyserats enligt Appraisal framework. Jag har undersökt hur många och vilka typer av värderande uttryck eleverna använder och även hur de har fördelat uttrycken över texterna i förhållande till den narrativa berättelsestrukturen. Resultaten visar att flickorna använder värderande uttryck i större utsträckning än pojkarna. Fördelningen över de olika typerna av värderande uttryck liksom fördelningen av uttrycken över texten är dock ganska likartad för flickorna och pojkarna. This study concerns the use of evaluation in narrative texts written by pupils in fifth grade. More specifically the focus is on the way that boys and girls use evaluative language in their texts. 22 texts, 11 written by boys and 11 written by girls, have been analysed according to the so-called Appraisal framework. I have examined what types of evaluations the pupils use and how they adopt the use according to the narrative text structure. The results indicated that the girls used a larger amount of evaluations than the boys did. On the other hand the boys spread their evaluations among the different types of evaluations in quite a similar way as the girls. Boys and girls also spread their evaluations over the text in quite the same way.

Bakgrund: Aspergers syndrom karaktäriseras av svårigheter med social interaktion och kommunikation, främst icke-verbal. Det har visat sig att genetiska faktorer är av stor betydelse och att en hjärnskada kan vara en bakomliggande orsak. Svårigheterna gör att de ofta hamnar utanför i sociala sammanhang. På grund av den låga prevalensen av AS har personal inom vård och omsorg en begränsad kunskap kring mötet med personer som har AS. De kommunikationssvårigheter som ses förekomma vid AS kan göra det svårt i mötet med sjukvården. Syfte: Att undersöka vilka faktorer sjuksköterskan bör ta hänsyn till för att skapa en kommunikation i samtalet med en patient som har Aspergers syndrom. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie där fjorton artiklar användes. Resultat: Resultatet visade att sociala svårigheter är ett av de stora karaktärsdragen vid AS och något sjuksköterskan bör ta hänsyn till. Missförstånd uppstå förhållandevis lätt då personer med AS ofta uppfattar saker mycket konkret. Helheten i kommunikationen mellan två personer; kroppsspråk och ord, kan inte kopplas samman av personer med AS. Slutsats: Sjuksköterskan bör ha en tydlig kommunikation i mötet med patienter, framförallt med patienterna med AS. / Background: The syndrome is characterized by difficulties in social interaction and communication, mostly nonverbal. It has been shown that genetic factors are important and that brain injury may be an underlying cause of Asperser’s syndrome. Therefore they often fall outside of social contexts. Due to the low prevalence, the staff of the health-care has limited knowledge about meeting with people who have AS. The communication problems which is seen in AS may cause difficulties in their meeting with the health system. Purpose: To investigate what factors the nurse should take into account to create a communication in conversation with a patient who has Asperser’s syndrome. Method: The study is a general literature study in which fourteen articles were used. Results: The results showed that social disadvantage is one of the characteristics of AS that the nurse should take into account. Misunderstandings occur relatively easy when people with AS often perceive things very concretely. Integrity of communication between two people, body language and words, may not be linked to people with AS. Conclusion: The nurse should have a clear communication in interactions with patients, especially with patients with AS.

In this essay, I will treat the view of learning and musicianship among educated and uneducated musicians in improvised music. The survey is based on six different interviews with musicians in improvised music. In my inquiry, I have found that there are some differences between the two groups in their view of the subject.

Bakgrund: Förlust är ett allmänmänskligt fenomen, som framkallar känslor, uttryck, tankar och handlingar, hos den som drabbats. Genom att ta del av berättelser om fenomenet, möjliggörs att sjuksköterskor kan förstå patienters känslomässiga budskap, vilket är viktigt ur ett omvårdnadsperspektiv. Syfte: Syftet med studien var att genom sjuksköterskestudenters berättelser nå förståelse om fenomenet förlust. Metod: Studien var empirisk med kvalitativ ansats och materialet omfattade 53 sjuksköterskestudenters berättelser om fenomenet förlust. Resultat: Alla studenter hade erfarenheter av och förståelse om fenomenet förlust.  Förlust relaterades oftast till dödsfall och den vanligast förekommande erfarenheten var förlust av husdjur. Studenterna använde metaforiska uttryck, för att beskriva sin förlust och förlusten upplevdes på ett kroppsligt, känslomässigt och existentiellt plan. Detta speglas i ett pussel där alla bitar kan vara var för sig, eller passa ihop med varandra i olika kombinationer. Diskussion: Professionellt förhållningssätt vid sorg diskuteras som ett fynd. Husdjur har en stor betydelse för människor och förlusten av det kan påverka starkt. Vid en förlust triggas existentiella känslor igång, då har hoppet stor betydelse. Slutsats: Slutsatsen av studien, var att förlusten visade olika ansikten. Omvårdnads-personalens inre kompetens kan utvecklas genom att nå förståelse om olika fenomen. / Background: Loss is a phenomenon common to all mankind, which evoke feelings, expressions, thoughts and actions, with those affected. By sharing stories regarding the phenomenon, nurses can understand the patients’ emotional message, which is important from the nursing perspective. Purpose: The purpose of the study was that from the nursing students stories reach understanding about the phenomenon of loss. Method: The study was empirical with qualitative projection and the material comprises 53 nursing students’ stories about the phenomenon loss. Result: All students had experiences from and understanding of the phenomenon loss. Loss was most often related to death and the most common experience was the loss of pets. The students used metaphoric expressions to describe their loss and the loss was experienced physically, emotionally and on an existentially level. This is reflected in a puzzle where all pieces can work independently, or work together in different combinations. Discussion: Professional approach in grief is discussed as a resort. Pets are of great importance to humans and the loss of one can have a large impact. At the time of loss existential feelings are triggered and hope plays a big part. Conclusion: The conclusion of this study shows that the loss has different faces. Internal expertise of the nursing stuff can be developed by creating understanding of various phenomena.