Hur berättar man en historia med sin röst?   De flesta konstarter är berättande, och särskilt tydligt är det för de utövare som använder sig av ord som en del av sitt uttrycksmedel. Denna text är ett undersökande av vilka grundläggande drivkrafter som fört mig, från att vara ett nyfiket och spontant musicerande barn, till en skolad klassisk sångerska. Jag ställer mig frågan varför detta har varit och är viktigt för mig som person och hur min personlighet, i kombination med användandet av min röst, har påverkat och påverkats av mitt konstutövande.   Genom att använda mig av kunskaper inom berättarkonsten, såsom litteratur och skådespeleri, har jag vid instuderingen av Robert Schumanns sångcykel Frauenliebe und Leben op. 42, försökt finna en balans mellan det naturliga och det inlärda i mitt uttryck. Utdrag från varje sång lyfts fram och belyses utifrån textliga och musikaliska aspekter, likaså samspelet mellan sång- och pianostämman.    Vidare undersöker jag hur jag kan gestalta känslor och idéer från en annan tid, utan att sätta min nutida moraliska uppfattning främst. Denna frågeställning tar jag upp i samband med en kortare djupanalys av samtiden kring Clara och Robert Schumann, och denna analys har även färgat interpretationen av verket på ett, för mig, intressant sätt.   Texten avslutas med ett avsnitt som behandlar begreppen bildning och intuition och hur dessa kan, eller bör, sammanstråla i ett professionellt konstutövande generellt, och med fokus på mina resultat under mitt arbete specifikt. Jag ställer mig även frågan vilka lärdomar jag dragit under arbetet, och vilken inverkan detta kan ha på mitt framtida konstutövande. / <p>Robert Schumann, Frauenliebe und leben op. 42</p><p>Kajsa Lindberg, sopran</p><p>Matilda Lindholm, piano</p><p></p>

Hur kan vi veta vad det är för slags musik vi hör? Vad är det som är det typiska i varje genre och som gör dem så unika? Hur kan vi veta hur vi ska sjunga i olika genrer för att få den speciella fraseringen, utsmyckningarna, vokalljudet och svänget? Denna studie undersöker vokal genrespecifik uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång, samt hur sångpedagoger uppfattar sig arbeta med sångelever inom respektive genre. Intervjuer med verksamma sångpedagoger har genomförts. I resultatet av studien framträder ett antal parametrar för vad som är vokal genrespecifikt uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång. Resultatet förde också bland annat med sig en modell som visar en genrers uppbyggnad. Genrerna kan inte jämföras sinsemellan under samma premisser då de verkar under olika verksamhetssystem. Undersökningen visar hur pedagoger uppfattar sig undervisa genrespecifikt samt vilka redskap och begrepp dessa använder i undervisningen. Resultatet i denna studie kan ha betydelse för sångare och sångpedagoger som vill närma sig en, för dem, ny genre men också få verktyg att kartlägga en redan bekant musikalisk stil.

Examensarbetet bygger på en läsryggsäck som kan användas som ett didaktiskt arbetsredskap med 2-3 åriga barn i förskolan. Studiens syfte är att lyfta estetiska kommunikationsformer och beskriva semiotiska egenskaper i fem snuttefilmer. Syftet är också att granska och analysera lärarhandledningens innehåll. Snuttefilmerna bygger på bilderböcker vilket ses som multimodal kommunikation då bilder, tecken och berättande samverkar. Det empiriska materialet består av fem kvalitetsfilmer och en lärarhandledning för förskolan. I bearbetning av filmerna används fem estetiska kriterier och en semiotisk analys av den rörliga bilden. Lärarhandledningens innehåll granskas med textanalys med fokus på didaktiska aspekter. Det sociokulturella perspektivet i arbetet används för att kommunikation och språk kan ses som ett verktyg för samspel, tänkande och samtal i en social aktivitet.Resultatet av snuttefilmerna visar en gestaltning av verkligheten som kan vara djur, rutiner, leksaker, personer, relationer och miljöer som yngre barn kan känna till. Resultatet visar att filmerna inte består av några dialoger utan av en berättarröst, ljudeffekter och upprepande musik. Bilderna i filmerna är enkla med få detaljer i bakgrunden. I filmerna gestaltas barnrollerna som självständiga att upptäcka världen men att de också kan hjälpa andra. Resultatet av filmerna och lärarhandledningens innehåll kan ge möjlighet att möta både personliga och känslomässiga upplevelser som kan få uttryckas verbalt och med kroppen. Resultatet visar också att kommunikativa samspel finns med som en röd tråd genom lek och samtal i handledningen.

Syftet med detta arbete är att öka insikten i hur fördelningen mellan hantverk och uttryck ser ut på trumsetslektioner inom genrerna rock/pop/jazz och hur olika lärare arbetar kring/med begreppen personligt uttryck och hantverk. Jag har intervjuat fyra pedagoger – tre från musikskolan och en från gymnasiet – och använt mig av kvalitativ intervju som metod. Följande forskningsfrågor ligger som grund för arbetet: Finns det en tydlig uppdelning mellan moment som fokuserar på hantverk och personligt uttryck under trumsetslektioner på gymnasieskolan och kulturskolan - och i så fall, hur ser fördelningen mellan dessa inslag ut? Hur hanterar trumsetslärare dessa två begrepp i sin undervisning?   Resultatet visar att samtliga informanter inkluderar moment som kretsar kring både hantverk och personligt uttryck i trumsetsundervisningen. De kombinerar ibland dessa två områden men resultaten visar även att användandet kan bero på undervisningens natur snarare än aktiva val gjorda av informanterna. De deltagande trumsetslärarna definierar personligt uttryck som något som har med det musikaliska att göra till skillnad från hantverket, som har att göra med tekniskt kunnande. Fokus på lektionen tenderar att väga över åt det personliga uttrycket, så länge eleven har kommit till en viss grundläggande hantverksmässig nivå. Gemensamt för alla informanter är att fokus har flyttats från ett mer tekniskt/hantverksmässigt fokus till ett mer individinriktat med betoning på uttryck, i takt med ökad arbetslivserfarenhet. De informanter som har arbetat på både gymnasium och kulturskola menar att betygen kan verka hämmande i valet av fokus, eftersom personligt uttryck kan te sig mera svårbedömt än teknisk färdighet. / The aim of this work is to increase an understanding of how the division between a technical and personal expression in teaching the drums in the genres of rock, pop and jazz, and how teachers work around or with the concepts of personal expression and technique. I have interviewed four teachers and used the qualitative interview method. The following research questions are the basis of the work: Is there a clear division between the elements that focus on a technical and personal expression in teaching the drums in high school and school of music and arts - and if so, what is the relationship between those elements? How do drum teachers handle these two concepts in their teaching? The results indicate that all the informants include elements that revolve around both a technical and personal expression in drum lessons. They sometimes combine these two, but the results also show that the use may depend on the nature of teaching rather than an active choice made by the informants. The participating teachers define self-expression as anything that relates to the musical side of playing as opposed to the technical, which has to do with technical expertise. Focus on the lesson tends to lean more to the personal expression, as long as the student has reached a certain basic level of technique. Common to all informants is that the focus has shifted from a more technical and craft-oriented focus to a more individual emphasis with a focus on expression, with an increase in work experience. The informants who have worked at both the high school and school of music and arts level believe that grades may constrain the choice of focus, as self-expression may seem more difficult to assess than technical skills.

Syftet med den här studien har varit att ta reda på vilka matematiska utmaningar lärare möter i tidig algebraundervisning och hur lärare möter dessa utmaningar i sin undervisning. För att kunna besvara studiens frågeställningar har observationer och intervjuer genomförts. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna ser samma utmaningar i tidig algebraundervisning. Dessa utmaningar är att få eleverna att förstå vad likhetstecknet betyder och bokstävernas olika roller. Bokstäverna kan stå för ett specifikt okänt tal, ett generellt tal och de kan representera en rad värden som beskriver relationer. Andra utmaningar som de intervjuade lärarna ser är att få eleverna att kunna konstruera algebraiska uttryck och att se mönster. Studien visar även att de intervjuade lärarna tar hänsyn till alla dessa utmaningar när de planerar sin undervisning. Studien visar dock på att lärarna arbetar olika. De aktiviteter som förekommer hos de utvalda lärarna analyserades utifrån en teori av Stein, Smith, Henningsen och Silver (2000) om vilken kognitiv nivå, låg eller hög, som krävs av eleverna för att genomföra olika aktiviteter. / <p>matematik</p>

Syftet med den här studien har varit att ta reda på vilka matematiska utmaningarlärare möter i tidig algebraundervisning och hur lärare möter dessa utmaningar i sinundervisning. För att kunna besvara studiens frågeställningar har observationer ochintervjuer genomförts. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna ser sammautmaningar i tidig algebraundervisning. Dessa utmaningar är att få eleverna att förståvad likhetstecknet betyder och bokstävernas olika roller. Bokstäverna kan stå för ettspecifikt okänt tal, ett generellt tal och de kan representera en rad värden sombeskriver relationer. Andra utmaningar som de intervjuade lärarna ser är att fåeleverna att kunna konstruera algebraiska uttryck och att se mönster. Studien visaräven att de intervjuade lärarna tar hänsyn till alla dessa utmaningar när de planerarsin undervisning. Studien visar dock på att lärarna arbetar olika. De aktiviteter somförekommer hos de utvalda lärarna analyserades utifrån en teori av Stein, Smith,Henningsen och Silver (2000) om vilken kognitiv nivå, låg eller hög, som krävs aveleverna för att genomföra olika aktiviteter. / <p>Matematik</p>

Syftet med den här undersökningen är att få ökad förståelse och kunskap kring vad som influerar barn att uttrycka sig i ateljémiljön. Vi vill undersöka om det finns några specifika faktorer som kan vara avgörande för barns uttryck. Vi vill få en förståelse för på vilket sätt pedagoger, miljö, material och barngruppen har betydelse för barns uttryck. Våra frågeställningar blir därför; Vad influerar barn att uttrycka sig i ateljén? Vilka faktorer kan vara avgörande för barns uttryck i ateljén?   Det här är en kvalitativ undersökning. Den utgår från en socialkonstruktionistisk ansats där metoden är att samla in data genom observationer och se vad som händer. Vi tolkar och granskar kritiskt vårt datamaterial för att få en djup förståelse för vad som är avgörande och har betydelse för barns uttryck. Undersökningens resultat, som vi kopplade till teorierna Symbolisk interaktionism och Socialkonstruktionismen, påvisade att interaktionen med pedagogen, interaktionen med miljön och interaktionen mellan barnen har betydelse för barns uttryck. Det påverkar barnen att uttrycka sig i den pedagogiska miljön som vi kallar ateljé.

Syfte Vårt syfte är att utreda och analysera vad som karaktäriserar filmmusik samt klarlägga musikens betydelse för film. Forskningsfrågor På vilket sätt kan film och musik influera varandra och hur kan samspelet mellan dem se ut? Hur kan musik användas som ett verktyg för att påverka helhetsupplevelsen av film?   Metod Vår studie är av en kvalitativ karaktär grundad i ett växelspel mellan en induktiv och en deduktiv ansats. Empirisk data baseras på sju semistrukturerade intervjuer.   Slutsats I studien har vi kommit fram till att filmmusik har stor betydelse för kundens slutgiltiga upplevelse av en film. Filmmusik kan fungera i ett sätt att guida konsumenten genom filmen och ta till sig det uttryck som vill förmedlas. För att musiken ska få sin ultimata kraft bör det finnas en fin balansgång i samspelet mellan komponenterna. Det finns ingen mall att följa när det kommer till musiksättande i samband med film, sammanhanget är det som spelar roll. De båda medieformerna kan vid rätt balans sinsemellan höja och även dra fokus till varandra. / Purpose          Our purpose of this study is to investigate and analyse what characterises film music and what makes the music significant for film.   Research questions In what way can film and music influence each other and how can the interaction between the two take form? How can music be used as a tool to influence the general experience of the film? Method Our method in this study is based on a qualitative approach with an interplay between an inductive and deductive hypothesis. Empirical data is based on seven semi structured interviews.   Conclusion Our study has shown that film music has great impact on the customer's experience of a film. Film music can work as a way to guide the consumer through the movie and absorb the expression that is transmitted. For the music to reach its full potential there should be a balance in the interaction between the components. There is no specific right or wrong when it comes to putting music into films, it is the context that matters. With the right balance both forms of media can accentuate and market each other.

Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2016) har som strävansmål att barn i förskolan ska få skapa och att de ska utveckla förmågan att uttrycka sig i estetiska aktiviteter såsom bild, sång och musik, dans och drama. Litteraturen som används i denna studie beskriver många fördelar för barns utveckling i och genom estetiska aktiviteter såsom att estetiska aktiviteter bidrar till barns fantasi och kreativitet, samt gynnar identitetsskapandet och barns interaktion med andra barn och vuxna. Det teoretiska perspektiv som används i studien är Utvecklingspedagogik där läroplanen, barn och förskollärare alla spelar en viktig roll för barns lärande. Studiens syfte är att undersöka hur estetiska aktiviteter såsom bild, sång och musik, dans och drama företer sig i förskolans verksamhet. Data samlas in genom observationer på två avdelningar i en vecka vardera på två olika förskolor, varav den ena är Reggio Emilia inspirerad. Resultatet visar att alla estetiska aktiviteter såsom bild, sång och musik, dans och drama förekommer på de observerade förskolorna dock finns det en skillnad i hur hög förekomsten är mellan de olika estetiska aktiviteterna. De estetiska aktiviteterna förekom som grupp aktiviteter. De estetiska aktiviteter som ägde rum pågick där det fanns fysiskt utrymme i den fysiska miljön och olika estetiska material användes. Oftast tog barn initiativ till estetiska aktiviteter varav förskollärarna sällan var särskilt involverade. Meningen med estetiska aktiviteter uttrycktes mest handla om att ha roligt, men även om att gynna den sociala gemenskapen och utvecklas inom den estetiska aktiviteten eller i andra ämnen

Syftet med denna studie är att synliggöra hur några sånglärare på gymnasiet uppfattar begreppet personligt uttryck och hur de erfar att de arbetar med det i sin undervisning. I bakgrundskapitlet tas tidigare forskning och litteratur upp om personligt uttryck. Den metod som användes var fem enskilda semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska perspektivet som används är fenomenografi. Resultatet visar att det finns många olika sätt att tolka och definiera begreppet personligt uttryck i sång. Förmedling av känslor är en central del för samtliga informanter inom det personliga uttrycket, utöver det har alla informanterna en individuell syn på hur personligt uttryck kan tolkas. Det finns många likheter mellan de olika tolkningarna men de skiljer sig åt på olika sätt då alla informanter har olika fokus i stunden för intervjun och olika sätt att se på fenomenet. Något som alla informanter pratar om är att det personliga uttrycket kan skilja sig åt från elev till elev. Beroende på hur eleven är som person blir det personliga uttrycket olika och lärarens sätt att arbeta blir därmed också olika. Studien visar att det inte finns något konkret rätt eller fel när det gäller personligt uttryck. Vad personligt uttryck innebär och hur arbetet med det kan utformas är upp till varje individ att utveckla utifrån personlighet hos läraren och eleven och/eller fokus under lektionen. / The purpose of this study is to explore how vocal teachers in upper secondary school or high school understand the term ‘personal expression’ and how they experience their work with ‘personal expression’. The background chapter describes previous scientific research and literature on ‘personal expression’. The method that was used were separate qualitative interviews. The theoretical perspective that is used is phenomenography. The result shows that there are many ways to interpret and define the term ‘personal expression’ in song. To convey feelings while singing is imperative for all sources in regards to ‘personal expression’, but every source has their own interpretation of the term ‘personal expression’. There are many similarities between the different interpretations, but they vary depending on the differences in the source’s perspective. Something that all sources mention is how the ‘personal expression’ varies depending on the student. Depending on the student’s character, background and influences, their ‘personal expression’ varies and therefore, the teacher’s process of teaching varies. In conclusion, the study shows that there is not any right or wrong in regards to ‘personal expression’. How to define ‘personal expression’ and how to work with it is up to every teacher to decide based on the teacher’s and the student’s personality and/or focus during the lesson.