Syftet med den här studien har varit att ta reda på vilka matematiska utmaningar lärare möter i tidig algebraundervisning och hur lärare möter dessa utmaningar i sin undervisning. För att kunna besvara studiens frågeställningar har observationer och intervjuer genomförts. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna ser samma utmaningar i tidig algebraundervisning. Dessa utmaningar är att få eleverna att förstå vad likhetstecknet betyder och bokstävernas olika roller. Bokstäverna kan stå för ett specifikt okänt tal, ett generellt tal och de kan representera en rad värden som beskriver relationer. Andra utmaningar som de intervjuade lärarna ser är att få eleverna att kunna konstruera algebraiska uttryck och att se mönster. Studien visar även att de intervjuade lärarna tar hänsyn till alla dessa utmaningar när de planerar sin undervisning. Studien visar dock på att lärarna arbetar olika. De aktiviteter som förekommer hos de utvalda lärarna analyserades utifrån en teori av Stein, Smith, Henningsen och Silver (2000) om vilken kognitiv nivå, låg eller hög, som krävs av eleverna för att genomföra olika aktiviteter. / <p>matematik</p>

Syftet med den här studien har varit att ta reda på vilka matematiska utmaningarlärare möter i tidig algebraundervisning och hur lärare möter dessa utmaningar i sinundervisning. För att kunna besvara studiens frågeställningar har observationer ochintervjuer genomförts. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna ser sammautmaningar i tidig algebraundervisning. Dessa utmaningar är att få eleverna att förståvad likhetstecknet betyder och bokstävernas olika roller. Bokstäverna kan stå för ettspecifikt okänt tal, ett generellt tal och de kan representera en rad värden sombeskriver relationer. Andra utmaningar som de intervjuade lärarna ser är att fåeleverna att kunna konstruera algebraiska uttryck och att se mönster. Studien visaräven att de intervjuade lärarna tar hänsyn till alla dessa utmaningar när de planerarsin undervisning. Studien visar dock på att lärarna arbetar olika. De aktiviteter somförekommer hos de utvalda lärarna analyserades utifrån en teori av Stein, Smith,Henningsen och Silver (2000) om vilken kognitiv nivå, låg eller hög, som krävs aveleverna för att genomföra olika aktiviteter. / <p>Matematik</p>

Innan coronapandemins utbrott gjordes undersökningar som visade att elevers användande av digital teknik i matematikundervisningen sett olika ut runtom i Sverige. Skillnaderna berodde på vilken skola eleverna gått på och vilka lärare de haft. Frågan väcktes därmed om hur digitaliseringen påverkats av coronapandemin, och syftet med studien blev att få mer kunskap om de digitala lärresurser som använts under denna period och vad dessa använts till. Med hjälp av en digital enkät besvarades studiens tre forskningsfrågor av 51 mellanstadielärare som varit verksamma under coronapandemin. Resultatet visade att nästan alla elever använt digitala lärresurser minst en lektion i veckan i olika situationer (vanligen till att repetera), inom olika kunskapsområden (vanligen inom “taluppfattning och tals användning”) och för att arbeta med olika kognitiva processer/nivåer (vanligen de lägre nivåerna). Teknikanvändandet visade sig därmed ha ökat under coronapandemin, men inga säkra slutsatser kring detta kunde dock dras på grund av olika faktorer.