Abu Jacobsson, S. Artistic expression in social work. A road to empowerment? Degree project in social work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2018.One of the main tasks of social work is to contribute to the empowerment of individuals and groups, and by doing so, also promoting values such as democracy, participation, equality and liberation of resources. During the last decades the development of social work has been characterized by processes of rationalization and higher demands on scientific evidence and evaluation. Social workers use standardized models and forms in the interaction with individuals, creating clients and needs that suit the system. From a critical perspective this type of rationalized practices contribute less to empowerment and liberation of resources, and more to social stratification, limitation and marginalization of those who do not “fit in”.This qualitative study aims at highlighting the potential of artistic expression in social work in the quest to promote empowerment at individual, group and community level. The results show that artistic expression, offering opportunities of reflecting human diversity, promote empowerment of individuals and groups in various ways, and contributes to processes of participation, social inclusion and democracy.Keywords: Artistic expression, empowerment, human development, participation, social inclusion, social justice, social work.

The purpose of this essay, with the title “Is “fine” fine? About educator’s approach towards tothe visual creative activities of preschool children”, is to analyze how us preschool educator’s approach to the visual creative activities of preschool children and why we relate to them in acertain way or why we use a certain linguistic expression, when we comment on children’s visual creative activities. Part of the purpose is also to reflect about how this controls the occupation. That is why I take the starting point in discourse theory. I ask the questions what discources form the educator’s ideas and what ideas form the educator’s respective discourses and what is the background to the usage or avoiding of a specific linguistic expression. As both play and learning are prominent in the preschool world and also can be related to visual creative activities, I also relate to theory of play in this essay. As a background in the text andas a help to understand the reason in different views of art or creative activities, I also refer to certain theories of art. From this I try to distinguish tendencies in the approach amongst educators. I reached the conclusion that there is an ambivalence around different approaches and also that the curriculum is ambiguous, which according to my opinion with advantage could lead to an increased collegial reflection regarding linguistic expressions and the irmeaning. From the interviews and my observations, there is a consciousness surrounding accepted expressions and treatment but no deeper reflection around why it is accepted or not accepted to express oneself in one way or another. / Syftet med denna essä, som bär titeln ”Är ”fint” fint? Om pedagogers förhållningssätt gentemot barns bildskapande”, är att undersöka hur vi pedagoger i förskolan förhåller oss till förskolebarns bildskapande och varför vi intar en viss hållning eller använder ett visst språkligt uttryck, när vi kommenterar barns bildskapande. En del av syftet är även att reflektera kring hur detta styr verksamheten, varför jag tar avstamp i diskursteori. Jag ställer frågorna, vilka diskurser som formar pedagogers föreställningar och vilka föreställningar som formar pedagogers respektive diskurser samt vad som är bakgrunden till bruket eller undvikandet av ett specifikt språkligt uttryck. Eftersom både leken och lärandet är framträdande i förskolans värld och även kan förknippas med bildskapande, förhåller jag mig i den här texten även till lekteori. Som en bakgrund i texten och som hjälp att förstå orsaken till sätt att se på bildskapande och konst på olika sätt, berör jag även vissa konstteorier. Jag försöker utifrån detta samt diskursteorin, intervjuer med informanter samt gestaltningar av egna erfarenheter, urskilja tendenser i förhållningssättet hos pedagoger. Jag kom fram till att det finns en ambivalens kring olika förhållningssätt samt att läroplanen är mångtydig, vilket enligt min mening med fördel skulle kunna leda till ökad kollegial reflektion kring språkliga uttryck och dess innebörder. Det råder, utifrån intervjuerna och mina iakttagelser, en medvetenhet kring vilka uttryck eller bemötanden som är gångbara men inte djuparereflektion kring varför det är accepterat, respektive inte accepterat att uttrycka sig på det ena eller det andra sättet.

Under de senaste decennierna har datorspel etablerats som ett legitimt forskningsområde. Inom denna forskning har den artificiella intelligensen (AI) varit av stort intresse framförallt i relation till de karaktärer inom spel som kallas för non-playable characters (NPC). Fokus har legat på att göra dessa karaktärer mer trovärdiga och på så sätt göra spel mer engagerande och potentiellt främja immersion. I och med detta bör alla aspekter av NPC:er utforskas för att säkerställa att alla bidragande faktorer har identifierats och kan därefter användas för att ytterligare utveckla dessa. Då social interaktion inom datorspel har tidigare kopplats till en spelares immersion är det viktigt att förstå alla komponenter som uppgör denna. Den mänskliga kommunikationen är grundad i både verbala och icke-verbala uttryck vilket tillsammans skapar den sociala interaktionen. Därför undersöker denna studie de aspekter av en karaktärs beteende som kan kategoriseras som icke-verbala uttryck. Detta utförs med hjälp av en kvalitativ observationsmetod för att identifiera vilka variationer som existerar, hur de uppfattas, samt om de påverkar karaktärers trovärdighet och därefter spelarens känsla av immersion. / In recent decades, computer games have been established as a legitimate area of research. In this research, artificial intelligence (AI) has been of great interest especially in relation to the characters in games called non-playable characters (NPCs). The focus has been on making these characters more believable and thus making games more engaging and potentially more immersive. In doing so, all aspects of NPCs should be explored to ensure that all contributing factors have been identified and can then be used to further develop them. As social interaction in computer games have previously been linked to a player's immersion, it is important to understand all the contributing components. Human communication is based on both verbal and non-verbal behaviors, which together create social interaction. Therefore, this study examines the aspects of NPC behavior that can be categorized as non-verbal expressions. This is achieved using a qualitative observation method to identify what variations exist, how they are perceived, and whether they affect the believability of characters and the player's immersion.

Med sitt ofullbordade verk Le Visible et l’invisible påbörjade Maurice Merleau-Ponty formulerandet av en poetisk ontologi – en filosofi som sätter konsten i centrum för erfarenheten av Varat och som därmed går att förstå som en estetik. Uppsatsen undersöker Merleau-Pontys Le Visible et l’invisible som en estetik i den dubbla bemärkelsen av en teori om sinnlighetens relation till tänkandet och vilken betydelse konsten har för denna relation. I fokus är sinnlighetens öppenhet gentemot en värld bortom det enskilda subjektet, som detta subjekt står i kontakt med genom sin kroppslighet. Här undersöks hur konstens sinnliga idéer indirekt frambringar en erfarenhet av Varats osynliga lager, de latenta samband mellan Varats framträdelser som följer och bär upp det synliga, och hur konsten därmed kan sägas frambringa en ny sanning. Här undersöks hur dessa sinnliga idéer kommer till uttryck, vilka former de antar. Med det aktiveras frågan om konstverkets form och innehåll, uttryck och mening. Sinnligheten förstås som samtidig gräns och öppning, som plats för den händelse som skapar världen. / With his unfinished work Le Visible et l’invisible Maurice Merleau-Ponty began to formulate a poetic ontology – a philosophy that places art in center of the experience of Being, and which is therefore possible to understand as an aesthetics. The essay examines Le Visible et l’invisible as an aesthetics in the double sense as a theory of how perception relates to cognition and what impact the arts has to this relation. It focuses on the perception’s openness towards a world beyond the subject, a world that the subject is connected to through its corporeality. It examines how the sensuous ideas of the arts indirectly brings forth the experience of the invisible layers of Being, the latent connections that lines and supports the visible, and how the arts therefore can be said to bring forth a new truth. It examines how these sensuous ideas come into expression, which forms they take. With that the question about form and content, expression and meaning, of the art work is activated. Perception is understood as the simultaneous limit and opening, as the place of the event that creates the world.

I detta arbete skapar jag nya låtar för att undersöka och förmedla olika låttypers kännetecken inom svensk folkmusik, vilket kan betraktas som etyder. Etyder kan vara övningsstycken avsedda att ge möjlighet att lära ut en instrumentalteknisk konst, en vanlig form inom västerländsk konstmusik men inte alls lika etablerat inom svensk folkmusik, där det inte finns en lika formaliserad skolbildning. Med utgångspunkt från deskriptiva studier och egen analys av ett urval av typlåtar, har jag med skapande som metod utvecklat en tolkning av vad jag undersöker där tolkningen och låten vuxit fram iterativt, därför kan detta betraktas som en kvalitativ och explorativ undersökningsprocess. Målsättningen har varit att efterlikna de traditionella melodierna med fokus på stilistiskt karaktäristiska egenskaper, men där låtarna/etyderna samtidigt ska kunna stå på egna ben konstnärligt. I processen har jag utvärderat och delvis utvecklat nya kompositionsmetoder och inlärningsmetoder i ljuset av vad som haft kreativ potential. Arbetet beskriver olika metoder för skapande inom folkmusik och den kreativa potentialen i olika metoder diskuteras mot bakgrund av erfarenheterna från projektet. / In this work, I create new tunes to investigate and convey the characteristics of different tune types in Swedish folk music, which can be considered as etudes. Etudes can be exercises intended to provide an opportunity to teach an instrumental art, a common form in western art music but not at all as established in Swedish folk music, where there is no equally formalized schooling. Based on descriptive studies and my own analysis of a selection of tune types, I have with creation as a method developed an interpretation of what I examine where the interpretation and tune has emerged iteratively, in what can be considered a qualitative and exploratory research process. The aim has been to imitate the traditional melodies with a focus on stylistically characteristic features, but where the tunes / etudes should at the same time be able to stand on their own artistically. In the process, I have evaluated and partly developed new composition methods and learning methods in the view of what had creative potential. The work describes different methods for creation in folk music and the creative potential in different methods is discussed in the light of the experiences from the project. / <p><strong>Rättvikspolska av Tommy Lundgren</strong> - Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Farfars Reinlender av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol - Fanny Källström, basfiol - Ingrid Rodebjer, fiol</p><p><strong>Vals av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Drill-Experiment av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Kungsgården av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol - Fanny Källström, fiol</p><p><strong>Orsapolska, Orsapolska2 av Tommy Lundgren</strong> - Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Triolpolska av Tommy Lundgren, Porland (trad)</strong> - Tommy Lundgren, fiol</p><p><strong>Springlek och Finnskogspols av Tommy Lundgren </strong>- </p><p>Tommy Lundgren, fiol - Alice Evensen Landström, fiol - Albin Myrin, klarinett</p><p><strong>Den sista brudmarschen av Tommy Lundgren </strong>- Tommy Lundgren, fiol - Fanny Källström, fiol - Ingrid Rodebjer, fiol</p>

The purpose with this study is to analyze and interpret the curriculum and through that highlight what opportunities the curriculum sets for the teachers to teach in accordance with aesthetic learning processes and different forms of expressions that’s a part of the lecture and the learning of the social studies subject in F-3. There is a lack of research on the aesthetic learning process and forms of expression linked to F-3 core subjects and almost no research linked to social studies. This study analyzes curriculum documents from 2011, syllabuses from 2011 and comment material from 2011 in the subject’s history, geography, religious education and civics and the aesthetic subject’s art and music. I have then compared these with the curriculum, syllabuses, and comment material for the same subjects in the upcoming curriculum of 2022. The study shows there is plenty of opportunities for teachers to build on the aesthetic learning process and different forms of expressions in the social studies subjects for F-3 in their teaching. The result has been discussed in relation to former research of aesthetic learning processes and different expressions. This discussion shows that education through aesthetic learning processes and different forms of expressions promotes thinking and analyzing skills among individuals enhancing their ability to actively participate in society. / Syftet med studien är att analysera och tolka läroplanen samt därigenom synliggöra vilka möjligheter läroplanen ger lärare att arbeta med estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer som en del av undervisningen och lärandet i de samhällsorienterande ämnena i grundskolan F-3. Det finns sparsamt med forskning gällande estetiska lärprocesser och uttrycksformer kopplat till kärnämnena i grundskolans F-3 och näst intill ingen forskning alls gällande koppling till de samhällsorienterande ämnena. Studien utgår ifrån en textanalys där de analyserade dokumenten består av läroplanen från 2011, kursplaner från 2011 och kommentarmaterial från 2011 i ämnena historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap samt de estetiska ämnena bild och musik. Jag har sedan jämfört dessa med läroplan, kursplaner och kommentarmaterial för samma ämnen i kommande läroplaner 2022.  Studien visar att det finns gott om möjligheter i styrdokumenten som uppmanar och lämnar plats för läraren att använda sig av estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer i de samhällsorienterande ämnena för F-3 i undervisningen. Resultatet har sedan diskuterats gentemot tidigare forskning om estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer. Diskussionen visar att undervisning genom estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer skapar tänkande och analyserande individer som kan delta aktivt i samhällslivet.

I denna studie beskrivs och tolkas det egna musikskapandets betydelse och innebörd för människor med erfarenhet av psykisk ohälsa. Urvalet har varit målstyrt på så sätt att vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta personer som skapar egen musik och någon gång i livet sökt hjälp i vården för sin psykiska ohälsa. Intervjumaterialet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning på området samt följande teoretiska verktyg: KASAM och empowerment. Vår studie visar att musikskapande kan resultera i ett ökat socialt kapital och en ökad känsla av sammanhang och gemenskap för intervjupersonerna. Studien visar även att musikskapandet kan fungera som en aktiv motpol till isolering och passivitet, då musikskapandet bidrar till att individen börjar aktivera sig och söka nya vägar i livet. Tillägnandet av musikskapande har även visat sig ha en terapeutisk och självstärkande funktion för samtliga intervjupersoner, då de genom musikskapandet kan få större förståelse för sig själva och känna att de bemästrar någonting. Slutligen visar studien att det egna musikskapandet kan bidra till en ökad känsla av mening och riktning i livet.

In some languages, vague and exaggerated quantities can be represented using certain conventionalised numeral expressions with cross-linguistically varying values, such as Danish hundredesytten "117". Hyperbolic quantities can also be expressed using other quantifier expressions (such as English zillion) which, while they do not denote a specific numerical value, have both structural and functional similarities with exact numerals.These hyperbolic numerals and quasi-numerals are common in a variety of primarily informal contexts, but have yet to be subject to a systematic cross-linguistic investigation. In this study, hyperbolic numerals and quasi-numeral expressions are extracted from a massively parallel corpus of film and TV subtitles in a convenience sample of 50 languages, using automatic word alignments and seed expressions in 5 languages. Additional expressions are also obtained through elicitation. The collected expressions are subsequently analyzed and categorized to investigate patterns in distribution, value, morphology, function and usage. Findings include a cross-linguistic preference toward certain powers of the numeral base for hyperbolic numerals, and consistent patterns of construction with varying degrees of cross-linguistic prevalence for quasi-numerals. / Obestämda och överdrivna mängder kan i vissa språk uttryckas genom specifika räkneord med tvärspråkligt varierande, exakta numeriska värden, t ex danska hundredesytten "117". Överdrivna mängder kan även uttryckas med andra kvantifieraruttryck (t ex engelska zillion) som liknar räkneord i form och funktion, trots att de inte har något eget numeriskt värde. Dessa hyperboliska räkneord och kvasinumeriska uttryck är vanligt förekommande i informellt språk, men har ännu inte varit föremål för en systematisk tvärspråklig undersökning. I denna studie extraheras hyperboliska räkneord och kvasinumeriska uttryck från en massivt parallell korpus av film- och TV-undertexter i ett bekvämlighetsurval av 50 språk, genom automatisk ordlänkning och seed-uttryck på 5 språk. Ytterligare uttryck samlas in genom elicitering. De identifierade uttrycken analyseras och kategoriseras för att undersöka tvärspråkliga mönster i förekomst, numeriskt värde, morfologi, funktion och användning. Hyperboliska räkneord tenderar tvärspråkligt att föredra vissa potenser av talbasen som värden, och konsekventa mönster (med varierande tvärspråklig frekvens) för konstruktion av kvasinumeriska uttryck identifieras.

I forskningsöversikten redogörs för ett resultat från vad nutida forskning belyser om förskollärarens arbetssätt i skog och natur. Enligt Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018) ska alla barn i verksamheten få chansen att vistas i olika naturmiljöer som en del i arbetet för barns hälsa och välbefinnande. I och med att naturliga miljöer som skogar och ängar reduceras i vårt samhälle för att ge plats åt fler vägar, industrier och bostäder finns risken att målet ur Läroplanen blir ouppnåeligt för förskolor i framtiden. De traditionella förskolorna är därför i behov av ett nytänkande i relation till barns miljöengagemang i arbetet för en hållbar utveckling. Skogen erbjuder en mängd olika naturmaterial och omgivningar som på ett naturligt sätt utmanar barnen och bidrar till bättre resultat och inlärning. Förskollärarna möter barnen i deras lek och i ett planerat undervisningsinnehåll. Arbetssättet kännetecknas av att barnen och förskollärarna arbetar sida vid sida och med stöd av omgivningarna hittar förskollärarna utmaningar och möjligheter till ett biologiskt utforskande för barnen. Den verbala kommunikationen är mest framträdande i samband med förskollärarnas stöttning i barnens upptäcker och i barnens begreppsbildning. Materiel som används i skog och naturundervisningen i förskolan är främst naturmaterial. Barnen integrerar med materialen och delar sina hypoteser och tankar med varandra i samtal och i leken. / The research overview reports on a result from what contemporary research sheds light on the preschool teacher's working methods in forests and nature. According to the Preschool Curriculum, Lpfö 18 (Skolverket 2018), all children in the organization must have the chance to stay in different natural environments as part of the work for children's health and well-being. With natural environments such as forests and meadows being reduced in our society to make room for more roads, industries and housing, there is a risk that the goal from the Curriculum will become unattainable for preschools in the future. The traditional preschools are therefore in need of new thinking in relation to children's environmental involvement in the work for sustainable development. The forest offers a variety of natural materials and surroundings that naturally challenge the children and contribute to better results and learning. The preschool teachers meet the children in their play and in a planned teaching content. The working method is characterized by the children and the preschool teachers working side by side and with the support of the surroundings, the preschool teachers find challenges and opportunities for biological exploration for the children. Verbal communication is most prominent in connection with the preschool teachers' support in the children's discoveries and in the children's concept formation. Material used in the forest and nature education in the preschool is mainly natural material. The children integrate with the materials and share their hypotheses and thoughts with each other in conversation and in play.

Studien undersöker användningen av Goyas etsning När förnuftet sover kommer monstren och Fuselis oljemålning Nattmaran som förekommer i slasherfilmen Terror på Elm Street (2010). Konstverken är placerade i en scen där konstverken bland annat får en självrefererande roll eftersom det som sker i konstverken även sker i filmen. Syftet med studien är att undersöka vad konstverken fyller för funktion i filmen och att undersöka om det finns stilistiska och tematiska likheter mellan konstverken och filmen trots att det skiljer ungefär 200 år mellan dem. De båda konstverken analyseras semiotiskt och filmen analyseras främst utifrån studiens teoretiska perspektiv: intermedialitet, transmediering och intertextualitet.   Resultatet visar att slasherfilmer och skräckfilmer är väldigt flitiga med användandet av intertextuella referenser och självrefererande uttryck men att det är svårt att veta exakt vad konstverken har för betydelse. Tidigare forskning visar att tidig skräckfilm inspirerades av gotiska romaner och romantiska konstverk vilka transmedierades till filmmediet när det var tekniskt möjligt. Mellan konstverken och filmen går det att hitta flera stilmässiga och tematiska likheter som är typiska för det som började framhävas under romantiken. Terror på Elm Street (2010) bär på flera postmoderna drag, bland annat eftersom filmen kombinerar uttryck från det förflutna och berör gränsen för vad som ses som fin- respektive populärkultur. / This study examines Goya’s etching The Sleep of Reason Produces Monsters and Fuseli’s The Nightmare and how they are used in the slasher movie A Nightmare on Elm Street (2010). The purpose of this study is to explore the artworks and their role within the movie and examine if it is possible to distinguish stylistic and thematic similarities between the works despite being separated by approximately 200 years. The artworks are analyzed according to a semiotic method, while the movie is analyzed mainly using the study’s theoretical aspects: intermediality, transmediality and intertextuality. The result shows that intertextual references and self-referential expressions are frequently used in slasher movies. However, the specific role which these artworks play in the movie is often hard to decipher. There are several similarities between the artworks and the movie and previous studies shows that early horror movies were influenced by gothic novels and romantic paintings which were transmediated to fit the film medium. The art works used in A Nightmare on Elm Street (2010) have the same motifs as part of the film’s story and are also part of a postmodern trend of mixing between so called high culture and popular culture.