2011 föll det obligatoriska ämnet Estetisk verksamhet bort ur läroplanen. I år, 19:e juni 2018 röstar regeringen om ett förslag som gör att de estetiska ämnena återigen blir obligatoriska. Syftet med studien är att belysa frågor kring vad som händer om förslaget går igenom. Vilka kunskaper i Bild anser yrkesverksamma gymnasiebildlärare att elever bör utveckla om förslaget realiseras? Vilka material, tekniker, och teorier anses viktigast? Hur kan styrdokument formuleras, och sedan lektionsinnehåll formuleras så att kraven uppnås?Empirin består av några av statens offentliga utredningar, styrdokument för ämnet bild, samt intervjuer med yrkesverksamma bildlärare analyseras med hjälp läroplansteori och olika ramfaktorer, bl.a. politik, ekonomi, och behöriga lärare. Även den kunskapssyn som lyser igenom i de statiga utredningarna och de befintliga kursplanerna analyseras. Detta utgör en grund för analys igenom hela studien. Empirin utgörs av (SOU:2008:27) Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola som låg till grund för att Estetisk verksamhet plockades bort, samt (SOU 2016:77) En gymnasieutbildning för alla som lett till det förslag om återinförande som det ska röstas om i Riksdagen den 19 juni 2018. Utöver detta analyseras olika kursplaner i bild för att försöka synliggöra de ämneskunskaper som anses viktigast. Därefter analyseras lärarnas åsikter som inkommit via intervjuer och via den Nationella Estetkongressen i Halmstad i april 2018.Samtliga analyser visar konsensus i åsikten att bilder är ett språk. Stor fokus i bildämnet bör därför ligga på bildanalys som kan avkoda bildspråket. Bildämnet är även viktigt för att utjämna de socioekonomiska skillnaderna och skapa likvärdiga förutsättningar för alla. Rätten till ett estetiskt bildningsämne går i linje med den svenska skolans demokratiska värdegrund. I analysen framkommer även vikten av ett relevant yrkesspråk med teoretiska begrepp så att eleverna får tillgång till både metoder och teorier som gör att de kan se ”nyttan” med ämnet och hur det kan kopplas till framtida yrkesliv. I tolknings- och disskussionsavsnittet diskuteras ’Literacybegreppet’ som idag täcker läs- och skrivkunnighet, matematisk förståelse och naturvetenskaplig förståelse även bör utsträcka sig till bildförståelse och förmåga att kommunicera och uttrycka budskap med bilder. Även att Europaparlamentet åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande alla ryms inom ramen för bildämnet. Studiens gestaltande del är ett grafiskt designat utkast på en kursbok i form av försättsblad, inledning, innehållsförteckning samt kunskapskrav baserade på analyserna av empirin.

Denna magisteruppsats är baserad på översättningen av de två första kapitlen i ungdomsboken Goggle-Eyes (1989) av den brittiska författaren Anne Fine. Uppsatsen undersöker effekterna av en främmandegörande översättningsstrategi med utgångspunkt i Antoine Bermans negativa analysverktyg och med avseende på undvikandet av förlust av ikoniska och klangfulla ord och förlust av uttryck och idiom inklusive namn. Analysen visar att det i många fall är möjligt att bevara ikoniska och klangfulla ord vid översättningen, utan att effekten på måltexten blir främmandegörande, medan bevarandet av uttryck och namn i flera fall kräver förtydliganden för att måltexten ska bli begriplig för målgruppen. / The present study is based on the translation of the first two chapters of Goggle-Eyes, a novel for young teenagers by the british author Anne Fine. The study examines the effects of a foreignizing translation strategy based on Antoine Berman’s negative analytics, concerning avoidance of the loss of sonorous and iconic terms and expressions and idioms. The analysis suggests that in many cases it is possible to keep sonorous and iconic terms in translation without creating a foreignizing effect that could make reading difficult for young readers. However, the keeping of expressions and idioms in many cases calls for clarification in order to create a target text that is understandable for the target group.

Terminology is concerned with the creation and maintenance of concept systems, terms and definitions. Automatic term and definition extraction is used to simplify this otherwise manual and sometimes tedious process. This thesis presents an integrated approach of pattern matching and machine learning, utilising feature vectors in which each feature is a Boolean function of a regular expression. The integrated approach is compared with the two more classic approaches, showing a significant increase in recall while maintaining a comparable precision score. Less promising is the negative correlation between the performance of the integrated approach and training size. Further research is suggested.

Digital technology is used today to help consumers in everyday life for example, webpage design and appearance for different devices such as computers, smartphones and tablets. Homepages for all devices can be based on a specific coding called "Responsive Web Design" (RWD).From a social and literary point of view, it appears that RWD in its current form has some problems while transitioning from computer displays to tablets and smartphones. Using the common base that RWD allows for equivalent design expression to different screen sizes should be created by all devices. Although this possibility exists today, there are often differences in navigation that can confuse the user. A consistent design expression facilitates the recognition of the navigation. Additionally, the user experience (UX) through the visual expression can enhance the experience of a webpage or medium used and thus create a whole.This study describes how users look at how the implementation of RWD affects two webpages main menu for computer and smartphone devices. The focus has been on studying the user experience in relation to visual expression. The problem is that RWD in different contexts means that visual expression may be less important and thus changing the user experience. With qualitative interviews, four informants have studied two webpages on both computer and smartphone and expressed their own thoughts. The result of the study shows that the differences between webpages on the computer and smartphone devices do not cause difficulties in the use, but if the similarities between the devices are the same, it creates a more positive user experience. / Digital teknik används idag för att hjälpa konsumenter i vardagen t.ex. hemsidors utformning och utseende för olika enheter så som dator, smartphone och läsplattor. Hemsidor för olika typer av enheter kan göras utifrån en specifik kodning som benämns “responsiv webbdesign” (RWD). Utifrån ett samhälls- och litteraturperspektiv framgår det att RWD i sin nuvarande utformning har en del problematik i övergången från dator till läsplattor och smartphones. Med hjälp av den gemensamma basen som RWD möjliggör för anpassning av samma designuttryck till olika skärmstorlekar ska ett konsekvent uttryck skapas genom alla enheter. Även om denna möjlighet finns idag är det ofta skillnader i navigeringen som kan förvirra användaren. Ett konsekvent designuttryck underlättar igenkänningen av navigationen. Till detta kan användarupplevelsen (UX) genom det visuella uttrycket förbättra upplevelsen av en hemsida eller det mediet som används och därmed skapa en helhet. Denna studie beskriver hur användare ser på hur implementeringen av RWD påverkar två hemsidors huvudmenyer för enheterna dator och smartphone. Fokuset har varit att studera användarupplevelsen i förhållande till det visuella uttrycket. Problemet är att RWD i olika kontext, medför att det visuella uttrycket kan få mindre betydelse, och då ändra användarupplevelsen. Med kvalitativa intervjuer har fyra informanter med sina egna tankar studerat två hemsidor på dator och smartphone. Resultatet i studien visar på att olikheter av hemsidor på enheterna dator och smartphone inte skapar svårigheter i användningen, men om likheten mellan enheterna är densamma skapar det en desto mer positiv användarupplevelse.

Den här magisteruppsatsen består av en partiell översättning från japanska till svenska av IMAMURA Natsukos bok Kvinnan i den lila kjolen samt en översättningskommentar med fokus på kulturspecifika kategorier uttryckt i det japanska språket som egocentriciteten och andra kulturspecifika element i den japanska texten, de beskrivande onomatope (onomatopoetiska och mimetiska uttryck), och de västerländska låneordens förskjutningar (shifts) i en översättning. Dessa kategorier kan upplevas som svåra att översätta mellan två språk som ligger långt ifrån varandra. De teoretiska ramarna för uppsatsen lägger tyngdpunkten på riktningsekvivalens (directional equivalence), ett begrepp myntat av Anthony Pym, med fokus på likhet (similarities) i översättningen (Chesterman 1996), tillsammans med den etiska utgångspunkten representationell rättvisa (representational justice), beskrivet av Liu Yameng (2007). De utgör basen för översättningsmetoden och blir ledljus i översättningsval för översättning mellan språk i periferin av varandra. / This essay consists of a partial translation of IMAMURA Natsuko’s book The Woman In The Purple Skirt from Japanese to Swedish, together with a translation commentary focusing on egocentricity and other culture-specific concepts in Japanese texts, the descriptive onomatope (onomatopoetic and mimetic expressions) and the shifts in loanwords from western languages when translated. These categories are prone to cause issues when translating between languages so far removed from each other. The theoretical framework in this essay concentrates on directional equivalence, an expression coined by Anthony Pym, focusing on similarities in translations (Chesterman 1996) together with the ethical starting point representational justice as described by Liu Yameng (2007). These form the base for the translation method and serve as guiding lights in the choices made when translating between languages peripheral to each other.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken grad lektionsinnehållet på sfi:s högre nivåer (kurs C och D) överensstämmer med läroplanens värdegrundsuppdrag om att utbildningen ska gestalta alla människors lika värde. Detta undersöks genom att ta reda på om en mångfald av olika personer utifrån diskrimineringsgrunderna inkluderas i sfi-läroböcker samt i övrigt lektionsinnehåll. Dessutom är studiens syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar i vilken grad sfi-lärare tillämpar en normkritisk pedagogik. Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys av fem sfi-läroböcker och en enkätundersökning av 25 verksamma sfi-lärare. Studiens resultat visar att värdegrundsuppdraget uppfylls till viss del men enbart gällande vissa av diskrimineringsgrunderna. Vidare framgår av resultatet olika faktorer som har inverkan på i vilken omfattning som sfi-lärarna arbetar normkritiskt.

Impulse purchases on mobile applications are an important source of income for clothing companies in today's society. Thoughtful store communication on shopping apps is therefore necessary in the competitive clothing industry. Environmental elements are various communication tools in online visual merchandising (OVM) which have a great influence on consumers' purchasing behavior but whose impact on impulse purchases separately has not yet been explored. The purpose of the study is therefore to elucidate which environmental elements stimulate impulse buying behavior online on mobile shopping apps in the clothing industry. To investigate this, a qualitative study was conducted in the form of semi-structured interviews. According to the study, all environmental elements besides audio on video stimulate online impulse buying behavior on mobile shopping apps within the clothing industry. However, certain conditions exist for the execution of these environmental elements for this stimulus to occur. The study's results therefore show a problem that exists in securing which environmental elements stimulate impulse buying behavior when there are many embodiments of environmental elements that are experienced in different ways depending on who is exposed to them that causes an element to be able to stimulate but also prevent impulse purchases depending on this. / Försäljning genom impulsköp via mobilappar är en viktig inkomstkälla för klädföretag i dagens samhälle. Behovet av genomtänkt butikskommunikation på shoppingappar är därför stort i den konkurrenssatta klädbranschen. Miljömässiga element är olika kommunikationsredskap inom online visual merchandising (OVM) som har stort inflytande på konsumenters köpbeteende men vars påverkan på impulsköp var för sig ännu inte har utforskats. Syftet med studien är därför att belysa vilka miljömässiga element som stimulerar impulsköpbeteende online på mobila shoppingappar inom klädbranschen.  För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Enligt gällande studie stimulerar alla miljömässiga element förutom ljud till video till impulsköpbeteende online på mobila shoppingappar inom klädbranschen. Dock förekommer vissa premisser för utförandet av dessa miljömässiga element för att denna stimulans ska ske. Studiens resultat visar således en problematik som förekommer vid säkerställandet av vilka miljömässiga element som stimulerar till impulsköpbeteende då det förekommer många utföranden av miljömässiga element, som i sin tur upplevs på olika vis beroende på vem som exponeras för dem att det gör att ett element många gånger verkar kunna stimulera men också förhindra impulsköp beroende av detta.

The aim of this study is to investigate how preschool children, aged 3-5 years, create meaning of static electricity in an activity led by a pedagogue, how this is expressed and what part the pedagogue takes in children’s meaning making. The method used was participant observation and video camera was used to document a designed activity. The observations took place at four occasions with four different groups and the observations was conducted in different rooms of various sizes, which were provided by the preschool. Equipment used in this study are: Balloons, pvc-pipes, salt, different kinds of papers, aluminum cans and thin plastic bags. Results in this study show that the children create meaning of the activity first and foremost by exploring interplay and conversations. They solve the task at hand working together and with support of the pedagogue. The role of pedagogue in the children’s meaning making is to present tasks which have moderate levels of difficulties, and to direct the children’s focus by using questions concerning the current phenomenon. In so doing, they support the children to succeed. Factors of importance for the children’s meaning making is to be given the opportunity to explore, their curiosity, joy and being heard.

Syfte: Studiens syfte är att identifiera konsekvenserna som kan uppstå för en organisations medarbetare till följd av bristande psykologisk trygghet. Metod: Forskningsstudien bygger på en induktiv forskningsansats som behandlats genom en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer. En multipel fallstudie som behandlar fenomenet psykologisk trygghet i organisationer.  Slutsats: I studien har vi funnit att när medarbetare i organisationer upplever en bristande psykologisk trygghet påverkas deras hälsa genom emotionella uttryck som rädsla, oro, alienation, ilska, skuld, otrygghet och obehag samt att känna sig; sviken, frustrerad, förlöjligad, förminskad och bristande energi. Tyvärr har det inte avstannat vid de emotionella uttrycken utan vi har funnit ohälsosamma aspekter såsom utmattning, stress, utbrändhet, sömnproblem, depression, minnesförlust, synstörningar, smärta och ångest. / Purpose: The purpose of the study is to identify the consequences that may arise for an organization's employees because of inadequate psychological safety. Method: The study is based on an inductive research approach that has been treated through a qualitative method in the form of unstructured interviews. A multiple case study that deals with the phenomenon of psychological safety in organizations. Conclusion: In the study, we found that when employees in organizations experience a lack of psychological safety, their health is affected by emotional expressions such as fear, anxiety, alienation, anger, guilt, insecurity, and discomfort as well as feeling; disappointed, frustrated, ridiculed, diminished, and lack of energy. Unfortunately, it has not ceased at the emotional expressions, but we have found unhealthy aspects such as fatigue, stress, burnout, sleep problems, depression, memory loss, visual disturbances, pain, and anxiety.

Idag finns ett stort utbud av varumärken och ölsorter på Systembolaget och detblir allt viktigare att synas bland alla konkurrenter i butikshyllan. I takt med attkonkurrensen ökar räcker det inte längre att enbart kunna distribuera ett gott öl,även paketeringen behöver vara intressant och trovärdig.Syftet med studien är att undersöka om det visuella uttrycket påverkarkonsumentens val av öl i butik. Syftet är dessutom att undersöka om det finnsett segment konsumenter av målgruppen som köper öl, som är mer eller mindrebenägna att köpa öl med ett mer okonventionellt visuellt uttryck i etiketten.Studien förväntas även kunna påvisa gemensamma drag för konsumenten i dettasegment.Följande frågeställningar togs fram för att utreda detta ämne: vad i öletikettensvisuella uttryck påverkar konsumentens val av öl i butik, eller finns det andrafaktorer som är avgörande för köpbeslutet? Samt: om det finns, vad ärutmärkande drag hos konsumenter som har en tendens att köpa öl med ett merokonventionellt visuellt uttryck i etiketten? För att svara på våra frågeställningargenomfördes en kartläggning med hjälp av en webbenkät riktad tillkonsumenten samt semistrukturerade intervjuer med sakkunniga inombranschen.Resultatet visar att ölets karaktär påverkar konsumentens köpbeslut mest menäven etikettens design, pris och förpackning är avgörande påverkansfaktorer påköpbeslutet. Illustrationer och andra konstnärliga inslag i etiketten är detvisuella uttryck som påverkar målgruppen mest. Den typiska konsumenten är32 år, bor i stad, har en högre utbildning, är student och/eller heltidsanställd, harmat och dryck som intresse, är nyfiken och spontan och uppfattas somlivsnjutare av andra.Slutsatsen är att det finns ett segment konsumenter som är målgrupp för öl medett mer okonventionellt uttryck i sina etiketter. Vi kan även se att detta segmenthar gemensamma drag i form av intressen och dylikt. Studien pekar även på attdet visuella uttrycket påverkar konsumentens val av öl i butik. / Today, there is a large selection of brands and beers at Systembolaget and it’sbecoming increasingly important to be visible among all competitors on thestore shelf. As competition increases, it is no longer enough just to be able todistribute a good beer, even the packaging needs to be interesting and credible.The purpose of this study is to investigate whether the visual expressioninfluences the consumer's choice of beer in the store. The purpose is also toinvestigate whether there is a segment of consumers of the target group whobuy beer, who are more or less inclined to buy beer with a more unconventionalvisual expression in the label. The study is also expected to demonstratecommon features for the consumer in this segment.The following issues were raised to investigate this topic: what, in the beerlabel's visual expression, affects the consumer's choice of beer in the store, orare there other factors that are crucial to the purchase decision? Also: if thereare, what are the distinctive features of consumers who tend to buy beer with amore unconventional visual expression in the label? To answer our questions, asurvey was conducted using a web survey addressed to the consumer as well assemi-structured interviews with experts in the industry.The result shows that the nature of beer influences the consumer's buyingdecision the most, but the label's design, price and packaging are also decisivefactors in the buying decision. Illustrations and other artistic elements in thelabel are the visual expressions that affect the target audience most. The typicalconsumer is 32 years old, lives in the city, has a higher education, is a studentand / or full-time employee, has food and drink as an interest, is curious andspontaneous and is perceived as enjoying life by others.The conclusion is that there is a segment of consumers who are the target groupfor beer with a more unconventional expression in their labels. We can also seethat this segment has common features in the form of interests and suchlike.The study also indicates that the visual expression affects the consumer's choiceof beer in the store.