I vår studie kommer vi att jämföra och analysera elevers språksocialisation i olika skolor.  Undersökningen handlar om hur elever i olika socioekonomiska områden använder sig av språket i olika situationer samt stödet och uppmuntran de får i sitt första språk. Vårt syfte är att jämföra och se om det finns skillnader mellan olika skolor och områden, tanken är att se hur deras flerspråkighet uttrycker sig i klassrummet eller andra situationer när de använder sig av språket. För att nå vårt syfte har vi valt att intervjua flerspråkiga elever på två olika skolar som ligger i två olika socioekonomiska områden. Vi har valt att intervjua 10 elever och valt fem elever från vardera skola.  Det vi tolkat utifrån de resultat vi har fått är att det finns vissa skillnader mellan elevernas syn på deras flerspråkighet i de olika områdena. Skillnaderna är att flerspråkighetens betydelse i områdena är olika då de på ena skolan ser att de kan använda sina kunskaper i många olika situationer i jämförelse med den andra skolan som vi har tolkat anser att deras flerspråkighet är begränsad. En annan skillnad är att på skola ett är det mer normalt att använda sig av sin flerspråkighet i skolsituationer i jämförelse med skola två där de endast används under modersmålsundervisningen.

<p>Thanks to preschool Bamse and the entire literature I have related to in my degree work I have both got an explanation for my question at issue, and a clearer insight for my main question "The treating of bilingual children after acclimatization". I have within the investigation chosen to study on the basis of the educationalists perspective on bilingual way of working. My question at issue on this investigation has been to see how a regular day of language development looks and how the group of children developed the Swedish language.</p><p>The purpose with my degree work was to be able to get an insight in the educationalists way of working and methods and also to see how the educationalists treats bilingually individuals after the acclimatization. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews.</p><p>Down here I will sum up the investigation in poles and describe the aspect the informants have pointed out under the interviews.</p><p>Bilingually children’s develop the Swedish language with the educationalists by:</p><ul><li>Converse and communicate with the child</li><li>Name word and objects</li><li>Using the body language at conversations</li><li>Building security in the group of children</li><li>Integrate the playing to a language development in the regular day</li><li>Confirm the child’s meaning at different connections</li><li>Create a god relation with the individual</li><li>Take part of the mother tongue in the program to name single words</li><li>Giving the individual the opportunity to express their thoughts freely</li><li>Place the child at the center of attention among the group of children</li><li>Take part of the parents experience with the mother tongue</li><li>Giving space to create own imagination with the playing for the individual</li><li>Have the language as an approach</li></ul><p>Even the theories mediate that the educationalists shall promote the work with bilingual children so that they control the purpose and see the meaning of activity. The play shall be reason for all activity to increase the will for the group of children. Litterateur also brings out that the preschool program shall establish that the individual gets the opportunity to develop its mother tongue to increase the understanding of the Swedish language. Finally I want to point out that on the basis of the interviews and observations on the preschool program, the educationalists consider that the mother tongue is like a foundation for bilingually children so that they will develop the Swedish language.</p>

Thanks to preschool Bamse and the entire literature I have related to in my degree work I have both got an explanation for my question at issue, and a clearer insight for my main question "The treating of bilingual children after acclimatization". I have within the investigation chosen to study on the basis of the educationalists perspective on bilingual way of working. My question at issue on this investigation has been to see how a regular day of language development looks and how the group of children developed the Swedish language. The purpose with my degree work was to be able to get an insight in the educationalists way of working and methods and also to see how the educationalists treats bilingually individuals after the acclimatization. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews. Down here I will sum up the investigation in poles and describe the aspect the informants have pointed out under the interviews. Bilingually children’s develop the Swedish language with the educationalists by: Converse and communicate with the child Name word and objects Using the body language at conversations Building security in the group of children Integrate the playing to a language development in the regular day Confirm the child’s meaning at different connections Create a god relation with the individual Take part of the mother tongue in the program to name single words Giving the individual the opportunity to express their thoughts freely Place the child at the center of attention among the group of children Take part of the parents experience with the mother tongue Giving space to create own imagination with the playing for the individual Have the language as an approach Even the theories mediate that the educationalists shall promote the work with bilingual children so that they control the purpose and see the meaning of activity. The play shall be reason for all activity to increase the will for the group of children. Litterateur also brings out that the preschool program shall establish that the individual gets the opportunity to develop its mother tongue to increase the understanding of the Swedish language. Finally I want to point out that on the basis of the interviews and observations on the preschool program, the educationalists consider that the mother tongue is like a foundation for bilingually children so that they will develop the Swedish language.

This thesis explores caregiving ideology and social interaction in Tanzanian families with a focus on guidance and control of young children. The study is set within a context of social change in terms of urbanization as well as the implementation of the Convention on the Rights of the Child. The aim of the study was to explore how the conditions for children’s participation are shaped within local deology and situated practice. A qualitative study was undertaken inspired by the traditions of language socialization, sociocultural theory and discursive psychology. Data was collected in one urban and one rural district in the coastal region in Tanzania. The thesis contains four articles. Article one and two are based on data from focus group discussions with parents and grandparents exploring caregiving responsibilities. The first study explores caregivers’ discourses regarding the responsibility of guidance and control of children related to social change. The analysis constructed two interpretative repertoires: guidance and control as a community matter and guidance and control as a family matter. These repertoires are related to an ideological caregiving dilemma regarding parental authority and individual rights. The second study investigates caregivers’ discourses regarding early childhood discipline strategies. The analysis suggested a model illustrating various levels of power asymmetries related to corporal punishment, conceptualized in terms of to beat with care, to treat like an egg, as if beating a snake and the non-care of non-beating. Article three and four are based on video recorded data and present analyses of moment-to-moment, multimodal sequences of interaction. The third study explores how siblings in Tanzania actively engage in their own socialization concerning caregiving responsibilities through the negotiation of guidance and control between younger siblings, older siblings and adults. The forth article presents findings from analyses of naturally occurring literacy events. The analysis shows how participation is negotiated in terms of  symmetries and asymmetries between younger and older siblings. Norms and values belonging to the social order of the formal school are enacted parallel to the social order of participatory learning with roots in everyday interaction in the home. The four studies illustrate conditions of participation in terms of symmetries and asymmetries in early childhood relationships. The findings are also discussed in terms of a caregiving dilemma regarding individual rights versus parental authority. This dilemma is identified both in lived and theoretical ideology as presented in caregivers’ discourses and the ideology of children’s rights. / Avhandlingen behandlar omsorgsideologi och social interaktion i  tanzaniska familjer med fokus på vägledning och kontroll av yngre barn. Studien är situerad i en kontext som präglas av social förändring med avseende på urbanisering och implementeringen av konventionen om barns rättigheter. Syftet med studien var att utforska hur förutsättningar för yngre barns deltagande skapas inom ramen för lokala ideologier och som lokala praktiker. Data samlades in i en urban och en rural miljö utmed den Tanzaniska östkusten. Avhandlingen innehåller fyra delstudier. I analysen av data användes kvalitativa metoder som har sin teoretiska grund i språksocialisation, socio-kulturell teori och diskursiv psykologi. De första två artiklarna baseras på fokusgruppdiskussioner med föräldrar samt mor- och farföräldrar. Den första artikeln utforskar diskurser med avseende på ansvaret för vägledning och kontroll av barn relaterade till den aktuella sociala förändringen. Analysen konstruerade två tolkningsrepertoarer: samhällsansvar för vägledning och kontroll och familjeansvar för vägledning och kontroll. Dessa repertoarer är relaterade till ett ideologiskt omsorgsdilemma som rör föräldrars auktoritet och barns individuella rättigheter. Den andra studien utforskar diskurser rörande disciplinering och kroppslig bestraffning av små barn. Analysen presenterar en modell som illustrerar hur olika disciplineringsstrategier representerar olika former av  maktasymmetrier i form av a) att slå med omsorg, b) att behandla som ett ägg, c) som att slå en orm och d) icke-omsorgen i att inte slå. Studie tre och fyra är baserade på videoinspelat material och presenterar analyser av multimodala sekvenser av interaktion. Den tredje studien utforskar hur syskon under måltidssituationer bidrar till sin egen socialisation genom förhandlingar mellan yngre syskon, äldre syskon och vuxna. Den fjärde studien presenterar fynd från analyser av spontana läs- och skrivhändelser i barns vardag. Analysen visar hur förutsättningar för deltagande förhandlas i termer av symmetrier och asymmetrier mellan yngre och äldre syskon. Normer och värden som tillhör den tanzaniska skolans sociala ordning kan återfinnas i förhandlingar parallellt med informellt lärande med rötter i vardaglig interaktion i hemmiljö. De fyra studierna illustrerar förutsättningarna för deltagande i relationer genom att analysera symmetrier och asymmetrier i familjerelationer under de tidiga barndomsåren i Tanzania. Fynden tolkas också som omsorgsdilemman som rör individens rätt i motsats till auktoritet och anpassning till traditionella värden. Detta dilemma kan spåras både i praktisk och teoretisk ideologi i föräldrars och mor- och farföräldrars diskurser inom den kontext som barnrättsideologin skapar.

Denna avhandling handlar om en förberedelseklass med elever (7-10 år) som har ett annat hemspråk än svenska (arabiska, kurdiska, thailändska). Utifrån empiri som samlats in genom videoinspelningar och observationer under ett års tid i en förberedelseklass studeras elevernas deltagande och språkinlärning i det dagliga klassrumsarbetet. I studien kombineras språksocialisationsteorier med en konversationsanalytisk ansats som bygger på detaljerade transkriptioner och analyser av interaktionen. Mer specifikt studeras elevernas kommunikativa praktiker såsom de utvecklas i klassrummets interaktionella ekologi och på ett sätt som situerar elevernas svenska språkutveckling inom ramen för deras konkreta klassrumserfarenheter. Tre återkommande kommunikativa praktiker identifieras och analyseras ingående: (1) påkallande av uppmärksamhet; (2) självselektioner till talturer i flerpartsamtal; (3) språklek och metapragmatisk lek. Resultaten presenteras i fyra studier. Den första artikeln fokuserar på hur eleverna påkallar lärarens uppmärksamhet under individuellt arbete. Studien visar hur de uppgraderar sina försök att försäkra sig om lärarens uppmärksamhet genom att använda både verbala och icke-verbala resurser, inklusive affektiva markeringar och klassrumsartefakter. I den andra studien analyseras elevernas självselektioner i lärarledda samtal ur ett longitudinellt perspektiv. I artikeln framkommer hur deltagandet i dessa aktiviteter är intimt relaterat till språkliga och interaktionella kompetenser med konsekvenser för elevens ’identitet’ i klassrumsgemenskapen. I den tredje studien utforskas barnens metapragmatiska lekar. Studien visar hur de skapar skämtsamma episoder i vilka de överträder lokala normer för språkbruk. I den fjärde studien analyseras slutligen barnens spontana språklekar, vilka kan ta formen av egeninitierade ’språklektioner’, ett gemensamt utforskande av språklig form och mening, som även innefattar något av ett offentligt framträdande för kamratgruppen. Sammantaget, visar studierna olika aspekter av informellt lärande i ett klassrum och lyfter fram praktiker som hitintills ofta förbigåtts i forskning om andraspråkslärande. / The present thesis investigates L2 learners’ participation and language learning in a Swedish immersion classroom (ages 7-10). The data consist of video recordings and observations of classroom (and recess) activities, during one school year. Methodologically, the present thesis combines insights from language socialization with detailed transcriptions and analysis, inspired by conversation analytic approaches. More specifically, the learners’ communicative practices are studied as they emerge in the interactional ecology of a specific classroom, situating Swedish language (L2) development within the concrete classroom experiences of the learner. Three communicative practices were recurrently identified in the children’s classroom repertoires: (i) summonses; (ii) self-selections; (iii) language play, including metapragmatic play. The findings are documented in four studies. The first article focuses on how L2 novices solicit the teacher’s attention during individual seatwork. It illustrates how the novices upgraded their attempts to secure the teacher’s attention by employing multimodally structured summons turns, involving affective stances and displays of classroom artefacts. In the second study, an L2 novice’s self-selections in teacher-fronted (conversational) activities are analysed in a longitudinal perspective, showing how participation in such activities was related to language, and interactional skills, that were consequential for ‘learner’ identity in the classroom community. The third study explores the children’s metapragmatic play and demonstrates how they created joking episodes, involving transgressions from local classroom norms. Finally, the fourth study analyses children’s spontaneous form-focused language play. It demonstrates that such playful episodes and transgressions from ‘correct’ language form recurrently evolved into spontaneous peer-run ‘language lessons’; a form of aesthetic explorations of language form and meaning, involving multiparty public performances. As a whole, the present studies illuminate different aspects of informal learning in language classrooms, highlighting practices that have largely escaped systematic attention in much prior work on second language acquisition.