Barn idag möter ständigt olika kommunikationsmiljöer och behovet att kunna uttrycka sig genom olika uttrycksformer är därför stort. Skolan skall rusta framtida samhällsmedborgare och behöver således anpassa undervisningen utefter rådande samhälle. Därför behöver eleverna få kunskap om hur de producerar men även hur de konsumerar de texter som ofta innehåller ett stort flöde av olika intryck och inputs att sålla och värdera.   I tidigare forskning framgår det tydligt om vad multimodalitet innebär och hur multimodalitet uttrycks i undervisningen. Däremot saknas det forskning om hur lärare upplever den faktiska multimodala undervisningen. Inte minst saknas det forskning om hur lärare påverkas av bedömningssituationer när det kommer till att utveckla elevers multimodala kompetens. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om lärares uppfattningar om vilka förutsättningar som förefinns för att bedriva ett multimodalt arbetssätt i svenskundervisningen Studien avgränsas till årskurs f-3 och avser besvara följande frågeställningar:    -        Hur arbetar verksamma lärare med multimodala uttrycksformer i sin undervisning?  -        I vilken utsträckning får eleverna möjlighet att utveckla multimodal kompetens?  -        Hur resonerar lärarna om bedömning av multimodal kompetens?   Denna kvalitativa studie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lågstadielärare för att ta reda på deras uppfattningar om att arbeta multimodalt och elevers möjligheter att utveckla multimodal kompetens. Undersökningen gjordes med utgångspunkt i den sociokulturella teorins infallsvinkel om att lärande sker i mötet med andra.    Resultatet åskådliggör att arbete med multimodala verktyg genomförs men i olika utsträckning och att lärarna som är intervjuade känner stor osäkerhet om begreppet multimodalitet vilket visar sig i deras beskrivna arbetssätt. Slutsatsen dras att lärarnas uppfattningar om begreppet påverkar elevernas möjlighet att utveckla multimodal kompetens. Vidare behöver en revidering av det bedömningsunderlag som tillhör läroplanerna ske för att lärarna i studien skall känna förtrogenhet till arbetet med multimodalitet. / Children of today constantly encounter a rich variety of communication arenas, and the need for the ability to express oneself through various modalities is therefore significant. The school must equip future citizens of society and therefore need to adapt the teaching according to the prevailing society. Consequently, students need to acquire knowledge about how to produce, but also how to consume the texts that often contain a large flow of different impressions and inputs to sift and evaluate.  Previous research reveals how multimodality is expressed in actual teaching and focuses on the fact that teachers today feel uncertain about the concept. However, there is a lack of research on how the teachers experience actual multimodal teaching. Not least, there is a lack of research on how teachers are influenced by assessment situations when it comes to developing students´ multimodal competence. The purpose of this study is therefore to contribute knowledge about teachers’ perceptions of what conditions exist for conducting a multimodal working method in Swedish education. The study is limited to elementary school and intends to answer the following questions:    ·       How do active teachers work with multimodal forms of expression in their teaching? ·       To what extent do students can develop multimodal competence? ·       How do teachers reason about the assessment of multimodal competence?   This qualitative study was conducted through semi-structured interviews with six active primary school teachers to find out their perceptions of working multimodally and the student's ability to develop multimodal competence. The survey was based on sociocultural theory´s perspective that learning occurs in the interaction with others.    The results demonstrate that work with multimodal tools is implemented, but to various extent, and that interviewed teachers feel a great uncertainty about the concept of multimodality. The conclusion is that the teacher's perception of the concept affects the student's ability to develop multimodal competence. Furthermore, a revision of the assessment framework needs to take place for the teachers in the study to feel familiarity with the work of multimodality.

Submitted by AMANDA VELOSO GARCIA null (amanda.hipotenusa@gmail.com) on 2016-11-17T01:30:06Z No. of bitstreams: 1 Dissertação - Amanda Veloso Garcia.pdf: 2646623 bytes, checksum: 09ea31cf0f744670b1872d38cc36a77e (MD5) / Approved for entry into archive by Felipe Augusto Arakaki (arakaki@reitoria.unesp.br) on 2016-11-23T12:44:25Z (GMT) No. of bitstreams: 1 garcia_av_me_mar.pdf: 2646623 bytes, checksum: 09ea31cf0f744670b1872d38cc36a77e (MD5) / Made available in DSpace on 2016-11-23T12:44:25Z (GMT). No. of bitstreams: 1 garcia_av_me_mar.pdf: 2646623 bytes, checksum: 09ea31cf0f744670b1872d38cc36a77e (MD5) Previous issue date: 2016-09-19 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Nesta dissertação investigamos a relação entre a Filosofia e a prática de escrita de textos de maneira a tratar dos seguintes problemas: Existem formas alternativas de expressão e desenvolvimento da Filosofia além daquelas relacionadas aos recursos da linguagem verbal? Em caso afirmativo, através de que formas a Filosofia poderia se expressar? Como parece haver, na tradição filosófica Ocidental, uma vinculação necessária entre a Filosofia e a linguagem verbal, temos como objetivo repensar as práticas filosóficas dentro da universidade e analisar a potencialidade de pensamentos existente em diversos formatos de pensar. Inicialmente apresentamos as contribuições de uma abordagem inter/multidisciplinar para a Filosofia, de modo a apontar o paradigma da complexidade como um recurso apropriado para investigar problemas filosóficos da contemporaneidade. Entendemos que o paradigma da complexidade tem se delineado de forma a proporcionar uma virada na Filosofia que extrapola o domínio da linguagem verbal. Como um estudo de caso, discutimos características centrais da Filosofia brasileira no contexto da universidade pública. A partir da caracterização da Filosofia na universidade brasileira, analisamos os limites da linguagem verbal como forma de expressão de pensamentos. Por fim, discutimos o potencial de formas não verbais na reflexão filosófica, analisando suas contribuições e limites para o desenvolvimento de um filosofar genuíno. / This thesis investigates the relation between philosophy and the practice of writing texts, in order to examine the following issues: Are there alternative ways of expression and development in philosophy, beyond those related to the resources of verbal language? If so, through what forms could philosophy express itself? As there seems to be a necessary connection between philosophy and verbal language in the Western philosophical tradition, we aim to rethink philosophical practices within the university and to analyze the existing potential of various formats of thinking. Initially, we present the contributions of an inter/multidisciplinary approach to philosophy, pointing to the paradigm of complexity as an appropriate resource for investigating contemporary philosophical problems. We understand that the complexity paradigm has been designed to provide a shift in philosophy that takes it beyond the realm of verbal language. As a case study, we discuss the central features of Brazilian philosophy in the context of the public university. In this context, we analyze the limits of verbal language as an expression of thoughts. Finally, we discuss the potential of non-verbal forms in philosophical reflection, analyzing their contributions and limits for the development of genuine philosophizing.

The purpose with this study is to analyze and interpret the curriculum and through that highlight what opportunities the curriculum sets for the teachers to teach in accordance with aesthetic learning processes and different forms of expressions that’s a part of the lecture and the learning of the social studies subject in F-3. There is a lack of research on the aesthetic learning process and forms of expression linked to F-3 core subjects and almost no research linked to social studies. This study analyzes curriculum documents from 2011, syllabuses from 2011 and comment material from 2011 in the subject’s history, geography, religious education and civics and the aesthetic subject’s art and music. I have then compared these with the curriculum, syllabuses, and comment material for the same subjects in the upcoming curriculum of 2022. The study shows there is plenty of opportunities for teachers to build on the aesthetic learning process and different forms of expressions in the social studies subjects for F-3 in their teaching. The result has been discussed in relation to former research of aesthetic learning processes and different expressions. This discussion shows that education through aesthetic learning processes and different forms of expressions promotes thinking and analyzing skills among individuals enhancing their ability to actively participate in society. / Syftet med studien är att analysera och tolka läroplanen samt därigenom synliggöra vilka möjligheter läroplanen ger lärare att arbeta med estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer som en del av undervisningen och lärandet i de samhällsorienterande ämnena i grundskolan F-3. Det finns sparsamt med forskning gällande estetiska lärprocesser och uttrycksformer kopplat till kärnämnena i grundskolans F-3 och näst intill ingen forskning alls gällande koppling till de samhällsorienterande ämnena. Studien utgår ifrån en textanalys där de analyserade dokumenten består av läroplanen från 2011, kursplaner från 2011 och kommentarmaterial från 2011 i ämnena historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap samt de estetiska ämnena bild och musik. Jag har sedan jämfört dessa med läroplan, kursplaner och kommentarmaterial för samma ämnen i kommande läroplaner 2022.  Studien visar att det finns gott om möjligheter i styrdokumenten som uppmanar och lämnar plats för läraren att använda sig av estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer i de samhällsorienterande ämnena för F-3 i undervisningen. Resultatet har sedan diskuterats gentemot tidigare forskning om estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer. Diskussionen visar att undervisning genom estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer skapar tänkande och analyserande individer som kan delta aktivt i samhällslivet.

Syftet med studien är att undersöka estetiska lärprocesser i svenskundervisningen årskurserna F–3. Teorin som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet där mediering, medierande redskap, internalisering och appropriering är centrala begrepp. I denna studie användes skriftliga intervjuer för att samla in data som analyserades genom innehållsanalys. Resultatet visar att lärare tycker det är viktigt att arbeta med estetiska lärprocesser i svenskundervisningen. Däremot anser merparten av lärare att de inte har tillräckligt med kunskaper i ämnet och efterfrågar kompetensutveckling. Ytterligare ett resultat som framkommer är att undervisning med estetiska lärprocesser kan underlätta för elever med annat modersmål och elever som har svårigheter i teoretiska ämnen. Däremot är bristen på resurser något som begränsar arbetet i svenskundervisningen. Slutsatsen av studien är att lärare behöver kompetensutveckling för att kunna arbeta med estetiska lärprocesser i svenskundervisningen.

The purpose of this study is to invetigate preschool teachers' perceptions of opportunities and difficulties in work with aesthetic forms of expression in the preschool's learning environment. According to the preschool curriculum (Skolverktet, 2018), preschool education must give children the opportunity to experience, shape and communicate through aestethic forms of expression such as image, form, drama, movement, song, music  and dance. It is also the preschool teachers' responsibility to develop pedagogical content and environments in the teaching that inspire development and learning (Skolverket, 2018). To investigate preschool teachers' own perceptions of opportunities and difficulties at work, a phenomenographic methodological approach and qualitative semi-structured interviews were used, which were also recorded and enabled in-depth answers. The results and the analysis shed light on preschool teachers' perceptions of the opportunities and difficulties that exist in the work of creating conditions for children to experience, shape and communicate in the learning enviroinment through aesthetic forms of expression. What preschool teachers preceive can create opportunities and difficulties are the educator, the physical environment and time, above all in the form of the preschool's daily routines. What dose not emerge are preschool teaschers' perceptions of how aesthetic subject knowledge is a possible contributing factor to the possibilities or difficulties that are experienced. Since previous research by Lindqvist (2019) showed that preschool teacher students preceive their aesthetic subject knowledge as insufficient, it would be interesting to possibly further investigate how active preschool teachers perceive that their subject knowledge in the aesthetic subjects affects preschool education. This can be seen as important in order to contribute to a further understanding of preschool teachers' perceptions of the aesthetic subject and the possibilities and difficulties of forms of expression. / Denna studies syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av möjligheter och svårigheter i arbetet med estetiska uttrycksformer i förskolans lärmiljö. Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska förskolans utbildning ge barn möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Det är också förskollärarnas ansvar att i undervisningen utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande (Skolverket, 2018).För att undersöka förskollärares egna uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet användes en fenomenografisk metodansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer, vilka också spelades in och möjliggjorde fördjupade svar. Resultatet och analysen belyser förskollärares uppfattningar om vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet med att skapa förutsättningar för barn att i lärmiljön uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer. Det förskollärarna uppfattar kan skapa möjligheter och svårigheter är pedagogen, den fysiska miljön och tiden, framför allt i form av förskolans dagliga rutiner. Det som inte framkommer är förskollärares uppfattningar kring hur estetiska ämneskunskaper är en eventuell bidragande faktor till de möjligheter eller svårigheter som upplevs. Eftersom tidigare forskning av Lindqvist (2019) visade att förskollärarstudenter upplever sina estetiska ämneskunskaper som otillräckliga vore det intressant att eventuellt vidare undersöka hur verksammaförskollärare uppfattar att sina ämneskunskaper inom de estetiska ämnena påverkar förskolans utbildning. Detta kan ses som viktig för att bidra till ytterligare förståelse för förskollärares uppfattningar om de estetiska ämnena och uttrycksformernas möjligheter och svårigheter

Syftet med studien är att undersöka lågstadielärares syn på och erfarenheter av multimodala texter i svenskundervisningen. Med detta menas hur kombinationer av flera olika uttrycksformer används i utformningen av text. I och med samhällets utveckling av digitala tekniker medför detta en större tillgänglighet av multimodala texter i elevernas vardag. Detta för med sig att ett multimodalt lärande som behandlar förmågan att läsa, skriva, analysera och tolka multimodal text har fått en väsentlig roll i elevernas undervisning. De forskningsfrågor som besvaras är: Hur beskriver lärarna att de uppfattar begreppet multimodala texter och dess roll i svenskundervisningen? Hur beskriver lärarna att de använder och arbetar med multimodala texter? Hur beskriver lärarna att de använder sig av digitala verktyg i svenskundervisningen? Dessa frågor besvaras genom semistrukturerade intervjuer med lågstadielärare. Deltagarnas svar analyserades sedan med en tematisk analys och resultatet diskuterades genom resursmodellen som Freebody och Luke utvecklat. Resultatet visar att lärarna uppfattar de multimodala texterna som något positivt och att olika uttrycksformer används som ett komplement och stöttande hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen. Därutöver visar resultatet att digitala verktyg i undervisningen kan vara positivt om dessa noggrant planeras utefter ett tydligt syfte. Lärarna beskriver även de digitala verktygen som ett hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen. / The purpose of the study is to investigate primary school teachers' views on and experiences with multimodal texts when teaching literacy. This refers to how a combination of different forms of expression are used designing texts. Due to the development of society and digital technologies, this leads to a larger number of multimodal texts in students' everyday life. This means that multimodal learning, including the ability to read, write, analyze, and interpret multimodal texts, has been given an essential role in students' education. The research questions answered are: How do teachers describe their perception of the concept of multimodal texts and their role in teaching literacy? How do teachers describe that they use and work with multimodal texts? How do teachers describe their use of digital tools when teaching Swedish? These questions have been answered through semi-structured interviews with primary school teachers. The teachers' responses were then analyzed with thematic analysis and the result discussed through The Four Resources Model developed by Freebody and Luke. The result shows that the teachers perceive multimodal texts as something positive and that different forms of expression are used as a complement and supporting aid in literacy instruction. In addition, the results shows digital tools in teaching can be positive if these are carefully planned with a clear purpose. The results also show that the digital tools are described as an aid when teaching reading and writing.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare planerar introduktionen och hur drama, musik och bild används för att skapa en trygg anknytning till barn. I studien användes Bowlbys anknytningsteori och Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt för att undersöka hur de estetiska uttrycksformerna, drama, musik och bild, kan användas vid med anknytningen vid en introduktion. För att undersöka hur förskollärare resonerar kring en trygg introduktion i samband med de estetiska uttrycksformerna gjordes en kvalitativ studie där tretton intervjuer gjordes från sex olika förskolor. Materialet som samlats in analyserades utifrån en tematisk analys.Resultatet visar att förskollärarna använder drama, musik och bild för att skapa en anknytning till nyintroducerade barn i förskolan. Förskollärarna i studien planerar introduktionen genom att bygga relationer till vårdnadshavare och barn, detta genom att välkomna dem genom uppmärkta hyllor samt vara närvarande. Alla förskollärare använder musiken i samband med att skapa en anknytning genom att sjunga eller spela musik, färre använder bild, genom att läsa böcker samt med syfte att kommunicera med barn. Cirka hälften av förskollärarna har uttryckt att de använder drama, främst genom lek. Slutsatsen som dragits från denna studie är att alla förskollärare använder dramagenom lek för att skapa en anknytning till barn vid en introduktion, dock visar de oförståelse kring vad drama innebär och uttrycker att de inte använder drama.Förskollärarna visar att de har kunskap, beprövad erfarenhet och forskning med sig när de ska skapa en anknytning till ett barn. Även de estetiska uttrycksformerna är viktiga att använda sig av under en introduktion då det öppnar möjligheten att skapa en anknytning till barnet.

Studien handlar om estetiska lärprocesser i ämnet engelska. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för hur pedagoger i årskurs 1 - 3 arbetar med estetiska uttrycksformer i engelskundervisning och hur de kombinerar det med icke-estetiskt lärande. Frågeställningarna undersöks mot bakgrund av tidigare forskning samt vad pedagoger på fältet har för åsikter, uppfattningar och erfarenheter om estetiska uttrycksformer och läromedel som kombination i engelskundervisningen på lågstadiet. Studien är baserad på två forskningsfrågor som undersöks och blir besvarade: Hur kombinerar pedagoger estetiska uttrycksformer och icke-estetiskt lärande i engelskundervisningen i årskurs 1 - 3? Hur ser pedagoger på relationen mellan estetiskt lärande och icke-estetiskt lärande i engelskundervisning i årskurs 1 - 3? Studien består av en teoretisk och en empirisk del där fokus ligger på estetiska lärprocesser med ingång i uttrycksformerna musik och drama samt ett icke-estetiskt lärande som lutar mot läromedel i engelskundervisning. Den teoretiska delen utgår från det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs syn på estetiskt lärande där han vill ha in det estetiska perspektivet i skolans undervisning. I denna studien har det framkommit att med hjälp av estetiska lärprocesser som hjälpmedel förstärks elevernas möjligheter att nå kunskaper i engelska språket. Kroppsspråket och sinnena är också en viktig del som hjälper eleverna att på ett enklare sätt befästa engelskkunskaper. Kombineras det estetiska och icke-estetiska lärandet med varandra så blir det en relation mellan lärandeformerna som leder till ett varierat lärande i engelskundervisningen i grundskolan. / This study is about aesthetic learning processes in the English subject. The purpose of the study is to contribute with an increased comprehension of how teachers in grade 1 - 3 work with aesthetic learning processes and how they combine aesthetic learning with non-aesthetic learning in the English subject. The study draws on previous research as well as working teachers’ opinions, perception and experience of working with the combination of the aesthetic form of expression and the teaching media in the English subject in primary school. The foundation of the study lies on two questions which were examined and answered during the course of the study. The questions are as follows: How does the teachers combine aesthetic learning with non-aesthetic learning in the English subject in grade 1 - 3? What do teachers think about the relations between aesthetic learning and non-aesthetic learning in the English subject in grade 1 - 3? The study consists of a theoretical and an empirical section where the main focus lies on aesthetic learning processes drawing on music and drama, on the one hand, and non-aesthetic learning based on teaching media, on the other, in the English classroom. The theoretical framework of the study has its roots in the sociocultural perspective with Vygotsky’s view on aesthetic learning in education. It emerged in the study that with the aid of aesthetic learning processes the pupil’s knowledge of the English language has increased. The body language and senses have an important function in helping the pupil’s to acquire the English language in an easier way. If aesthetic learning is combined with non-aesthetic learning it creates a relation between the two learning processes which leads to a varied learning in the English subject in primary school.