Den sociala arbetsmiljön för medarbetare inom socialtjänsten anses vara svårhanterlig, då medarbetare inte bara behöver förhålla sig till organisationens intressen utan även till klientens behov och önskemål. Arbetet innebär att hantera klienter i svåra livssituationer, ofta med en komplex social problematik och-/eller en beroendeproblematik i grunden. Syftet med föreliggande studier var att undersöka hur medarbetare inom socialtjänstens boendestöd upplevde sin sociala arbetsmiljö med fokus på upplevda krav och resurser. Semistrukturerade intervjuer genomförs med åtta respondenter inom socialtjänstens boendestödsverksamhet. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Den teori som låg till grund för studierna var krav- och resursmodellen (JD-R). I resultatet återfanns fem krav där emotionella krav och konflikt mellan biståndsbedömda och aktuella behov var utmärkande samt tre resurser där socialt stöd och kontroll var framträdande. De sammantagna resultaten tyder på en relativ god balans mellan krav och resurser jämfört med en stor del av tidigare forskning. Nyckelord : social arbetsmiljö, jobbkrav-resursteori, socialtjänst, stödboende.

Studiens syfte är att beskriva lärare på sfi och deras uppfattningar om litteracitetsutvecklingen i undervisningen för andraspråkselever. Samt att undersöka hur lärare tar vara på andraspråkselevers tidigare erfarenheter och hur det används i litteracitetsundervisningen. I studien har fyra lärare i ämnet svenska på sfi på två olika skolor intervjuats enskilt. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts. Undersökningen ska bidra till att få mer kunskap om vilka uppfattningar lärare i svenska som andraspråk har om andraspråkselevers litteracitetsutveckling i litteracitetsundervisningen. Den ska även bidra till att få en förståelse för hur lärare i svenska som andraspråk kan arbeta med att använda elevernas erfarenheter i litteracitetsundervisningen. Elevens litteracitetsutveckling främjas av användningen av andraspråkselevens egna erfarenheter i litteracitet, språk och sociala sammanhang i undervisningen. När elevernas egna erfarenheter tillämpas som resurs i litteracitetsundervisningen blir andraspråkseleverna motiverade och engagerade till lärandet. Att även använda elevens första- och andraspråk är ett sätt att främja litteracitetsutvecklingen. Resultatet av studien har visat att lärarna på sfi kontinuerligt använder elevernas erfarenheter i litteracitetsundervisningen. Studien visade också att alla fyra lärare använde sig av både resursmodellen och interdependenshypotesen både uttalat och outtalat i undervisningen. Dock har tidsbrist och material som riktar sig till vuxna varit ett hinder i undervisningen.

Syftet med den här studien var att beskriva vilka förutsättningar att utveckla skriftspråkliga färdigheter (litteracitet) eleverna på Språkintroduktion skulle kunna få utgående från fem lärares föreställningar. Studien har sin utgångspunkt i sociokulturell teori där språket är centralt för tänkandet och lärandet och den undervisning som ska erbjudas ska vara utmanande med stöttning (Vygotskij, 1934/2001; Cummins, 2000). De två teoretiska ramverken som valts har båda ett brett och vidgat perspektiv på läsande och språk. Det ena ramverket, Freebody och Lukes resursmodell (1990; Luke & Freebody, 1990) konkretiserar det vidgade läsandeperspektivet i fyra praktiker. Det andra ramverket, Ivaničs (2004) flerskiktade språkmodell är abstrakt och lämpar sig för språklig analys (Wedin, 2017:2). Ramverket innebär att språket ses bestående av fyra lager. Beroende på lärarnas föreställningar om läsande och läsundervisning fokuseras något eller några av de olika språkliga lagren. Med metoden att intervjua andraspråkslärarna och undersöka, analysera och relatera lärarnas föreställningar om läsande och läsundervisning till de två teoretiska ramverken samt till central andraspråksforskning, har undervisningsmönster och underliggande värderingar identifierats. Resultatet visar att en majoritet av lärarna fokuserar två (betydelseskapande och kodknäckande) praktiker. Den textanvändande och den analytiska praktiken är det ett fåtal aktiviteter som kategoriserats tillhöra. De underliggande värderingarna om språket som framträder när lärarnas föreställningar relateras till Ivaničs (2004) flerskiktade språkmodell saknar en fyllighet i förhållande till ramverkets breda perspektiv. Centrala lärdomar inom andraspråksforskningen uttalar vikten och behovet av explicit undervisning men kunskap inom vissa områden verkar saknas. Kognitiva, psykologiska perspektiv på läsande samt en snäv begränsad syn på litteracitet verkar vara framträdande. Den övergripande slutsatsen i den här studien är att gymnasieeleverna på Språkintroduktion får begränsade förutsättningar att utveckla skriftspråkliga färdigheter, utgående från de framträdande föreställningarna om läsande och läsundervisning.

I Helsingborgs stad finns en läsa-skriva-garanti som garanterar att alla barn kan läsa och skriva efter sitt första skolår. Det har även utarbetats en modell för tidig läs- och skrivutveckling, som kallas för Helsingborgsmodellen. Föreliggande studies syfte är därför att undersöka några pedagogers och rektorers erfarenheter av Läsa-skriva-garantin och Helsingborgsmodellen. Utifrån detta har följande forskningsfrågor formulerats: Vilka attityder gentemot Helsingborgsmodellen och läsa-skriva-garantin kan urskiljas bland pedagoger och rektorer? Vilken syn på skriftspråklighet framförs i Helsingborgsmodellen? Vilken inverkan har modellen på pedagogers läs- och skrivundervisning och syn på lärande? Vilken inverkan anser pedagoger att Helsingborgsmodellens arbetssätt har på elever och deras möjligheter till skriftspråkligt lärande?Studiens teoretiska utgångspunkter har hämtats ifrån det sociokulturella perspektivet och Allan Lukes och Peter Freebodys (1999) resursmodell är studiens analysverktyg. Vidare har två kvalitativa metoder använts; textanalys av Helsingborgsmodellens handbok samt semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre rektorer, två specialpedagoger, två speciallärare samt med fem pedagoger i F-3. Totalt har informanter från sex olika skolor deltagit i studien.Resultatet visar att pedagoger är positiva till Helsingborgsmodellen, framförallt eftersom modellen innehåller konkreta arbetssätt och ett upplägg som är välstrukturerat. Attityderna gentemot läsa-skriva-garantin skiljer sig åt. Några menar att den underlättar planering och andra menar att den bidrar till ökad stress. I Helsingborgsmodellen är det tryckta, skönlitterära böcker som förespråkas och literacypraktiker som stödjer kodning och textbruk dominerar i arbetssättet. Modellen visar således upp en smal syn på vad text är. Vidare fokuserar modellen på den didaktiska hur frågan. Studiens övergripande slutsatser är att lärare bör ha ett kritiskt förhållningssätt till de metoder de väljer att använda i undervisningen. Vidare drar vi slutsatsen att skolor behöver hitta sina egna vägar till att förbättra undervisningen, istället för att förlita sig på en färdig modell.

Undersökningens ändamål är att öka kunskapen om mellanchefens organisatoriska- och sociala arbetsmiljö. Mer specifikt är syftet att skapa en förståelse utifrån mellanchefers subjektiva upplevelser om de krav, utmaningar och förväntningar som hen ställs inför i arbetet samt vilka resurser de anser sig ha till förfogande för att hantera sin arbetssituation. Undersökningen är avgränsad och belyser därmed endast subjektiva upplevelser hos mellanchefer inom offentlig vård- och omsorg. I undersökningen har respondenter hittats från två utvalda kommuner. För att besvara studiens frågeställningar har den teoretiska referensramen utgjorts av teori och begrepp som krav- resursmodellen (JD-R), känsloregler, rollförväntningar, tillgänglighet, socialt stöd. Det empiriska materialet har samlats in genom nio kvalitativa intervjuer. Undersökningens resultat visar på att mellanchefer inom offentlig vård- och omsorg upplever krav och förväntningar från både inom organisationen och utifrån. Deras yrkesroll innefattar att hantera många olika arbets- och ansvarsområden vilket leder till en upplevd arbetsbelastning och tidsbrist. Mellanchefer upplever mest stöd genom sina kollegor och olika administrativa stödresurser, och önskar mer stöd från sina överordnade chefer. Ett tydligt och viktigt fynd är att i situationer där inte tillräckliga resurser eller stöd finns att tillgå, upplever mellanchefen stress och riskerar att drabbas av ohälsa. Vidare upptäcktes det att mellanchefer upplever att deras arbetsmiljö inte får samma fokus och prioritet i jämförelse med de underställda medarbetar. Även om en del mellanchefer upplevde en ohälsosam arbetsbelastning och stress i sitt arbete - fanns en obenägenhet hos dem att vilja anmäla riskerna till sina överordnade chefer.

Abstract   Title: "You pretty much get thrown right into it"   Author: Alma Hergils and Alexandra Persson   The purpose of this paper was to gain a deeper understanding of how Human Resource graduates experience the transition from school to working in the field of Human Resource Management. We wanted to examine what signifies the transition from school to the first job from the perspective of the worker, including the introduction to the work and their expectations during the process. The topic felt relevant as we also face this transition, and from there, our interest was born. We have used strategic selection in combination with a snowball effect to get in touch with interview subjects. The empirical material was collected through nine semi-structured interviews with Human Resource Management workers across Sweden. While processing the data, a content analysis was used to link back to our theoretical start points. These include the following terms: Employability, expectations, introduction, training, organizational culture, sense of belonging, and work-supply and demand. The results show that it can take some time to get a job in Human Resources after graduating. The introduction and social support in the form of mentors, colleagues, and supervisors experienced by the people interviewed have contributed to a secure start in their respective roles. Additionally, it shows that surrounding workers and colleagues has a big impact on the experience of the worker during training. Work culture is shown through both expressed values and unwritten rules and norms. Demands here are referred to as insufficient competency, an overwhelming work pace, difficulty communicating, and mentally challenging or draining tasks. Resources are seen as opportunities to development and autonomy in one's work. The people interviewed say their work tasks as meaningful and understandable, while not being exclusively manageable. There are no clear expectations listed for graduating with a degree in Human Resource Management, but there is in one's first job within the field.    Key words: Human Resource Specialist, Transition, Education, Employability, Expectations, Introductions, Training, Organizational Culture, Sense of Belonging, Work- supply and demand.

En tredjedel av världens kvinnor har blivit våldsutsatta och år 2022 blev tio personer mördade av sin partner i Sverige. Personal på kvinnojourer och skyddade boenden har en viktig roll att erbjuda skydd och stöd. Syftet med denna studie är att undersöka personalens upplevelser av krav, resurser och utomorganisatorisk samverkan i arbetet med de skyddsplacerade med Jobb-Krav-Resursmodellen som teoretiskt perspektiv. Elva semistrukturerade intervjuer tematiserades med personal från tre olika kvinnojourer och ett privatägt skyddat boende. Ur analysen framkom tio teman som besvarade frågeställningarna. Resultatet visade att personalen upplevde en tung arbetsbelastning med en mängd ovissa arbetsinsatser, ambivalenta skyddsplacerade och snäva tidsramar vilket gav känslor av frustration samt stress. Betydelsefulla arbetsresurser var kollegialt stöd, möjligheter till kompetensutveckling och god påverkan på arbetsplatsen. Samverkan var bristfällig med andra organisationer vilket upplevdes vara relaterat till bristande helhetssyn och okunskaper om våldets konsekvenser, vilket försvårade möjligheterna att hjälpa de skyddsplacerade att återuppbygga sina liv. / One-third of the world´s women have experienced violence, and in 2022, ten people were murdered by their partners in Sweden. Staff at women´s shelters and safe houses play a crucial role in providing protection and support. The purpose of this study is to examine the staff´s experiences of work demands, work resources and interorganizational collaboration in their work with the victims of intimate partner violence using Job-Demand-Resource Model as a theoretical perspective. Eleven semi-structured interviews were conducted with staff from three different women´s shelters and one privately owned safe house. From the analysis, ten themes emerged that addressed the two research questions. The resultats showed that the staff experienced a heavy workload with a multitude of uncertain tasks, ambivalent victims and tight time frames, leading to feelings of frustration and stress. Significant work resources included collegial support, opportunities for competence development, and positive workplace influence. Collaboration with other organizations was insufficient which was perceived to be related to a lack of holistic perspective and ignorance about the consequences of violence, making it difficult to assist the victims in rebuildning their lives.

I denna studie undersöks enskilda individers upplevelser av work-life balance somverkar inom en högpresterande organisation. Studien bygger på en kvalitativ metod därdatan analyseras genom en induktiv tematisk analys. Efter genomförandet avintervjuerna kunde man sammanställa fyra teman; prestationsbaserad lön, kontroll,ledarskap och arbetskultur. Resultatet visade att samtliga respondenter haft utmaningaratt balansera privat- och arbetslivet och att karaktärsdragen bakom en högpresterandeorganisation upplevs ligga bakom detta. Psykologiska teorier som sedan gick attapplicera på resultatet var Karaseks och Theorells krav, kontroll- och stödmodell samtBakker och Demeroutis jobbkrav- och resursmodell. / This study examines the work-life balance experiences of individuals working in a high-performance organization. The study is based on a qualitative method where the data isanalyzed through an inductive thematic analysis. After conducting the interviews, fourthemes could be summarized: performance-based pay, control, leadership, and workculture. The results showed that all respondents had challenges in balancing theirprivate and work life and that the characteristics of a high-performance organization areperceived to be behind this. Psychological theories that could then be applied to theresults were Karasek and Theorell's demand, control and support model and Bakker andDemerouti's job requirement and resource model.

Syftet med studien är att undersöka lågstadielärares syn på och erfarenheter av multimodala texter i svenskundervisningen. Med detta menas hur kombinationer av flera olika uttrycksformer används i utformningen av text. I och med samhällets utveckling av digitala tekniker medför detta en större tillgänglighet av multimodala texter i elevernas vardag. Detta för med sig att ett multimodalt lärande som behandlar förmågan att läsa, skriva, analysera och tolka multimodal text har fått en väsentlig roll i elevernas undervisning. De forskningsfrågor som besvaras är: Hur beskriver lärarna att de uppfattar begreppet multimodala texter och dess roll i svenskundervisningen? Hur beskriver lärarna att de använder och arbetar med multimodala texter? Hur beskriver lärarna att de använder sig av digitala verktyg i svenskundervisningen? Dessa frågor besvaras genom semistrukturerade intervjuer med lågstadielärare. Deltagarnas svar analyserades sedan med en tematisk analys och resultatet diskuterades genom resursmodellen som Freebody och Luke utvecklat. Resultatet visar att lärarna uppfattar de multimodala texterna som något positivt och att olika uttrycksformer används som ett komplement och stöttande hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen. Därutöver visar resultatet att digitala verktyg i undervisningen kan vara positivt om dessa noggrant planeras utefter ett tydligt syfte. Lärarna beskriver även de digitala verktygen som ett hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen. / The purpose of the study is to investigate primary school teachers' views on and experiences with multimodal texts when teaching literacy. This refers to how a combination of different forms of expression are used designing texts. Due to the development of society and digital technologies, this leads to a larger number of multimodal texts in students' everyday life. This means that multimodal learning, including the ability to read, write, analyze, and interpret multimodal texts, has been given an essential role in students' education. The research questions answered are: How do teachers describe their perception of the concept of multimodal texts and their role in teaching literacy? How do teachers describe that they use and work with multimodal texts? How do teachers describe their use of digital tools when teaching Swedish? These questions have been answered through semi-structured interviews with primary school teachers. The teachers' responses were then analyzed with thematic analysis and the result discussed through The Four Resources Model developed by Freebody and Luke. The result shows that the teachers perceive multimodal texts as something positive and that different forms of expression are used as a complement and supporting aid in literacy instruction. In addition, the results shows digital tools in teaching can be positive if these are carefully planned with a clear purpose. The results also show that the digital tools are described as an aid when teaching reading and writing.

Arbetsplatsen är en betydelsefull arena för människor då en stor del av livet spenderas i arbetslivet och det medför att det är viktigt med hälsofrämjande och förebyggande arbete. Arbetslivet har under de senaste åren förändrats mycket på grund av informations- och kommunikationsteknikens utveckling vilket möjliggjort ett flexiblare arbetssätt och att en stor del av arbetet bedrivs med hjälp av teknik. Förändringen inom hur och när anställda utför sitt arbete motiverar studier som vill öka förståelsen för anställdas upplevelser av tillgänglighet i arbetslivet. Syftet med studien är att undersöka hur anställda upplever sin hälsa i relation till att vara tillgänglig i arbetet. En kvalitativ metod valdes med ett urval av fem personer verksamma inom konsult- och rådgivningsbranschen intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att det upplevdes finnas både för- och nackdelar med att vara tillgänglig i arbetet. Tillgängligheten medför kontroll över anställdas arbete men det uppstår även en upplevelse av behov av att vara tillgänglig vilket medför en negativ påverkan på anställdas hälsa i form av stress. Det visar även på att arbetsgivaren har ett visst ansvar för att stötta sina anställda att hantera tillgängligheten för att arbeta mer hälsofrämjande med anställdas hälsa och en hälsofrämjande arbetsplats. / The workplace is an important arena for people since they spend a significant amount of their lifetime with work. This imposes that the workplace is an important arena for health promotion. The development of information and communication technology during the last decades has contributed to new ways of working in terms of flexibility and how work is performed. The change in how and when employees perform their work motivates further studies to increase the understanding of employees’ experience of the availability of work. The purpose of this study is to examine how employees perceive their health in relation to be available for work. A qualitative approach was selected in which five individuals working in consulting and advisory services industry were interviewed. The interviews were analyzed with a manifest content analysis. The result indicates that perceptions of availability for work comes with both advantages and disadvantages. Accessibility provides enhanced control over work tasks but there is also a perceived need to be available. Which can result in a negative impact on employees’ health in the form of stress. The study further indicates that the employer has a certain responsibility to support their employees to cope with the challenges that comes with availability to actively promote the health of employees.