Att utveckla sitt skriftspråk som vuxen och på ett andraspråk är en komplex situation som kräver mycket av den studerande, men också av läraren. Syftet med denna studie är att undersöka hur litteracitetsundervisning på Kommunal vuxenutbildning i svenska som andraspråk (SFI) inom den senare delen av studieväg 1 organiseras och kan förstås utifrån ett utvidgat perspektiv på litteracitet. Litteracitet innebär här läs- och skrivfärdigheter som inte går att frikoppla från sociala sammanhang. Det innebär att undervisningen måste koppla ihop de studerandes livserfarenheter, språkliga resurser och vardagsanvändning av skrift med de nya litteracitetsfärdigheterna (Franker, 2016, 2019). För att bli en kompetent läsare behöver fyra litteracitetspraktiker aktualiseras i undervisningen (Luke & Freebody, 1990; Gibbons, 2016), och det krävs genomtänkt stöttning i klassrummet (Gibbons, 2010).Fyra halvstrukturerade intervjuer med SFI-lärare har genomförts och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att den del av kursplanen som poängterar att grundläggande läs- och skrivinlärning kan fortgå genom hela SFI inte används av lärarna. Det finns en hög medvetenhet hos lärarna kring vikten av stöttande aktiviteter vid läsning. När det kommer till de fyra litteracitetspraktikerna är den kodknäckande, betydelseskapande och textanvändande praktiken väl synliga i undervisningen, medan den analyserande praktiken utgör en mindre del. Läs- och skrivundervisning på de studerandes förstaspråk tillhandahålls inte av skolorna, men lärarna använder sig av de studerandes språkliga resurser till viss del. Vardagskopplingar sker, men kan utvecklas. Vidare forskning behövs framför allt kring de studerandes upplevelser av möjligheterna att utveckla sin litteracitet. Framtida studier som inkluderar observationer kan teckna en utförligare bild av litteracitetsundervisningen.

Genom en fenomenologiskt inspirerad forskningsdesign har undersökts vuxna andraspråksinlärares upplevelser av meningsfulla litteracitetspraktiker i deras vardag. Undersökningsmaterialet utgörs av intervjuer med fyra andraspråksinlärare. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur vuxna andraspråksinlärare som har passerat SFI och som studerar svenska som andraspråk inom grundläggande vuxenutbildning dels upplever utveckling av sina litteracitetsfärdigheter, dels använder litteracitetsfärdigheter i syfte att aktivt delta i samhället efter avslutad utbildning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Det teoretiska ramverket för studien byggs utifrån grundtankar i det sociokulturella perspektivet och dess syn på flerspråkighet samt New Literacy Studies. Därför utgår analysen ifrån de sociokulturella och ideologiska aspekterna av litteracitet. Studiens resultat visar en komplex bild av deltagarnas upplevda verklighet. Ett av resultaten visar att deltagarna anpassar sig efter den enspråkiga normen i syfte att känna grupptillhörighet. Ett annat resultat är att det finns ett behov för integrering av kulturell litteracitet i undervisningen. En av utmaningarna med skolans litteracitetspraktiker i de vuxnas vardag är att anpassa och tillämpa skolans genrer till vad de behöver i vardagen. I vissa fall har en sådan utmaning upplevts som en hämmande faktor i deltagarnas möjlighet att aktivt bidra i samhället.

Syftet med den här studien var att beskriva vilka förutsättningar att utveckla skriftspråkliga färdigheter (litteracitet) eleverna på Språkintroduktion skulle kunna få utgående från fem lärares föreställningar. Studien har sin utgångspunkt i sociokulturell teori där språket är centralt för tänkandet och lärandet och den undervisning som ska erbjudas ska vara utmanande med stöttning (Vygotskij, 1934/2001; Cummins, 2000). De två teoretiska ramverken som valts har båda ett brett och vidgat perspektiv på läsande och språk. Det ena ramverket, Freebody och Lukes resursmodell (1990; Luke & Freebody, 1990) konkretiserar det vidgade läsandeperspektivet i fyra praktiker. Det andra ramverket, Ivaničs (2004) flerskiktade språkmodell är abstrakt och lämpar sig för språklig analys (Wedin, 2017:2). Ramverket innebär att språket ses bestående av fyra lager. Beroende på lärarnas föreställningar om läsande och läsundervisning fokuseras något eller några av de olika språkliga lagren. Med metoden att intervjua andraspråkslärarna och undersöka, analysera och relatera lärarnas föreställningar om läsande och läsundervisning till de två teoretiska ramverken samt till central andraspråksforskning, har undervisningsmönster och underliggande värderingar identifierats. Resultatet visar att en majoritet av lärarna fokuserar två (betydelseskapande och kodknäckande) praktiker. Den textanvändande och den analytiska praktiken är det ett fåtal aktiviteter som kategoriserats tillhöra. De underliggande värderingarna om språket som framträder när lärarnas föreställningar relateras till Ivaničs (2004) flerskiktade språkmodell saknar en fyllighet i förhållande till ramverkets breda perspektiv. Centrala lärdomar inom andraspråksforskningen uttalar vikten och behovet av explicit undervisning men kunskap inom vissa områden verkar saknas. Kognitiva, psykologiska perspektiv på läsande samt en snäv begränsad syn på litteracitet verkar vara framträdande. Den övergripande slutsatsen i den här studien är att gymnasieeleverna på Språkintroduktion får begränsade förutsättningar att utveckla skriftspråkliga färdigheter, utgående från de framträdande föreställningarna om läsande och läsundervisning.

Kunskapen om undervisning för nyanlända ungdomar är viktig inför mitt kommande arbete som lärare. Därför var studiens syfte att undersöka muntlig interaktion i undervisning i svenska som andraspråk (sva) på språkintroduktionsprogrammet (SI). Deltagarna bestod av 19 sva-elever i tre grupper på grundläggande, fortsättnings- respektive avslutande nivå, samt tre lärare i sva. Sex interaktionsutsnitt från tre observerade lektioner analyserades utifrån litteracitetspraktiker, interaktionsmönster, och semantisk gravitation (SG) och semantisk densitet (SD). Analysmetoderna svarade mot studiens forskningsfrågor: vilka litteracitetspraktiker eleverna fick praktisera; hur elever inkluderades i muntlig kommunikation; hur elevers och lärares uttryck om betydelse varierade mellan vardagsspråk och kunskapsspråk. Resultaten visade att betydelseskapande och textanalytiska litteracitetspraktiker användes i alla grupper, medan kodknäckande litteracitetspraktiker användes på grundläggande nivå och textanvändande litteracitetspraktiker användes på avslutande nivå. Interaktionsmönstren varierade mellan att vara auktoritativa och dialogiska i alla grupper, men mönstren var mindre auktoritativa i gruppen på avslutande nivå. I alla grupper var graderna av SG ofta starkare medan SD varierade mellan alla grader, vilket innebar att elevers och lärares vardagsspråk och kunskapsspråk inte skilde sig nämnvärt mellan grupperna. Slutsatser som drogs var att det fanns ett samband mellan elevernas språkliga nivå och vilka litteracitetspraktiker som användes samt hur elever inkluderades i den muntliga interaktionen. Hur variationen mellan vardagsspråk och kunskapsspråk såg ut påverkades av textinnehållet som interaktionerna byggde på, och hur begrepp packades upp och packades ihop.

The aim with this research is to get an idea ​​how younger preschool children embrace literacy in spontaneous activities, started by themselves or together with other people. We want to pay attention to and delimit the literacy events and investigate, interpret and understand what happens in the interaction between the children and between children and the material in the preschool environment. In addition to get an understanding how the children interact with the material in the physical environment and what strategies they use in the encounter with literacy. We hade to observe the children closely, in order to achieve that we conducted, an ethnographically inspired study, we can interact and observe children for a longer period. That helped to give us the opportunity to get closer to the children and we were regarded as a natural part of the group. Based on the observations, we saw that the children are exploring literacy with the material, which includes pens, papers and books. The specific material captured the children's curiosity and it contributed to that they started "test-writing" and "test-reading", both on their own but also with others. Although the children in some situations wanted to explore the material themselves, at the same time they wanted to be close to the group. Based on Karen Barad's theory of realistic realism, we saw that the environment and the material interact with the children. We can note that the children conquer literacy, literally in social interactions but in order to conquer literacy, the material's availability is crucial.

The purpose of this study is to investigate preschool staff’s perceptions of early literacy in preschool and their practical work to promote children's literacy development. The theoretical framework for this study is the socio-cultural perspective and the four resources model of literacy. Data was collected through a semi-structured web survey sent to preschool staff in a medium-sized municipality in central Sweden. Data were analyzed using descriptive statistics method. The results show a tension between emergent literacy and reading readiness perspectives among the staff. All the four resources, namely code breaking, text participation, text use and text analysis, are understood as moderately important by the preschool staff. However, there is more emphasis on decoding abilities, in particular phonological awareness. In the practical work, activities that can support children in their role as critical analyst are the least common. Reading aloud, songs, rhymes and language games are the most common literacy activities in preschool. The study shows the need to put these common literacy events in a larger social and learning context to promote a comprehensive literacy development in children. / Syftet med denna studie är att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om tidig litteracitet i förskolan samt deras praktiska arbete för att främja barns lit-teracitetsutveckling. Den teoretiska ståndpunkten för denna undersökning är det sociokulturella perspektivet samt repertoarmodellen (the four resources model). Empirin genererades genom semistrukturerad webbenkät som skicka-des ut till förskolepersonal i en medelstor kommun i Mellansverige. Data ana-lyserades med hjälp av deskriptiv statistik metod. Resultatet visar en spänning mellan det emergent- och läsfärdighetsperspektivet bland personalen. Alla re-pertoarer av förmågor, således kodknäckande, textdeltagande, textbruk och textanalys, förstås som relativt viktiga av förskolepersonalen men det framträ-der mer betoning på avkodningsförmågor, i synnerhet fonologisk medvetenhet. I det praktiska arbetet är praktiker som stödjer barn i sin roll som kritisk ana-lytiker minst förekommande. Högläsning, sånger, rim och ramsor och språk-lekar är de mest förekommande litteracitetsaktiviteterna i förskolan. Studien visar behovet av att ställa dessa vanligt förekommande litteracitetshändelser i ett större socialt sammanhang för att främja en allsidig litteracitetsutveckling hos barnen.Nyckelord:

The dissertation Litteracitet genom interaktion [‘Literacy through Interaction’] spotlights how literacy interaction can work in the primary school’s multilinguistic environments. It investigates conversations that occur in and around teaching about writing. The study material was collected from three different schools from year zero to year three, and special focus is given to what I call literacy chains. These chains are connected by the fact that they all concern a writing assignment that every pupil must complete, which in my material involves the text types narrative, factual text and poem. During the teaching sequences that unfold, there is an interplay of literary events in connection with speech, writing and various artefacts. My main object of inquiry is the interaction that occurs in these literacy chains. The dissertation demonstrates that the teachers’ lessons with the class as a whole lead to fixed conversational patterns, with pupils asked questions that require specific responses. The conversations tend to form either a so-called IRE pattern, where the reader’s initiative for a question demands a given answer in response which is then evaluated by the teacher, or a list pattern, with the pupils filling in answers. In situations involving the whole class, persistent, determined pupils are needed to break into the teacher’s monologue. When persistence wins out, from the pupil’s perspective, pupils can contribute new aspects to these conversations. In small groups and in one-on-one conversations, there are more pupil initiatives, since conversational patterns are not as fixed or predetermined. One key finding is that multilinguistic resources are sometimes made use of even though the schoolwork is usually based on a single-language conversational norm. Yet it is clear that multilingualism is a useful resource regardless of the teacher’s language background. On several occasions, we encounter participants who together construct a multilinguistic environment where languages are interwoven. All three literacy chains provide pupils with clear templates for writing, which determine what the pupils are supposed to do. The writing template in the poem chain serves as support for their writing but is not a straitjacket. This can be compared to the template for the factual text, which includes a copy of the model text. The written language norm of writing properly is communicated in great detail by the teachers to the pupils. Writing properly is not just having good, legible handwriting, but in school the writing norms to be applied in writing assignments are made relevant. On a more general level, the study illustrates that material resources vary in the schools, from green chalkboards to classroom resources that include laptops. However, schoolwork is predicated on paper-based writing. There is built-in stress, since schoolwork is governed by time, with a schedule that determines learning activities down to the minute, with them ending at a precise time. There is a race against time. / Avhandlingen belyser hur litteracitetsinteraktion kan gå till i grundskolans flerspråkiga miljöer. Det handlar om samtal som uppstår i och kring skrivundervisning. Undersökningsmaterialet är insamlat från tre olika skolor inom skolår F-3, och i det materialet är det särskilt det som jag kallar litteracitetskedjor som uppmärksammas. Kedjorna hålls samman av att de berör en gemensam skrivuppgift, som i mitt material handlar om texttyperna berättelse, faktatext och dikt. I de undervisningsförlopp som uppstår samsas litteracitetshändelser knutna till tal, skrift och olika artefakter. Mitt huvudsakliga analysobjekt är interaktionen som uppstår inom litteracitetskedjorna. Avhandlingen visar att lärarnas genomgångar i helklass leder till fasta samtalsmönster genom att de ställer frågor till eleverna som kräver bestämda svar. Samtalen tenderar att bygga antingen på s.k. IRE-mönster, där läsarens frågeinitiativ pockar på ett givet svar som respons, vilket sedan evalueras av läraren, eller på ett listmönster, där elever fyller i svar. I helklassituationer krävs det envisa och målmedvetna elever för att bryta igenom lärarmonologen. Genom att trägen vinner, ur elevperspektiv, kan eleverna bidra med nya aspekter till samtalen. I smågrupper och samtal en mot en förekommer fler elevinitiativ, eftersom samtalsmönstren inte är så fasta och förutbestämda. Ett viktigt resultat är att flerspråkiga resurser ibland tas i bruk, även om skolarbetet oftast bygger på en enspråkig samtalsnorm. Men det är tydligt att flerspråkighet är en användbar resurs oavsett lärarens språkbakgrund. Vi möter vid några tillfällen deltagare som tillsammans konstruerar en flerspråkig miljö där språken flätas ihop. Alla tre litteracitetskedjorna erbjuder elever tydliga skrivmallar, vilket reglerar vad eleverna ska göra. Skrivmallen i diktkedjan fungerar som ett stöd för skrivandet, men ingen tvångströja. Att jämföra med faktatexten där det sker en avskrift av modelltexten. Skriftspråksnormen att skriva fint förmedlas nogsamt av lärarna till eleverna. Skriva fint är inte bara att ha en fin och läsduglig handstil, utan i skolan relevantgörs de normer för skrift som ska tillämpas i skrivuppgifter. På ett mer allmänt plan illustrerar undersökningen att materiella resurser varierar i skolorna från den gröna krittavlan till klassuppsättningar med laptoppar. Skolan stöder sig dock på en pappersbaserad skriftlighet. Det finns en inbyggd stress, för skolarbete är reglerat av tid. Skolan regleras av ett minutbundet tidsschema och de lärande aktiviteterna klipps av utifrån exakta klockslag. Det pågår en kapplöpning med tiden.