The topic that the study will highlight is translanguaging. The purpose is to investigate how teachers' perceptions of translanguage influence the design of the lessons for multilingual students in the subject of Swedish. The questions that will be answered are the following: -       What characterizes teachers' perceptions of the importance of translanguage for the language development of multilingual students? -       In what ways is the lessons of Swedish education for multilingual students affected by these perceptions? -       According to the teachers, what are the challenges and opportunities with translanguage in Swedish teaching? The theory underlying the study is learning through the socio-cultural perspective where language is seen as a tool and a prerequisite for communication. Data and material have been collected through qualitative semi-structured interviews with working Swedish teachers in grades 4–6. The results show that there are perceptions among teachers that show that the design of Swedish teaching is affected. Most teachers were positive about using translanguage to benefit the language development of their multilingual students. However, obstacles were created in the teaching of Swedish based on perceptions such as that teachers do not understand the students when they speak their first language that the teachers do not master or that they do not have sufficient knowledge of how translanguaging is used in the classroom. Whether they get access to translanguage or not depends on the teachers' perceptions. / Ämnet som studien kommer att belysa är transspråkande. Syftet är att undersöka hur lärares uppfattningar om transspråkande påverkar utformningen av undervisningen för flerspråkiga elever i ämnet svenska. Frågeställningar som kommer besvaras är följande: -       Vad kännetecknar lärares uppfattningar om betydelsen av transspråkande för språkutvecklingen hos flerspråkiga elever?  -       På vilka sätt påverkas utformningen av svenskundervisningen för flerspråkiga elever av dessa uppfattningar?  -       Vad finns det enligt lärarna för utmaningar och möjligheter med transspråkande inom svenskundervisningen? Teorin som ligger till grund för studien är lärande genom det sociokulturella perspektivet där språket ses som ett verktyg och en förutsättning till kommunikation. Data och material har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma svensklärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att det finns uppfattningar bland lärare som visar på att utformningen av svenskundervisningen påverkas. De flesta lärare var positiva till att använda transspråkande för att gynna språkutvecklingen hos sina flerspråkiga elever. Dock så skapades det hinder i svenskundervisningen utifrån uppfattningar som att lärare inte förstår eleverna när de talar ett annat språk som lärarna inte behärskar eller att de inte har tillräckliga kunskaper om hur transspråkande används i klassrummet. Huruvida de får tillgång till transspråkande undervisning eller inte beroende av lärarnas uppfattningar.

The dissertation Litteracitet genom interaktion [‘Literacy through Interaction’] spotlights how literacy interaction can work in the primary school’s multilinguistic environments. It investigates conversations that occur in and around teaching about writing. The study material was collected from three different schools from year zero to year three, and special focus is given to what I call literacy chains. These chains are connected by the fact that they all concern a writing assignment that every pupil must complete, which in my material involves the text types narrative, factual text and poem. During the teaching sequences that unfold, there is an interplay of literary events in connection with speech, writing and various artefacts. My main object of inquiry is the interaction that occurs in these literacy chains. The dissertation demonstrates that the teachers’ lessons with the class as a whole lead to fixed conversational patterns, with pupils asked questions that require specific responses. The conversations tend to form either a so-called IRE pattern, where the reader’s initiative for a question demands a given answer in response which is then evaluated by the teacher, or a list pattern, with the pupils filling in answers. In situations involving the whole class, persistent, determined pupils are needed to break into the teacher’s monologue. When persistence wins out, from the pupil’s perspective, pupils can contribute new aspects to these conversations. In small groups and in one-on-one conversations, there are more pupil initiatives, since conversational patterns are not as fixed or predetermined. One key finding is that multilinguistic resources are sometimes made use of even though the schoolwork is usually based on a single-language conversational norm. Yet it is clear that multilingualism is a useful resource regardless of the teacher’s language background. On several occasions, we encounter participants who together construct a multilinguistic environment where languages are interwoven. All three literacy chains provide pupils with clear templates for writing, which determine what the pupils are supposed to do. The writing template in the poem chain serves as support for their writing but is not a straitjacket. This can be compared to the template for the factual text, which includes a copy of the model text. The written language norm of writing properly is communicated in great detail by the teachers to the pupils. Writing properly is not just having good, legible handwriting, but in school the writing norms to be applied in writing assignments are made relevant. On a more general level, the study illustrates that material resources vary in the schools, from green chalkboards to classroom resources that include laptops. However, schoolwork is predicated on paper-based writing. There is built-in stress, since schoolwork is governed by time, with a schedule that determines learning activities down to the minute, with them ending at a precise time. There is a race against time. / Avhandlingen belyser hur litteracitetsinteraktion kan gå till i grundskolans flerspråkiga miljöer. Det handlar om samtal som uppstår i och kring skrivundervisning. Undersökningsmaterialet är insamlat från tre olika skolor inom skolår F-3, och i det materialet är det särskilt det som jag kallar litteracitetskedjor som uppmärksammas. Kedjorna hålls samman av att de berör en gemensam skrivuppgift, som i mitt material handlar om texttyperna berättelse, faktatext och dikt. I de undervisningsförlopp som uppstår samsas litteracitetshändelser knutna till tal, skrift och olika artefakter. Mitt huvudsakliga analysobjekt är interaktionen som uppstår inom litteracitetskedjorna. Avhandlingen visar att lärarnas genomgångar i helklass leder till fasta samtalsmönster genom att de ställer frågor till eleverna som kräver bestämda svar. Samtalen tenderar att bygga antingen på s.k. IRE-mönster, där läsarens frågeinitiativ pockar på ett givet svar som respons, vilket sedan evalueras av läraren, eller på ett listmönster, där elever fyller i svar. I helklassituationer krävs det envisa och målmedvetna elever för att bryta igenom lärarmonologen. Genom att trägen vinner, ur elevperspektiv, kan eleverna bidra med nya aspekter till samtalen. I smågrupper och samtal en mot en förekommer fler elevinitiativ, eftersom samtalsmönstren inte är så fasta och förutbestämda. Ett viktigt resultat är att flerspråkiga resurser ibland tas i bruk, även om skolarbetet oftast bygger på en enspråkig samtalsnorm. Men det är tydligt att flerspråkighet är en användbar resurs oavsett lärarens språkbakgrund. Vi möter vid några tillfällen deltagare som tillsammans konstruerar en flerspråkig miljö där språken flätas ihop. Alla tre litteracitetskedjorna erbjuder elever tydliga skrivmallar, vilket reglerar vad eleverna ska göra. Skrivmallen i diktkedjan fungerar som ett stöd för skrivandet, men ingen tvångströja. Att jämföra med faktatexten där det sker en avskrift av modelltexten. Skriftspråksnormen att skriva fint förmedlas nogsamt av lärarna till eleverna. Skriva fint är inte bara att ha en fin och läsduglig handstil, utan i skolan relevantgörs de normer för skrift som ska tillämpas i skrivuppgifter. På ett mer allmänt plan illustrerar undersökningen att materiella resurser varierar i skolorna från den gröna krittavlan till klassuppsättningar med laptoppar. Skolan stöder sig dock på en pappersbaserad skriftlighet. Det finns en inbyggd stress, för skolarbete är reglerat av tid. Skolan regleras av ett minutbundet tidsschema och de lärande aktiviteterna klipps av utifrån exakta klockslag. Det pågår en kapplöpning med tiden.