<p>Studiens syfte var att få kunskap om små barns litteracitet i förskolan. Jag ville genom observationer ta reda på vilka litteracitetshändelser som små barn skapar och är delaktiga i, samt hur barnens litteracitetspraktik ser ut. Genom videoobservationer på två förskolor, har barns litteracitet i åldrarna ett till tre år undersökts. Studiens resultat visade att barnen skapade och deltog i ett flertal olika litteracitetshändelser där berättande, skrift, text, tecken, symboler, pussel, spel, sjungande, målande och räknande ingick. I litteracitetspraktiken syntes barnens kunskaper om litteracitet. Barnen konstituerade sig som läsare, skrivare och berättare. Vidare hade barnen en rad uppfattningar om litteracitet och de gjorde medvetna och aktiva bokval. I resultatet syntes även att barnens litteracitetshandlingar inte var imitationer utan att barnen verkade i sin litteracitet. Pedagogernas inverkan visade sig också ha betydelse för barnens litteracitetsutövande. Genom att bidra, utmana och bekräfta barnens litteracitetspraktik möjliggjordes och utvecklades barnens litteracitetspraktik. Genom att inte uppmärksamma och ge utrymme för barnens litteracitetshändelser hindrades ibland barnens erövrande och skapande av litteracitet.    </p><p><strong> </strong></p>

Studiens syfte var att få kunskap om små barns litteracitet i förskolan. Jag ville genom observationer ta reda på vilka litteracitetshändelser som små barn skapar och är delaktiga i, samt hur barnens litteracitetspraktik ser ut. Genom videoobservationer på två förskolor, har barns litteracitet i åldrarna ett till tre år undersökts. Studiens resultat visade att barnen skapade och deltog i ett flertal olika litteracitetshändelser där berättande, skrift, text, tecken, symboler, pussel, spel, sjungande, målande och räknande ingick. I litteracitetspraktiken syntes barnens kunskaper om litteracitet. Barnen konstituerade sig som läsare, skrivare och berättare. Vidare hade barnen en rad uppfattningar om litteracitet och de gjorde medvetna och aktiva bokval. I resultatet syntes även att barnens litteracitetshandlingar inte var imitationer utan att barnen verkade i sin litteracitet. Pedagogernas inverkan visade sig också ha betydelse för barnens litteracitetsutövande. Genom att bidra, utmana och bekräfta barnens litteracitetspraktik möjliggjordes och utvecklades barnens litteracitetspraktik. Genom att inte uppmärksamma och ge utrymme för barnens litteracitetshändelser hindrades ibland barnens erövrande och skapande av litteracitet.

Den här undersökningen tar utgångspunkt i att forskning kring skapande kopplat till litteracitet är begränsad. Litteracitet är ett begrepp som kommer från eng. literacy och betyder i första hand läs- och skrivkunnighet, men kan också ses ur ett vidare perspektiv, vilket även innefattar sociala samspel (Axelsson, 2005). Studiens övergripande syfte var att undersöka och beskriva hur och på vilka sätt skapande aktiviteter i ateljén kan erbjuda möjlighet till barns litteracitetsutveckling. Syftet var tvådelat, att synliggöra vilka litteracitetshändelser som uppstod samt vilka multimodala resurser som deltagarna använde. Vi har med utgångspunkt i läroplanen valt tidigare forskning som presenterar skapandets betydelse i barns vardag och lärande samt forskning som kopplar detta till litteracitetsutveckling och multimodalitet. I de metodologiska valen var vår utgångspunkt att göra en mindre studie med en etnografisk ansats. En minietnografi användes och i undersökningen tillämpades videoobservation, i tre olika ateljéer (på två förskolor och i en privat fristående pedagogisk verksamhet), där vi observerat förskollärare/ateljeristor och barn i det skapande arbetet i ateljén.  Resultatet visar att det uppstår olika sorters litteracitetshändelser i ateljén och att dessa är sammanlänkade med det sociala sammanhanget. De multimodala resurser, så kallade modes, som litteracitetshändelserna analyseras med hjälp av är; verbalt språk, kroppsspråk, skrift, bild och sång. Det mode som visade sig mest framträdande var verbalt språk, vilket ofta förstärks med hjälp av kroppsspråk. Slutsatsen är att många olika modes används i de sociala sammanhangen, i litteracitetshändelserna. Vi kan också se att olika modes används och tillämpas olika i våra exempel.  Sammantaget framkommer att skapande kan stödja barns litteracitetsutveckling och att det med fördel sker i sociala sammanhang, såsom i ateljén. Då det finns begränsad forskning kring praktisk undervisning om hur barn kan erövra litteracitet, menar vi att denna studie kan komma att bidra inom detta område.

Sammanfattning    Den här undersökningen tar utgångspunkt i att forskning kring skapande kopplat till litteracitet är begränsad. Litteracitet är ett begrepp som kommer från eng. literacy och betyder i första hand läs- och skrivkunnighet, men kan också ses ur ett vidare perspektiv, vilket även innefattar sociala samspel (Axelsson, 2005). Studiens övergripande syfte var att undersöka och beskriva hur och på vilka sätt skapande aktiviteter i ateljén kan erbjuda möjlighet till barns litteracitetsutveckling. Syftet var tvådelat, att synliggöra vilka litteracitetshändelser som uppstod samt vilka multimodala resurser som deltagarna använde. Vi har med utgångspunkt i läroplanen valt tidigare forskning som presenterar skapandets betydelse i barns vardag och lärande samt forskning som kopplar detta till litteracitetsutveckling och multimodalitet.   I de metodologiska valen var vår utgångspunkt att göra en mindre studie med en etnografisk ansats. En minietnografi användes och i undersökningen tillämpades videoobservation, i tre olika ateljéer (på två förskolor och i en privat fristående pedagogisk verksamhet), där vi observerat förskollärare/ateljeristor och barn i det skapande arbetet i ateljén.    Resultatet visar att det uppstår olika sorters litteracitetshändelser i ateljén och att dessa är sammanlänkade med det sociala sammanhanget. De multimodala resurser, så kallade modes, som litteracitetshändelserna analyseras med hjälp av är; verbalt språk, kroppsspråk, skrift, bild och sång. Det mode som visade sig mest framträdande var verbalt språk, vilket ofta förstärks med hjälp av kroppsspråk. Slutsatsen är att många olika modes används i de sociala sammanhangen, i litteracitetshändelserna. Vi kan också se att olika modes används och tillämpas olika i våra exempel.    Sammantaget framkommer att skapande kan stödja barns litteracitetsutveckling och att det med fördel sker i sociala sammanhang, såsom i ateljén.   Då det finns begränsad forskning kring praktisk undervisning om hur barn kan erövra litteracitet, menar vi att denna studie kan komma att bidra inom detta område.

The purpose of this study is to investigate preschool staff’s perceptions of early literacy in preschool and their practical work to promote children's literacy development. The theoretical framework for this study is the socio-cultural perspective and the four resources model of literacy. Data was collected through a semi-structured web survey sent to preschool staff in a medium-sized municipality in central Sweden. Data were analyzed using descriptive statistics method. The results show a tension between emergent literacy and reading readiness perspectives among the staff. All the four resources, namely code breaking, text participation, text use and text analysis, are understood as moderately important by the preschool staff. However, there is more emphasis on decoding abilities, in particular phonological awareness. In the practical work, activities that can support children in their role as critical analyst are the least common. Reading aloud, songs, rhymes and language games are the most common literacy activities in preschool. The study shows the need to put these common literacy events in a larger social and learning context to promote a comprehensive literacy development in children. / Syftet med denna studie är att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om tidig litteracitet i förskolan samt deras praktiska arbete för att främja barns lit-teracitetsutveckling. Den teoretiska ståndpunkten för denna undersökning är det sociokulturella perspektivet samt repertoarmodellen (the four resources model). Empirin genererades genom semistrukturerad webbenkät som skicka-des ut till förskolepersonal i en medelstor kommun i Mellansverige. Data ana-lyserades med hjälp av deskriptiv statistik metod. Resultatet visar en spänning mellan det emergent- och läsfärdighetsperspektivet bland personalen. Alla re-pertoarer av förmågor, således kodknäckande, textdeltagande, textbruk och textanalys, förstås som relativt viktiga av förskolepersonalen men det framträ-der mer betoning på avkodningsförmågor, i synnerhet fonologisk medvetenhet. I det praktiska arbetet är praktiker som stödjer barn i sin roll som kritisk ana-lytiker minst förekommande. Högläsning, sånger, rim och ramsor och språk-lekar är de mest förekommande litteracitetsaktiviteterna i förskolan. Studien visar behovet av att ställa dessa vanligt förekommande litteracitetshändelser i ett större socialt sammanhang för att främja en allsidig litteracitetsutveckling hos barnen.Nyckelord:

The dissertation Litteracitet genom interaktion [‘Literacy through Interaction’] spotlights how literacy interaction can work in the primary school’s multilinguistic environments. It investigates conversations that occur in and around teaching about writing. The study material was collected from three different schools from year zero to year three, and special focus is given to what I call literacy chains. These chains are connected by the fact that they all concern a writing assignment that every pupil must complete, which in my material involves the text types narrative, factual text and poem. During the teaching sequences that unfold, there is an interplay of literary events in connection with speech, writing and various artefacts. My main object of inquiry is the interaction that occurs in these literacy chains. The dissertation demonstrates that the teachers’ lessons with the class as a whole lead to fixed conversational patterns, with pupils asked questions that require specific responses. The conversations tend to form either a so-called IRE pattern, where the reader’s initiative for a question demands a given answer in response which is then evaluated by the teacher, or a list pattern, with the pupils filling in answers. In situations involving the whole class, persistent, determined pupils are needed to break into the teacher’s monologue. When persistence wins out, from the pupil’s perspective, pupils can contribute new aspects to these conversations. In small groups and in one-on-one conversations, there are more pupil initiatives, since conversational patterns are not as fixed or predetermined. One key finding is that multilinguistic resources are sometimes made use of even though the schoolwork is usually based on a single-language conversational norm. Yet it is clear that multilingualism is a useful resource regardless of the teacher’s language background. On several occasions, we encounter participants who together construct a multilinguistic environment where languages are interwoven. All three literacy chains provide pupils with clear templates for writing, which determine what the pupils are supposed to do. The writing template in the poem chain serves as support for their writing but is not a straitjacket. This can be compared to the template for the factual text, which includes a copy of the model text. The written language norm of writing properly is communicated in great detail by the teachers to the pupils. Writing properly is not just having good, legible handwriting, but in school the writing norms to be applied in writing assignments are made relevant. On a more general level, the study illustrates that material resources vary in the schools, from green chalkboards to classroom resources that include laptops. However, schoolwork is predicated on paper-based writing. There is built-in stress, since schoolwork is governed by time, with a schedule that determines learning activities down to the minute, with them ending at a precise time. There is a race against time. / Avhandlingen belyser hur litteracitetsinteraktion kan gå till i grundskolans flerspråkiga miljöer. Det handlar om samtal som uppstår i och kring skrivundervisning. Undersökningsmaterialet är insamlat från tre olika skolor inom skolår F-3, och i det materialet är det särskilt det som jag kallar litteracitetskedjor som uppmärksammas. Kedjorna hålls samman av att de berör en gemensam skrivuppgift, som i mitt material handlar om texttyperna berättelse, faktatext och dikt. I de undervisningsförlopp som uppstår samsas litteracitetshändelser knutna till tal, skrift och olika artefakter. Mitt huvudsakliga analysobjekt är interaktionen som uppstår inom litteracitetskedjorna. Avhandlingen visar att lärarnas genomgångar i helklass leder till fasta samtalsmönster genom att de ställer frågor till eleverna som kräver bestämda svar. Samtalen tenderar att bygga antingen på s.k. IRE-mönster, där läsarens frågeinitiativ pockar på ett givet svar som respons, vilket sedan evalueras av läraren, eller på ett listmönster, där elever fyller i svar. I helklassituationer krävs det envisa och målmedvetna elever för att bryta igenom lärarmonologen. Genom att trägen vinner, ur elevperspektiv, kan eleverna bidra med nya aspekter till samtalen. I smågrupper och samtal en mot en förekommer fler elevinitiativ, eftersom samtalsmönstren inte är så fasta och förutbestämda. Ett viktigt resultat är att flerspråkiga resurser ibland tas i bruk, även om skolarbetet oftast bygger på en enspråkig samtalsnorm. Men det är tydligt att flerspråkighet är en användbar resurs oavsett lärarens språkbakgrund. Vi möter vid några tillfällen deltagare som tillsammans konstruerar en flerspråkig miljö där språken flätas ihop. Alla tre litteracitetskedjorna erbjuder elever tydliga skrivmallar, vilket reglerar vad eleverna ska göra. Skrivmallen i diktkedjan fungerar som ett stöd för skrivandet, men ingen tvångströja. Att jämföra med faktatexten där det sker en avskrift av modelltexten. Skriftspråksnormen att skriva fint förmedlas nogsamt av lärarna till eleverna. Skriva fint är inte bara att ha en fin och läsduglig handstil, utan i skolan relevantgörs de normer för skrift som ska tillämpas i skrivuppgifter. På ett mer allmänt plan illustrerar undersökningen att materiella resurser varierar i skolorna från den gröna krittavlan till klassuppsättningar med laptoppar. Skolan stöder sig dock på en pappersbaserad skriftlighet. Det finns en inbyggd stress, för skolarbete är reglerat av tid. Skolan regleras av ett minutbundet tidsschema och de lärande aktiviteterna klipps av utifrån exakta klockslag. Det pågår en kapplöpning med tiden.