Den här studien analyserar datorspelet Assassins Creed Origins, dess historiedidaktiska potential, samt dess multimodala resurser. Studien visar att Assassins Creed Origins har stor didaktisk potential och kan bidra till ökade historiekunskaper, förståelse för historiebruk och historiemedvetande. Spelets multimodala resurser är många och användbara i historieundervisningen. Studien visar på att det behövs mer forskning inom området, men att datorspel med historiedidaktisk potential kan användas i skolverksamheten. / <p>Betygsdatum 2019-06-11</p>

Den här undersökningen tar utgångspunkt i att forskning kring skapande kopplat till litteracitet är begränsad. Litteracitet är ett begrepp som kommer från eng. literacy och betyder i första hand läs- och skrivkunnighet, men kan också ses ur ett vidare perspektiv, vilket även innefattar sociala samspel (Axelsson, 2005). Studiens övergripande syfte var att undersöka och beskriva hur och på vilka sätt skapande aktiviteter i ateljén kan erbjuda möjlighet till barns litteracitetsutveckling. Syftet var tvådelat, att synliggöra vilka litteracitetshändelser som uppstod samt vilka multimodala resurser som deltagarna använde. Vi har med utgångspunkt i läroplanen valt tidigare forskning som presenterar skapandets betydelse i barns vardag och lärande samt forskning som kopplar detta till litteracitetsutveckling och multimodalitet. I de metodologiska valen var vår utgångspunkt att göra en mindre studie med en etnografisk ansats. En minietnografi användes och i undersökningen tillämpades videoobservation, i tre olika ateljéer (på två förskolor och i en privat fristående pedagogisk verksamhet), där vi observerat förskollärare/ateljeristor och barn i det skapande arbetet i ateljén.  Resultatet visar att det uppstår olika sorters litteracitetshändelser i ateljén och att dessa är sammanlänkade med det sociala sammanhanget. De multimodala resurser, så kallade modes, som litteracitetshändelserna analyseras med hjälp av är; verbalt språk, kroppsspråk, skrift, bild och sång. Det mode som visade sig mest framträdande var verbalt språk, vilket ofta förstärks med hjälp av kroppsspråk. Slutsatsen är att många olika modes används i de sociala sammanhangen, i litteracitetshändelserna. Vi kan också se att olika modes används och tillämpas olika i våra exempel.  Sammantaget framkommer att skapande kan stödja barns litteracitetsutveckling och att det med fördel sker i sociala sammanhang, såsom i ateljén. Då det finns begränsad forskning kring praktisk undervisning om hur barn kan erövra litteracitet, menar vi att denna studie kan komma att bidra inom detta område.

Sammanfattning    Den här undersökningen tar utgångspunkt i att forskning kring skapande kopplat till litteracitet är begränsad. Litteracitet är ett begrepp som kommer från eng. literacy och betyder i första hand läs- och skrivkunnighet, men kan också ses ur ett vidare perspektiv, vilket även innefattar sociala samspel (Axelsson, 2005). Studiens övergripande syfte var att undersöka och beskriva hur och på vilka sätt skapande aktiviteter i ateljén kan erbjuda möjlighet till barns litteracitetsutveckling. Syftet var tvådelat, att synliggöra vilka litteracitetshändelser som uppstod samt vilka multimodala resurser som deltagarna använde. Vi har med utgångspunkt i läroplanen valt tidigare forskning som presenterar skapandets betydelse i barns vardag och lärande samt forskning som kopplar detta till litteracitetsutveckling och multimodalitet.   I de metodologiska valen var vår utgångspunkt att göra en mindre studie med en etnografisk ansats. En minietnografi användes och i undersökningen tillämpades videoobservation, i tre olika ateljéer (på två förskolor och i en privat fristående pedagogisk verksamhet), där vi observerat förskollärare/ateljeristor och barn i det skapande arbetet i ateljén.    Resultatet visar att det uppstår olika sorters litteracitetshändelser i ateljén och att dessa är sammanlänkade med det sociala sammanhanget. De multimodala resurser, så kallade modes, som litteracitetshändelserna analyseras med hjälp av är; verbalt språk, kroppsspråk, skrift, bild och sång. Det mode som visade sig mest framträdande var verbalt språk, vilket ofta förstärks med hjälp av kroppsspråk. Slutsatsen är att många olika modes används i de sociala sammanhangen, i litteracitetshändelserna. Vi kan också se att olika modes används och tillämpas olika i våra exempel.    Sammantaget framkommer att skapande kan stödja barns litteracitetsutveckling och att det med fördel sker i sociala sammanhang, såsom i ateljén.   Då det finns begränsad forskning kring praktisk undervisning om hur barn kan erövra litteracitet, menar vi att denna studie kan komma att bidra inom detta område.

Flerspråkiga klassrum har blivit allt vanligare i svenska skolor. Enligt styrdokumenten ska alla elever ges lika förutsättningar att tillägna sig kunskap i skolan. Forskning inom matematikdidaktik har påvisat att tillämpandet av multimodala resurser är gynnsamt för att främja flerspråkiga elevers lärande i matematik. Dessutom visar forskning att transspråkande samt kodväxling är två pedagogiska verktyg som kan bidra till ökad förståelse inom matematik. Denna studie syftar till att undersöka vilka multimodala resurser som framträder i matematiklärares undervisning på gymnasiet samt hur dessa används för att främja flerspråkiga elevers lärande i matematik. För att kunna besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ ansats gjorts där klassrumsobservationer samt kompletterande intervjuer genomförts. Teorierna som använts för att tolka och analysera studiens empiri är socialsemiotik, multimodalitet som resurs för lärande, transspråkande som resurs för lärande samt kodväxling som resurs för lärande.  Studiens resultat visar att semiotiska modaliteter som röstläge, kroppsspråk, bild och former samt tekniska hjälpmedel som projektorer och tavlor är starkt framträdande i matematikundervisningen hos de gymnasielärare som deltog i studien. Resultatet visar också att transspråkande samt kodväxling inte är lika starkt framträdande. Slutsatsen som dras är att multimodalitet används som resurs för lärande i matematikundervisningen för främjandet av flerspråkiga elevers lärande. Men flerspråkighet som resurs i form av transspråkande och kodväxling används inte lika frekvent på grund av ovisshet om de pedagogiska verktygen och lärares inställning om att undervisningsspråket ska vara på svenska.

Studien baseras på en kvalitativ och kvantitativ läromedelsanalys med fokus på vilket språkbruk som används i problemlösningsuppgifter i matematikläroböcker. Studiens syfte är att undersöka och analysera ur ett flerspråkigt perspektiv problemlösningsuppgifter i matematikläroböcker ämnande för årskurs tre.   Studien fokuserade på att ta reda på vilka språkliga utmaningar som finns för flerspråkiga elever och om det finns multimodala resurser som stödjer de språkliga utmaningarna.  Som tidigare forskning påvisat tar det längre tid för flerspråkiga elever att utveckla språkkunskaper på sitt andraspråk jämfört med elever som lär på sitt första språk. Flerspråkiga elever kan därav möta utmaningar i språkbruket i problemlösningsuppgifter. Språkbruket och de multimodala resurserna som analyserades i studien var vardagsspråk, egennamn, skolspråk, matematiskt register, homonymer, bilder och matematiska symboler. Studiens forskningsfrågor var Vilket språkbruk används i problemlösningsuppgifter i matematikläroböcker och hur utmanande är problemlösningsuppgifterna i ett flerspråkigt perspektiv? Finns det multimodala resurser och hur stöttar de texten? Och Hur skiljer sig matematikläroböckerna åt ur ett flerspråkigt perspektiv? De utvalda matematikläroböckerna för denna studie var Favoritmatematik 3 (2018), Nya Prima matematik 3A (2020), Singma matematik 3A (2015) och Triumf 3A (2021).    Analysen utgick från två teoretiska utgångspunkter: Cummins (2017) teori om Basicinterpersonal Communicative Skills (BICS) och Cognitive Academic Language Proficiency CALP samt Selanders och Danielssons (2021) teori om multimodala resurser.   Resultatet visade att flera problemösningsuppgifter innehar ett utmanande språkbruk för flerspråkiga elever samt att problemlösningsuppgifterna visade sig sakna multimodalt stöd i form av bilder och matematiska symboler som stöttar de språkliga utmaningarna som överensstämmer med tidigare forskning. Studiens slutsats är att problemlösningsuppgifterna innehåller i olika utsträckning ett kognitivt krävande språk för flerspråkiga elever. De språkliga utmaningarna som de flerspråkiga eleverna står inför behöver synliggöras: då kan läraren förebygga de språkliga utmaningarna som finns i matematikläroböckerna innan eleverna arbetar “tyst” i matematikläroboken.