Abstract The aim of this article is to examine how members of the European Parliament (MEPs) framed the debate on the introduction of transnational lists for the elections to the European Parliament. Transnational lists would allow candidates on a list to be elected from the Union as a single constituency, unlike today, where the member states are divided into separate constituencies. Previous research has mainly focused on an older, similar piece of legislation, introduced by former liberal MEP Andrew Duff, or performed minor empirical tests on how citizens would react to transnational lists being implemented. Hence, I aim to fill a gap in the existing literature and provide a deeper understanding of the subject, as well as how political actors position themselves against each other while debating this. I watched three separate debates in the European Parliament on the subject and transcribed every speech from the debates and created a coding schedule (available on request at john.hultengard (at) Hotmail.com), where I could code each speech as being pro, against or not taking a stance on the issue. By using a frame analysis and a qualitative text analysis as methods, I was able to find an overarching pattern, where I discovered that the EPP, ECR, ENF and non-partisan MEPs joined forces against the Greens, ALDE and S&D, where the first coalition eventually came to win the vote on the issue. The pro-block tended to argue that there is a lack of a public sphere in the EU, and that the transnational lists would be a solution to this issue. The opponents of the idea claimed that transnational lists would weaken the link between citizens and elected MEPs, and hence the solution was to not introduce transnational lists. The two main political groups, EPP and S&D, experienced major internal divisions on the issue. Further research on this subject is necessary to give a clearer picture of the debate. Key words: Transnational lists, European Parliament, party groups, AFCO, democratic deficit, frame analysis.

<p>Störande passagerare kan utgöra ett flygsäkerhetsproblem för flygbolag. Ett möjligt alternativ för flygbolagen att undvika sådana passagerare på sina flygningar är att upprätta svarta listor över dessa passagerare för att sedan hindra sådana att boka flygbiljett med flygbolaget. Detta är en form av behandling av personuppgifter, vilket regleras av bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204) som är ett resultat av ett EG-direktiv. Grunden för tillåten behandling av personuppgifter är att den enskilde har medgivit sitt samtycke till sådan behandling. Eftersom det rimligen kan antas att en passagerare inte kommer att samtycka till att han eller hon kan komma att registreras i en svart lista över störande passagerare, fokuserar uppsatsen på huruvida svartlistning är tillåten utan medgivit samtycke.</p><p>Kärnfrågan i analysen rör huruvida flygbolagens intresse av att trygga säkerheten väger tyngre än passagerarens skydd mot kränkning av sin personliga integritet. Analysen visar på att en intresseavvägning öppnar för möjligheten att upprätta svarta listor. En ytterligare möjlighet att svartlista störande passagerare som utreds är om flygbolagen kan upprätta svarta listor för att fullgöra ett avtal.</p>

Störande passagerare kan utgöra ett flygsäkerhetsproblem för flygbolag. Ett möjligt alternativ för flygbolagen att undvika sådana passagerare på sina flygningar är att upprätta svarta listor över dessa passagerare för att sedan hindra sådana att boka flygbiljett med flygbolaget. Detta är en form av behandling av personuppgifter, vilket regleras av bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204) som är ett resultat av ett EG-direktiv. Grunden för tillåten behandling av personuppgifter är att den enskilde har medgivit sitt samtycke till sådan behandling. Eftersom det rimligen kan antas att en passagerare inte kommer att samtycka till att han eller hon kan komma att registreras i en svart lista över störande passagerare, fokuserar uppsatsen på huruvida svartlistning är tillåten utan medgivit samtycke. Kärnfrågan i analysen rör huruvida flygbolagens intresse av att trygga säkerheten väger tyngre än passagerarens skydd mot kränkning av sin personliga integritet. Analysen visar på att en intresseavvägning öppnar för möjligheten att upprätta svarta listor. En ytterligare möjlighet att svartlista störande passagerare som utreds är om flygbolagen kan upprätta svarta listor för att fullgöra ett avtal.

The multicore revolution of the early 21st century has introduced a multitude of multiprocessor synchronization techniques for designing concurrent data structures. This thesis explores the concept of “unrolling”, or storing multiple data items per node, in order to increase the concurrent throughput of linked-lists, or more specifically list-based sets of linked nodes. Our contribution is a concurrent unrolled list-based set implemented in the Java programming language which uses lock-based lazy synchronization with memory management handled by the Java Virtual Machine (JVM). Our unrolled list implementation provides decreased traversal overhead over the state-of-the-art concurrent linked lists under limited contention, along with improved spatial locality due to unrolled node data items being stored in sequential memory locations. Our results show that in comparison to the state-of-the- art lock-based and lock-free concurrent list-based set implementations in Java, our concurrent unrolled list-based set provides between 1.7x to 12.2x increased concurrent throughput under medium contention, and 25.7x to 196.5x increased concurrent throughput under low contention, depending on the ratio of write to read operations. Furthermore, we show that unrolling a concurrent linked-list can provide at least 60% of the performance of the Java concurrency package’s native lock-free skiplist, namely ConcurrentSkipListSet. / Den revolutionerande utvecklingen av flerkärniga processorer under början av 2000-talet har medfört många nya designprinciper för samverkande datastrukturer. Den här avhandlingen behandlar utrullings-konceptet eller hur man lagrar multipla dataenheter per nod för att kunna öka genomströmningen av länkade listor, eller mer specifikt listor bestående av länkade noder. Vårt bidrag består av samverkande list-baserade set implementerade i programmeringsspråket Java som använder låsbaserad lat synkronisering där JVM (Java Virtual Machine) hanterar minnet. Vår implementering av utrullade listor ger minskad tvärgående overhead över toppmoderna samverkande länkade listor med reducerad kapacitetsbegränsning, och med förbättrad plats eftersom utrullade datanoder sparas på sekventiella minnesplatser. Våra resultat visar att, i jämförelse med andra toppmoderna låsta och låsfria samverkande listbaserade set i Java, ger vår implementation mellan 1.7 till 12.2 gånger mer genomströmning under normal kapacitetsbegränsning och med 25.7 till 196.5 under låg kapacitetsbegränsning, beroende på graden av skriv- och läsprocesser. Vidare visar vi att en utrullad samverkande länkad lista kan ge minst 60% bättre prestanda i Javas paket för låsfria samverkande listor kallad ConcurrentSkipListSet.

The dissertation Litteracitet genom interaktion [‘Literacy through Interaction’] spotlights how literacy interaction can work in the primary school’s multilinguistic environments. It investigates conversations that occur in and around teaching about writing. The study material was collected from three different schools from year zero to year three, and special focus is given to what I call literacy chains. These chains are connected by the fact that they all concern a writing assignment that every pupil must complete, which in my material involves the text types narrative, factual text and poem. During the teaching sequences that unfold, there is an interplay of literary events in connection with speech, writing and various artefacts. My main object of inquiry is the interaction that occurs in these literacy chains. The dissertation demonstrates that the teachers’ lessons with the class as a whole lead to fixed conversational patterns, with pupils asked questions that require specific responses. The conversations tend to form either a so-called IRE pattern, where the reader’s initiative for a question demands a given answer in response which is then evaluated by the teacher, or a list pattern, with the pupils filling in answers. In situations involving the whole class, persistent, determined pupils are needed to break into the teacher’s monologue. When persistence wins out, from the pupil’s perspective, pupils can contribute new aspects to these conversations. In small groups and in one-on-one conversations, there are more pupil initiatives, since conversational patterns are not as fixed or predetermined. One key finding is that multilinguistic resources are sometimes made use of even though the schoolwork is usually based on a single-language conversational norm. Yet it is clear that multilingualism is a useful resource regardless of the teacher’s language background. On several occasions, we encounter participants who together construct a multilinguistic environment where languages are interwoven. All three literacy chains provide pupils with clear templates for writing, which determine what the pupils are supposed to do. The writing template in the poem chain serves as support for their writing but is not a straitjacket. This can be compared to the template for the factual text, which includes a copy of the model text. The written language norm of writing properly is communicated in great detail by the teachers to the pupils. Writing properly is not just having good, legible handwriting, but in school the writing norms to be applied in writing assignments are made relevant. On a more general level, the study illustrates that material resources vary in the schools, from green chalkboards to classroom resources that include laptops. However, schoolwork is predicated on paper-based writing. There is built-in stress, since schoolwork is governed by time, with a schedule that determines learning activities down to the minute, with them ending at a precise time. There is a race against time. / Avhandlingen belyser hur litteracitetsinteraktion kan gå till i grundskolans flerspråkiga miljöer. Det handlar om samtal som uppstår i och kring skrivundervisning. Undersökningsmaterialet är insamlat från tre olika skolor inom skolår F-3, och i det materialet är det särskilt det som jag kallar litteracitetskedjor som uppmärksammas. Kedjorna hålls samman av att de berör en gemensam skrivuppgift, som i mitt material handlar om texttyperna berättelse, faktatext och dikt. I de undervisningsförlopp som uppstår samsas litteracitetshändelser knutna till tal, skrift och olika artefakter. Mitt huvudsakliga analysobjekt är interaktionen som uppstår inom litteracitetskedjorna. Avhandlingen visar att lärarnas genomgångar i helklass leder till fasta samtalsmönster genom att de ställer frågor till eleverna som kräver bestämda svar. Samtalen tenderar att bygga antingen på s.k. IRE-mönster, där läsarens frågeinitiativ pockar på ett givet svar som respons, vilket sedan evalueras av läraren, eller på ett listmönster, där elever fyller i svar. I helklassituationer krävs det envisa och målmedvetna elever för att bryta igenom lärarmonologen. Genom att trägen vinner, ur elevperspektiv, kan eleverna bidra med nya aspekter till samtalen. I smågrupper och samtal en mot en förekommer fler elevinitiativ, eftersom samtalsmönstren inte är så fasta och förutbestämda. Ett viktigt resultat är att flerspråkiga resurser ibland tas i bruk, även om skolarbetet oftast bygger på en enspråkig samtalsnorm. Men det är tydligt att flerspråkighet är en användbar resurs oavsett lärarens språkbakgrund. Vi möter vid några tillfällen deltagare som tillsammans konstruerar en flerspråkig miljö där språken flätas ihop. Alla tre litteracitetskedjorna erbjuder elever tydliga skrivmallar, vilket reglerar vad eleverna ska göra. Skrivmallen i diktkedjan fungerar som ett stöd för skrivandet, men ingen tvångströja. Att jämföra med faktatexten där det sker en avskrift av modelltexten. Skriftspråksnormen att skriva fint förmedlas nogsamt av lärarna till eleverna. Skriva fint är inte bara att ha en fin och läsduglig handstil, utan i skolan relevantgörs de normer för skrift som ska tillämpas i skrivuppgifter. På ett mer allmänt plan illustrerar undersökningen att materiella resurser varierar i skolorna från den gröna krittavlan till klassuppsättningar med laptoppar. Skolan stöder sig dock på en pappersbaserad skriftlighet. Det finns en inbyggd stress, för skolarbete är reglerat av tid. Skolan regleras av ett minutbundet tidsschema och de lärande aktiviteterna klipps av utifrån exakta klockslag. Det pågår en kapplöpning med tiden.

Is it important that a player can navigate easily through a level? To get the answer ten participants were tested during a short play-session of a game made for the study. By looking at prior research, themes could be found that were all common. To learn the player to recognize what a goal looks like, to get the player to understand what the goal is. That the player can navigate to the goal and that the level should have flow is also important. This study shows that what earlier research suggests seems to have merit. Of all participants that played the game, almost everyone that played where navigational techniques were implemented spoke of how they felt certain in where to go.