The purpose of this study is to investigate preschool staff’s perceptions of early literacy in preschool and their practical work to promote children's literacy development. The theoretical framework for this study is the socio-cultural perspective and the four resources model of literacy. Data was collected through a semi-structured web survey sent to preschool staff in a medium-sized municipality in central Sweden. Data were analyzed using descriptive statistics method. The results show a tension between emergent literacy and reading readiness perspectives among the staff. All the four resources, namely code breaking, text participation, text use and text analysis, are understood as moderately important by the preschool staff. However, there is more emphasis on decoding abilities, in particular phonological awareness. In the practical work, activities that can support children in their role as critical analyst are the least common. Reading aloud, songs, rhymes and language games are the most common literacy activities in preschool. The study shows the need to put these common literacy events in a larger social and learning context to promote a comprehensive literacy development in children. / Syftet med denna studie är att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om tidig litteracitet i förskolan samt deras praktiska arbete för att främja barns lit-teracitetsutveckling. Den teoretiska ståndpunkten för denna undersökning är det sociokulturella perspektivet samt repertoarmodellen (the four resources model). Empirin genererades genom semistrukturerad webbenkät som skicka-des ut till förskolepersonal i en medelstor kommun i Mellansverige. Data ana-lyserades med hjälp av deskriptiv statistik metod. Resultatet visar en spänning mellan det emergent- och läsfärdighetsperspektivet bland personalen. Alla re-pertoarer av förmågor, således kodknäckande, textdeltagande, textbruk och textanalys, förstås som relativt viktiga av förskolepersonalen men det framträ-der mer betoning på avkodningsförmågor, i synnerhet fonologisk medvetenhet. I det praktiska arbetet är praktiker som stödjer barn i sin roll som kritisk ana-lytiker minst förekommande. Högläsning, sånger, rim och ramsor och språk-lekar är de mest förekommande litteracitetsaktiviteterna i förskolan. Studien visar behovet av att ställa dessa vanligt förekommande litteracitetshändelser i ett större socialt sammanhang för att främja en allsidig litteracitetsutveckling hos barnen.Nyckelord: