Användningen av serietidningar inom historisk forskning har ökat och kan jämföras med romaner, fiktion, filmer och affischer. Michael F. Scholz, en tysk professor i modern och samtida historia, har lyft flera argument för att använda serietidningar inom modern historia. Han skapade en modell för att analysera innehållet i en serietidning, som har anpassats i detta arbete för att sedan används för att analysera Hergés berömda äventyr om Tintin. I denna uppsats diskuteras användningen av ”Tintins äventyr” inom historisk forskning som en kulturhistorisk källa för icke-demokratiska element under författarens samtid, och i vilken utsträckning (om möjligt) det går att använda tecknade serier inom undervisning av historia. Forskningen baseras på teorierna av Scholz och en anpassad version av hans analysmodell, som används för att sedan analysera innehållet i Tintin för icke-demokratiska element som: förtryck, ledarskap, diktatur och maktutövning. Innehållet i böckerna jämförs efteråt med verkliga diktaturer och händelser. Denna jämförelse mellan Tintin och böckernas samtid, avgör om Tintin kan användas som kulturhistorisk källa eller undervisningsmaterial. Forskningen baseras på ett urval av fyra böcker med ett visst kriterium: 1. Berättelsen äger rum i ett land med diktatur 2. Regeringen / staten är antagonisten 3. Diktaturen har koppling till författarens samtid. De fyra äventyr som används för denna uppsats är: ”Blå Lotus”, ”Kung Ottakars Spira”, ”Det Hemliga Vapnet” och ”Tintin hos Gerillan” Resultatet visar att Tintins äventyr kan användas i historisk forskning, eller när man undervisar i skolor, som ett komplement. Dock finns det flera problem och begränsningar kring användningen av Tintin, samt ett behov av att modifiera Scholz modell för att skapa önskat empiri. Trots begräsningar och modifieringar, poängterar denna uppsats (med analysen och de element som porträtteras av Hergé) att det finns ett starkt argument för användningen av Tintin som en kulturhistorisk källa inom historisk forskning och en möjlig användning av serietidningar när man undervisar historia i skolan.

Den här studien undersöker hur serieböcker kan vara ett verktyg i undervisningen i svenskämnet. Undersökningens fokus riktas mot hur serieböcker kan främja elevers läslust och om de kan vara ett verktyg för värdegrundsarbete men lyfter också lärares attityder runt serieböcker i undervisningen. Tidigare forskning menar att serieböcker främjar elevers läslust med sin multimodala kommunikation och sitt lustfyllda uttryck. För att undersöka detta har fyra klasslärare och en bildlärare intervjuats. Intervjuerna utgår ifrån en fenomenologisk metodologi som innebär att intervjuerna genomförts ostrukturerat för att få fram vad just den enskilda läraren tycker är viktigt. För att kunna analysera resultatet gjordes ett kategorischema där citat från intervjuerna sorterades i olika teman. Resultaten visar att tillgängligheten till serieböcker är en komponent som påverkar läslusten och tycks se olika ut i olika klassrum. Frågan om hur serieböcker kan användas i värdegrundsarbetet visade också olika resultat. Bildläraren lyfter normer och maktstrukturer samt hur människor påverkas av visuellt berättande medan klasslärare lyfter budskap som förmedlas i berättelsen.