Jag har valt att fördjupa mig i begrepp och metoder för textlig gestaltning inom klassisk romanssång. Min undersökning rör dels vad olika begrepp kopplat till textgestaltning innebär, och dels vilka metoder sångare använder eller kan använda sig av i en textgestaltningsprocess. Jag har använt mig av böcker skrivna av bl.a. skådespelare, litteraturvetare och sångare och intervjuer med en sångare och regissör samt en rytmikpedagog. Ett resultat är en metodologi i fyra kategorier som inkluderar tyst läsning, memoreringsteknik, prosodiskt arbete samt textgestaltningens förhållande till musiken. Vidare har undersökningen visat att olika metodiska begrepp som kan sägas höra ihop med textgestaltning kan ha olika innebörd för olika individer, möjligen beroende på huruvida begreppet är hämtat från andra vetenskapliga discipliner än teater- eller musikvetenskap.

Syftet med denna studie var att undersöka interpretationens påverkan på artikulatorerna, käke och läppar, när sinnesstämningarna ilska, glädje, sorg och rädsla uttrycks genom sång samt hur det mätbara resultatet av artikulatorernas påverkan förhåller sig till det hörbara resultatet. För att undersöka detta lät jag fyra vokalister enskilt sjunga samma fras med fyra olika sinnesstämningar, utifrån interpretationsunderlag. Därefter gjordes ett lyssnartest då fyra sångpedagoger lyssnade på samtliga tagningar och markerade vilken av de fyra emotionerna de tyckte uttrycktes samt en motivering till svaret.   Sammanfattningsvis visas det bland annat i resultatet att de utåtvända sinnesstämningarna ilska och glädje visar större och häftigare rörelser i både käköppning och läpprundning, att de inåtvända sinnesstämningarna sorg och rädsla visar svagare volym än utåtvända samt att artikulatorhastigheten inte brukas för emotionell färgning. Det blev också tydligt genom lyssnartestet att rädsla var den svåraste emotionen att urskilja och ilska den lättaste. Slutligen påvisade resultatet att informanterna kännetecknade de olika sinnesstämningarna genom kategorierna andning, ansats och avfraseringar, artikulation, effekter/tekniktermer, klangfärg, luftflöde, register, tonkvalité, tonlängd och fraslängd, vibrato samt volym. Båda de utåtvända sinnesstämningarna beskrevs som bland annat tydligt, ”framåt” och starkt, medan de båda inåtvända sinnesstämningarna beskrevs som luftigt, svagt, instabilt och kort.   Förhoppningsvis kan resultatet av den här studien bidra med ökad kunskap om hur instrumentet sång responderar på olika sinnesstämningar och hur lyssnaren kan uppfatta olika uttryckta emotioner. Resultatet väcker nya frågor om till exempel hur teknik och uttryck är sammankopplat och kan användas till varandras fördel samt hur sångpedagoger och vokalister kan jobba med gestaltningen både auditivt och visuellt.

Ordet, text och rösten har kommit att bli några av min största intressen för estetisk och konstnärlig behandling under de senaste åren. Ordets roll i min musik har förvandlats till ett estetiskt behov, vilket har lett till att nästan alla mina musikaliska kompositioner under de senaste åren har inkorporerat text och röst på något sätt. I min strävan att hitta essensen av vad ordet är genom ett utforskande av alla dess aspekter, även filosofiska och lingvistiska, har min musik de senaste åren ändrat fokus till vad ordet kan ha för olika sorts funktion i en scenisk, performativ, men i synnerhet musikalisk kontext, både för hur vi skriver, hur vi talar och hur vi sjunger. I denna text har jag samlat mina erfarenheter och mina tankar om ordet för att redogöra för ordet i min konstnärliga praktik, samt hur jag applicerar mina idéer praktiskt i det som jag kommer att kalla för textpartituret.