Denna undersökning visar hur några utvalda fritidshem aktivt arbetar för att motverka mobbning. Den belyser också vilka former mobbning kan ta sig i uttryck på samt hur begreppet definieras. Frågeställningar är enligt följande:Hur arbetar man konkret för att motverka mobbning inom våra utvalda fritidshem? Hur definieras mobbning och hur kan det ta sig i uttryck?För att besvara dessa har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer av rektorer och fritidspedagoger. Informanternas svar har vi sedan jämfört med varandra för att upptäcka gemensamma teman och sedan analyserat dessa med hjälp av tidigare forskning och litteratur.Resultatet av undersökningen visar att mobbning definieras som negativa handlingar som utförs under en längre tid och att det kan ta sig i uttryck på ett fysiskt, psykiskt, verbalt, icke-verbalt och digitalt sätt.Det visar också att man på våra utvalda fritidshem motverkar mobbning genom socialt samspel, rastaktiviteter, samarbete med övrig skolpersonal, elever och föräldrar för att få fram ett gemensamt förhållningssätt och genom att som ledare vara tydlig mot mobbning.

Bland elever som är i behov av särskilt stöd finns en grupp elever som benämns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under långa tidsperioder på att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta får stiga åt sidan. Detta ställer krav på att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie är att få förståelse för hur personalen i grundsärskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsättningar uppstår. Denna studie syftar även till att få förståelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg när det gäller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsärskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna användes George H. Meads teori om att människors handlingar och identitet bildas i sociala relationer, en intersubjektivitets tanke. En pluralistisk utgångspunkt, att olika perspektiv kan samverka, intogs.Resultatet, i denna studie, visar att ett relationellt perspektiv intas av intervjupersonerna. En sammanfattande beskrivning av verktyg, när det gäller att förebygga och motverka problemskapande beteenden, är enligt denna studie: 1. Samtal och reflektion med alla inblandade aktörer runt eleven, 2. Anpassningar utifrån individ och situation, 3. En väl strukturerad dag för eleven. 4. Fokuserat bemötande av eleven där dennes kommunikation vill förstås och 5. En insatt och stöttande rektor. Slutsatsen blir att olika perspektiv och verktyg måste beaktas för att bästa resultat ska uppnås för eleverna, processen är ett lagarbete och intersubjektivitet är en förutsättning för det goda mötet. Detta betyder att alla aktörer runt eleven i verksamheterna måste bidra med sin kunskap i intersubjektiva möten.

Studiens syfte är att synliggöra förskollärares uppfattningar om hur man kan bidratill att motverka stereotypa könsmönster i barns lek. Genom att utveckla kunskapenkring hur vi kan motverka stereotypa könsmönster i verksamheten kan vi bidra tillett mer jämställt samhälle. Studien utgår från en kvalitativ metod bestående avsemistrukturerade intervjuer med sex legitimerade förskollärare. I studien synliggörvi bland annat förskollärares tolkning av begreppet stereotypa könsmönster. Vi haräven lyft fram de arbetssätt och metoder som förskollärarna beskriver att deanvänder för att motverka stereotypa könsmönster i barns lek samt utmaningar somde uppfattar i jämställdhetsarbetet. Resultatet av studien visar att stereotypakönsmönster är ett svårtolkat begrepp. De vanligaste metoderna som framkommerför att motverka dessa mönster är förskollärares förhållningssätt, deras närvaro,lärmiljön samt uppmuntran till gränsöverskridande lek. Utmaningar somrespondenterna uppfattar är vårdnadshavares påverkan samt den samhälleligapåverkan på barns värdegrund. Vi drar slutsatsen att förskolläraresjämställdhetsarbete är ett utmanande område och att det finns utvecklingspotentialinom motverkning av stereotypa könsmönster i barns lek. En pedagogisk implikation resultaten utmynnar i är att förskollärare behöver fler tillfällen tillreflektion samt möjlighet att analysera genusfrågor ur ett förskoleperspektiv.

Abstract Detta arbete syftar till att belysa förskolepersonals tankar kring traditionella könsmönster och könsroller genom att undersöka hur de använder olika material för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Att motverka kan ske på olika sätt och jag har titta på hur pedagoger använder olika material på avdelningen, men användningen av böcker var det som intresserade mest. Till grunden för studien ligger intervjuer med pedagoger som arbetar på samma avdelning på en förskola i Sverige. Materialet från intervjuerna transkriberas för att sedan analyseras via ett genusperspektiv, vilket menas att man genom ett kritiskt sätt att se på kön och genus analyserar insamlat material. Resultat av studien visar på att pedagogerna på just denna avdelning inte använder böcker som verktyg för att motverka traditionella könsmönster, samt att det fattas kunskap till arbetet med traditionella könsmönster. Pedagogerna är införstådda med att deras arbete att motverka traditionella könsmönster med hjälp av böcker inte sker.

Studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö Universitet har idag ett eget inslag av vägledning för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ett par exempel på inslag är olika diskussioner, föreläsningar och arbeten om vägledning i förhållande till elever med exempelvis ADHD, ADD och Autismspektrumstörning. Något utbildningen inte berör är hur en studie- och yrkesvägledare tillsammans med andra professioner inom skolans miljö kan jobba mot kriminaliteten. Arbetets syfte grundar sig i detta samhällsproblem och undersöker vilken roll de före detta kriminella anser att en studie- och yrkesvägledare kan ha för att minimera sannolikheten till att en person hamnar i en kriminell miljö. Vidare är syftet att undersöka vilken typ av vägledning de kriminella personerna är i behov av. För att uppnå syftet har utgångspunkten varit följande frågeställningar: Vilken typ av vägledning anser före detta kriminella personer att de behövt för att inte hamna i en kriminell miljö? Vilken roll anser före detta kriminella personer att en studie- och yrkesvägledare kan ha för att motverka kriminalitet samt att stödja personer med kriminell bakgrund?   En kvalitativ metod har använts i form av sex intervjuer, via zoom, med före detta kriminella. Teoriförankringen inkluderar Systems Theory Framework of Career Development (STF) av Patton och McMahon och Careership Theory av Hodkinson och Sparks. Typen av vägledning de kriminella är i behov av har identifierats och framhävts av ovan nämnda teorier. Undersökningens resultat visar att personer som befinner sig i en kriminell miljö eller är på väg dit är i behov av någon som presenterar andra möjligheter än en kriminell karriär. Vidare visar resultaten att vägledningen bör innefatta identifiering av olika mål, kontinuerlig motivation med att se och följa sina mål samt en stöttande vuxenförebild som ser, hör och förstår dem. I detta fall kan det enligt informanterna vara en studie- och yrkesvägledare som besitter kunskap om karriär och val.

<p>Uppsatsens syfte är att diskutera vad lärare anser att de kan göra för att motverka mobbning i skolan. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med hjälp av en hermeneutisk tolkningsmetod. Studien är baserad på åtta stycken lärarintervjuer. Undersökningen visar att lärarna anser att samtal och diskussioner med eleverna har stor betydelse när det gäller att motverka mobbning. Likaså framhålls vikten av att upprätta gemensamma regler och att vara tydlig som lärare genom att sätta gränser och markera när ett beteende inte accepteras. Det finns en stor enighet hos informanterna om att det är mycket betydelsefullt att läraren visar upp ett kraftfullt engagemang mot mobbning genom att inta ett tydligt förhållningssätt mot detsamma. I studien framgår även att flera av lärarna anser sig få för lite fortbildning inom ämnesområdet mobbning, vilket gör det problematiskt att agera i mobbningssituationer. Undersökningen visar även att lärarna talar mycket om akuta mobbningsfall inom arbetslaget, men inte så mycket om vad som kan eller borde göras i förebyggande syfte.</p>

Uppsatsens syfte är att diskutera vad lärare anser att de kan göra för att motverka mobbning i skolan. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med hjälp av en hermeneutisk tolkningsmetod. Studien är baserad på åtta stycken lärarintervjuer. Undersökningen visar att lärarna anser att samtal och diskussioner med eleverna har stor betydelse när det gäller att motverka mobbning. Likaså framhålls vikten av att upprätta gemensamma regler och att vara tydlig som lärare genom att sätta gränser och markera när ett beteende inte accepteras. Det finns en stor enighet hos informanterna om att det är mycket betydelsefullt att läraren visar upp ett kraftfullt engagemang mot mobbning genom att inta ett tydligt förhållningssätt mot detsamma. I studien framgår även att flera av lärarna anser sig få för lite fortbildning inom ämnesområdet mobbning, vilket gör det problematiskt att agera i mobbningssituationer. Undersökningen visar även att lärarna talar mycket om akuta mobbningsfall inom arbetslaget, men inte så mycket om vad som kan eller borde göras i förebyggande syfte.

Examensarbetets syfte är att synliggöra hur fritidslärares genusmedvetenhet med specifikt fokus på hur det förmedlas och gestaltas i fritidsverksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv. För att besvara studiens syfte har tre frågeställningar utformats. Hur förmedlas fritidslärares planering och genomförande av verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv? Hur gestaltas arbetsfördelningen i fritidshemmet utifrån ett jämställdhetsperspektiv?Hur synliggörs fritidslärares genusmedvetenhet på fritidshemmet? I studien har intervjuer använts som kvalitativt metodansats och intervjuerna genomfördes med fem utbildade fritidslärare.    I resultatet har vi fått fram att det är brist på tid och personal som gör det svårt för fritidslärarna att uppnå jämställdhetsmålen. Jämställdhetsmålen är inte i fokus i fritidslärarnas planering och fritidslärarna arbetar inte heller systematiskt för att uppnå målen. I resultatet framkommer det även att fritidslärarna fördelar arbetetsuppgifterna efter intresse och bekvämlighet vilket gör att traditionella föreställningar om kön stärks istället för att motverkas.

Finns det skillnader mellan pojkar och flickors läsinlärning och vilka eventuella konsekvenser har det för undervisningen? Syftet med denna kunskapsöversikt är att ge en överblick över kunskapsläget inom läsinlärning för barn med särskilt fokus på motverkandet av skillnader utifrån kön. I denna kunskapsöversikt söker vi därför svaren på frågorna: Vilka faktorer förs fram av forskning som kan förklara pojkar och flickors skillnader i läsinlärning? Hur kan denna kunskap användas för att motverka skillnaderna?   Vi har sökt material genom databassökningar och bearbetat de texter vi valt genom en tematisk metod. Det texter vi valde ut sållades fram genom att läsa abstract i databaserna för att hitta en bred översikt av kunskapsläget.   I kunskapsöversikten framkommer att motivation som läsare, fonologisk förmåga, arbetsmetoder och strategier i undervisningen samt förebilder i rollen som läsare är faktorer som påverkar läsinlärningen där det finns skillnader mellan pojkar och flickor. Det framkommer även att det finns motstrategier för att minska skillnaderna. En sådan strategi är att arbeta med vissa metoder för läsinlärning och att ha ett könsneutralt förhållningssätt i hur man förmedlar attityder i relation till läsning.

Examensarbetet syftar till att undersöka gymnasiala yrkesverksamma matematiklärares uppfattningar om matematikångest, dess orsaker och de strategier de använder för att motverka elevers matematikångest. Genom en kvalitativ intervjustudie har data samlats in från åtta matematiklärare. Metoden för datainsamling var semistrukturerade intervjuer. Resultaten har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och har sammanfattats i svar på de tre forskningsfrågorna. Resultaten visar att majoriteten av lärarna anser att elever med matematikångest saknar självförtroende och undviker matematik på grund av rädsla för att misslyckas. Matematikångesten tros vara en följd av dåliga erfarenheter i tidigare skolår, kunskapsbrister och negativ påverkan från lärare, föräldrar och samhället. Lärarna anser också att matematikångest är vanligare på vissa gymnasieprogram än andra. När det gäller strategier för att motverka matematikångest varierar svaren mellan lärarna, men det framkommer att det är viktigt att eleverna börjar arbeta med matematik i små steg för att stärka deras tro på sin förmåga. Andra strategier inkluderar att skapa en positiv och stödjande lärandemiljö, använda olika undervisningsmetoder, ge feedback och uppmuntran samt erbjuda extra stöd och hjälp till elever med matematikångest. Slutligen konstateras att varje lärare har unika strategier och att det inte finns några generella strategier som anses varade mest effektiva för att motverka matematikångest. / The aim of this thesis is to investigate the perceptions of mathematics anxiety held by working secondary school mathematics teachers, including its causes and the strategies they use to alleviate students' mathematics anxiety. Data has been collected from eight mathematics teachers through a qualitative interview study. The data collection method utilized semi-structured interviews. The results have been analyzed using qualitative content analysis and have been summarized in response to the three research questions. The findings reveal that the majority of teachers believe that students with mathematics anxiety lack self-confidence and avoid mathematics due to fear of failure. Mathematics anxiety is believed to be a result from negative experiences in previous school years, gaps in knowledge, and negative influences from teachers, parents and society. Teachers also perceive mathematics anxiety to be more prevalent in certain programs than others. Regarding strategies to alleviate mathematics anxiety, responses vary among teachers, but it is evident that it is important for students to engage with mathematics in small steps to strengthen their belief in their abilities. Other strategies include creating a positive and supportive learning environment, use different teaching methods, providing feedback and encouragement, and offering additional support and assistance to students with mathematics anxiety. In conclusion, it is noted that each teacher possesses unique strategies, and there are no universally recognized strategies considered to be the most effective in combating mathematics anxiety.