Diss. Linköping : Univ., 2001.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010.

Syftet med detta examensarbete är att framställa en produktdriven terminsplanering som allsidigt behandlar det centrala innehållet och samtliga målsättningar inom ämnet slöjd i Läroplanen för den grundläggande utbildningen i Esbo i årskurs 6 (Svenska bildningstjänster, 2015). Ett särskilt aktgivande har riktats mot hur det tämligen nya ämnesområdet programmering kan implementeras i slöjdundervisningen med hjälp av mikrodatorenheten BBC Micro:bit. Examensarbetet följer en processbeskrivning där samtliga steg motiveras utgående från rådande styrdokument. För att uppvisa ett konkret redskap i utbildningssyfte innehåller examensarbetet en lärarhandledning samt ett instruktionskompendium för elever som vardera granskats av 4 respondenter i form av en ostrukturerad enkätintervju. Intervjuer och styrdokument har sedan kritiskt analyserats i syftet att utvärdera terminsplaneringens validitet samt genomförbarhet.

Grundat i att det i kommentarmaterialet till kursplanen i slöjd står att slöjdundervisningen ska bidra till att medvetandegöra elever om kulturarvet, vill vi med denna uppsats undersöka hur slöjdlärare uppfattar begreppet kulturarv i relation till skolslöjden samt om och i så fall hur deras uppfattningar gör att undervisningen skiljer sig åt i praktiken. Det empiriska underlaget för den kvalitativa studien är intervjuer med sex verksamma slöjdlärare i grundskolan, vilket analyserats utifrån fenomenologisk teori. Resultaten visar att det för lärarna inte är självklart exakt vad kulturarvet betyder, men att de generellt kopplar det till nationell identitet och den självkänsla som denna identitet förväntas frammana. Lärarna uttrycker att de ser att kunskap och medvetenhet om kulturarvet skapar en ökad känsla för dels vem man är, dels vem en kan bli och vara. Lärarna talar om vikten av att utgå från elevers erfarenheter i planering av undervisning. De menar att elevers förkunskaper, eller brist på dessa, resulterar i en balansgång i urval och avväganden i relation till undervisning för dem själva, men även är avgörande för elevers förutsättningar att tillgodogöra sig kunskaper genom slöjden. Vidare kopplar lärarna på olika men tydliga sätt ihop kulturarvet med hållbar utveckling och elevers förmågor att bemöta problem och utmaningar i både samtid och framtid. Lärarna ser hantverkstekniker som dels de förkunskaper elever tar eller inte tar med sig till slöjdundervisningen, dels som de kunskaper elever bör tillgodogöra sig för att kunna dra nytta av i framtiden. I det yttre ser upplägget för undervisningen i praktiken lika ut oavsett om lärarna uppfattar begreppet kulturarv personligt eller mer generellt. Studien visar trots detta att lärarnas personliga uppfattningar har inflytande på hur kulturarvet medvetandegörs i undervisning och att detta i sin tur spelar roll för hur väl elever lyckas i slöjden.