Syftet med detta examensarbete är att framställa en produktdriven terminsplanering som allsidigt behandlar det centrala innehållet och samtliga målsättningar inom ämnet slöjd i Läroplanen för den grundläggande utbildningen i Esbo i årskurs 6 (Svenska bildningstjänster, 2015). Ett särskilt aktgivande har riktats mot hur det tämligen nya ämnesområdet programmering kan implementeras i slöjdundervisningen med hjälp av mikrodatorenheten BBC Micro:bit. Examensarbetet följer en processbeskrivning där samtliga steg motiveras utgående från rådande styrdokument. För att uppvisa ett konkret redskap i utbildningssyfte innehåller examensarbetet en lärarhandledning samt ett instruktionskompendium för elever som vardera granskats av 4 respondenter i form av en ostrukturerad enkätintervju. Intervjuer och styrdokument har sedan kritiskt analyserats i syftet att utvärdera terminsplaneringens validitet samt genomförbarhet.

Sedan höstterminen 2018 står det inskrivet i läroplanen att programmering ska finnas som en del i teknik- och matematikundervisningen i grundskolan. Trots det så var få lärare förberedda på ändringen vilket gjort det svårt för lärarna att fullfölja kraven i läroplanerna.  Då det krävs kompetens hos lärarna inom programmering för att kunna fullfölja skolverkets kursplaner och att få lärare hade fått den kompetensen innan höstterminen 2018 har det under denna studies gång tagits fram en prototyp av ett verktyg som är avsett att underlätta undervisningen av programmering för högstadieelever. Tanken med verktyget är att det ska användas för att programmera BBC micro:bit med microPython. BBC micro:bit är en mikrodator som används i undervisningen i bland annat Kronobergs län där det även pågår ett projekt vid namn Make it happen för att stärka den digitala kompetensen. Resultatet indikerar att ett molnbaserat verktyg som innehåller både en utvecklingsmiljö och dokumentation på svenska möjligen kan underlätta undervisningen. Dock behövs verktyget utvecklas mera, lägga till mer funktionalitet och information samt göra fler tester för att undersöka användbarheten. / As of 2018 the Swedish Government has decided that there should be programming in elementary school. The programming should take place in the subjects of mathematics and technics There weren’t a lot of prepared teachers when the law took effect which has made it difficult for the teachers to follow it. In this project I have made a prototype to try to increase the competence in programming for the teachers. Since there is another project in Kronobergs län, Make it happen, that focuses on the use of BBC micro:bit in school I chose to make the prototype for BBC micro:bit and microPython programming to keep in line with that project. The results indicate that a cloud-based tool that contains both an editor and a Swedish documentation might ease the teaching in elementary schools. For more reliable results however I would need to keep developing the prototype to give it more functionalities and a better documentation that contains more information about microPython. There is also need for more user-testing on the targeted group to make the instrument more reliable.

AbstractUppsatsen syfte är att undersöka om matematiklärare på grundskolans senare år och skolan som organisation arbetar med undervisning av programmering i matematik samt hur lärare talar om sin upplevelse av svårigheter och utmaningar inför detta moment. Denna studie kommer att utgå från både elevperspektiv och lärarperspektiv separat och på så sätt ta reda på hur elever upplever att arbeta med programmering och vad lärare tycker om programmering. Jag har genomfört en enkät för 70 elever, enkät för sju lärare på två olika skolor samt intervjuat tre lärare och en skolledare.En enkätundersökning genomfördes på elever som går årskurs 9 på en medelstor skola i Kronobergs län. Undersökningen mål var att undersökte vilken inställning som eleverna hade till programmering. Lärarenkäten genomfördes som en webbaserad enkätundersökning med sju lärare på två olika skolor i Kronobergs län. De lärare som intervjuades jobbar alla på en grundskola i Kronobergs län. Dessa lärare valdes på ett slumpmässigt sätt utifrån skolans personalstyrka och deras vilja att medverka i studien. Skolledares intervju har bidragit till ytterligare en dimension utifrån skolans olika professioner.Dessa kvalitativa intervjuer och samtliga webbaserad enkätundersökning har hanterats utifrån Vetenskapsrådets fyra etiska principer (2011). De fyra principerna är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Utifrån resultatet analyserades samtligt material i koppling till teori, styrdokument och tidigare forskning.Studien kom fram till att lärarna uttrycker en osäkerhet gällande skillnaden i olika sorters programmering vilket resulterar i att de inte vet hur de ska börja sin planering av sin undervisning. Samtliga lärare vill ha kompetensutveckling eller kollegialt lärande för att kunna påbörja sin undervisning av programmering.Skellefteå kommun (2018) insåg att skolorna saknade en plan för undervisning i programmering och tog därför fram en tillfällig undervisningsplan som skolorna skulle kunna använda medan de utveckla sin undervisningsplan. Detta hade underlättat för de lärare som är representerade i studien och även för skolledaren då det hade kunnat finnas en gemensam linje på de aktuella skolorna vilket inte finns i dagsläget.Som avslutning kan det konstateras att elever upplever programmering som intressant och spännande men de saknar kännedom medan lärare känner en viss nervositet i att undervisa i ämnet.

Detta är en undersökning om hur uppdraget i programmering i skolan har tolkats på väg nerfrån Skolverket till eleverna genom en kvalitativ studie. Intervjuer har tillämpats som metodoch dessa har analyserats utifrån ett tolkningsperspektiv med en iterativ ansats. För dennastudie har deltagarna varit ett undervisningsråd från Skolverket, en IKT-samordnare frånLinköpings kommun, en rektor, en digitaliseringsansvarig, fyra lärare samt sex elever. Syftet med studien är att undersöka vad olika deltagare på olika nivåer i utbildningssystemethar för åsikter gällande tolkningen av de didaktiska frågorna vad, hur och varför inomprogrammeringsundervisning. Studien inleds med en kort historisk genomgång om programmering i skolan och detredovisas också om olika begrepp relaterat till programmering. Resultatet av denna studie visar på likheter om vad undervisningen ska innehålla men ocksåsmå skillnader när det gäller hur man ska undervisa inom programmering. Däremot har detskett omtolkningar i organisationens olika delar avseende syftet medprogrammeringsundervisning i skolan. Man finner att flera av deltagarna, från Skolverket nertill lärarna, har delvis liknande uppfattningar om syftet. Men när eleverna ska beskriva syftetmed programmering i skolan så betonar de programmering som något fundamentalt för derasframtid, vilket skiljer sig från de övriga deltagarna i de genomförda intervjuerna.