<p>Att bara slänga ihop ett användargränssnitt är inte särskilt svårt. Det svåra ligger i att göra det på ett sådant sätt att användaren känner tillförlitlighet och förtroende för det. Genom att titta på teorier om hur vi uppfattar och tar till oss information och hur information kan anpassas för att nå ut till målgruppen, kan man få fram ett gränssnitt som uppfyller några kvalitativa komponenter som utgör användbarhet; <em>learnability</em>, <em>efficiency</em>, <em>memorability</em>, <em>errors</em> och <em>satisfaction</em>. Informationsdesign ger oss verktygen för att uppfylla dessa krav. Att formge efter gestaltlagar, organisera med tydlig struktur och genomarbetad taxonomi med tydliga etiketter, skriva tydliga trovärdiga och språkanpassade texter och minimera bruset genom att ta bort överflödig information bidrar till god informationsdesign. I intervjuer med sex användare får jag veta att de känner osäkerhet, tveksamheter, förvirring och i några fall rädsla när de använder användargränssnittet på sin arbetsplats. Under rubriken ”Implementering av god informationsdesign” ger jag exempel på hur dessa brister kan motverkas; bland annat genom att ändra på hur de navigerar. Genomgången av dessa teorier och principer visar att god informationsdesign ger en säkrare användning.</p>

Att bara slänga ihop ett användargränssnitt är inte särskilt svårt. Det svåra ligger i att göra det på ett sådant sätt att användaren känner tillförlitlighet och förtroende för det. Genom att titta på teorier om hur vi uppfattar och tar till oss information och hur information kan anpassas för att nå ut till målgruppen, kan man få fram ett gränssnitt som uppfyller några kvalitativa komponenter som utgör användbarhet; learnability, efficiency, memorability, errors och satisfaction. Informationsdesign ger oss verktygen för att uppfylla dessa krav. Att formge efter gestaltlagar, organisera med tydlig struktur och genomarbetad taxonomi med tydliga etiketter, skriva tydliga trovärdiga och språkanpassade texter och minimera bruset genom att ta bort överflödig information bidrar till god informationsdesign. I intervjuer med sex användare får jag veta att de känner osäkerhet, tveksamheter, förvirring och i några fall rädsla när de använder användargränssnittet på sin arbetsplats. Under rubriken ”Implementering av god informationsdesign” ger jag exempel på hur dessa brister kan motverkas; bland annat genom att ändra på hur de navigerar. Genomgången av dessa teorier och principer visar att god informationsdesign ger en säkrare användning.

This study was performed at Thomas Arena in Strängnäs, Sweden. The reason ofthe study was to see how to perform an enhancement in the orientatabilitybetween the entrance and the locker rooms. By looking at how the environmentinteract with the users when it comes to orientatability, the study should give agreater understanding in how the entrance should be evolved to enhance theorientatability. A qualitative study was performed, where observations andinterviews studies was used to collect the data. By the result you could see that theenvironment between the entrance en the looker rooms was hard to understand,and was affecting the users in their orientation. With the support of literature,earlier research and the results that the empiricism showed a draft was made, werespatial elements clarified the orientatability. / Denna studie är gjord vid Thomas Arena i Strängnäs. Syftet har varit attundersöka hur man kan öka orienterbarheten mellan entrén och sporthallensomklädningsrum. Genom att se hur miljön påverkar användarnas möjlighet attnavigera sig ges en större förståelse för hur entrén bör utformas för att stödjaderas orientering. En kvalitativ studie har gjorts där observation- ochintervjustudier använts för insamling av data. I resultatet kunde man konstatera attmiljön mellan entrén och sporthallens omklädningsrum är svårbegriplig ochpåverkar användarnas möjligheter att orientera sig. Med stöd av litteratur ochtidigare forskning och de resultat empirin visat på har ett förslag tagits fram, därolika rumsliga element tydliggör orienterbarheten.

In today’s digitized society, it is not big news that the internet use in Sweden is large but also increasing every year. A large amount of the users, approximately 7,5 million people, have impairments in areas such as movement, motor skills, reading, understanding, seeing, hearing, concentration and memory. With such a large amount of the population present on the internet, there is a form of responsibility. This responsibility is based on making the usage of the millions of websites that can be visited by a user accessible and easy to use. In this project a WordPress website is developed for a company. The focus of the project is to develop with accessibility as the basis. An agile work process with increments and iterations is used in the project. After conducting an audience analysis, a sitemap, wireframes and a moodboard were created. Images were photographed and optimized while other graphic material was created. After that, design sketches were created by following web guidelines and gestalt laws. The coding was planned with flow charts and the website was created statically and then dynamically. Finally the website was tested in regards to functionality, responsiveness, compatibility with different browsers and a number of user tests were also conducted. All tests imply that the project has met the goals that were set and that the accessibility of the website is thus perceived as adequate. Furthermore, the ethical aspects that have been taken into account during the course of the project have been discussed. Lastly problems that have arisen and how they have been resolved have been analyzed. A discussion consisting of future improvements and final thoughts of the project concludes the report. / I dagens digitaliserade samhälle är det ingen större nyhet att internetanvändningen runt om i Sverige är stor men också ökar för varje år. En stor del av användarna, ungefär 7,5 miljoner personer, har nedsättningar inom områden såsom rörelse, motorik, läsning, förståelse, seende, hörsel, koncentration och minne. Med en så stor andel av befolkningen närvarande på internet medför detta faktum ett ansvar. Detta ansvar grundar sig i att tillgängliggöra och förenkla användningen av de miljontals webbplatser som kan besökas av internetanvändare. I detta projekt utvecklas en WordPress-webbplats åt ett företag. Fokus i projektet är utveckling med tillgänglighet som grund. I projektet används en agil arbetsprocess med inkrement och iterationer. Efter att en målgruppsanalys genomförts skapades en sitemap, wireframes och en moodboard. Bilder fotograferades och optimerades medan annat grafiskt material skapades. Därefter skapades designskisser med användning av webbriktlinjer och gestaltlagar. Kodningen planerades med flödesscheman och därefter kodades webbplatsen först statiskt och därefter dynamiskt. Avslutningsvis testades webbplatsens funktionalitet, responsivitet, kompatibilitet i olika webbläsare och ett antal användartester gjordes. Samtliga tester visar att projektet uppfyllt de mål som satts och att tillgängligheten på webbplatsen alltså uppfattas som god. Vidare diskuteras de etiska aspekterna som har tagits hänsyn till under projektets gång. Sist analyseras problem som har uppstått och hur de har lösts, förslag till framtida förbättringar och slutsatser av hela projektet.

Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. Syftet med arbetet är att skapa tillgänglig information för nybörjare inom ridsporten, samt undersöka hur informationen kan nå målgruppen trots omgivande brus. Teorier som läsbarhet, gestaltlagar och perception har använts för att uppnå en slutgiltig gestaltning men också för att ge studien relevans i forskningssammanhang. Intervju, observation, prototyping och utprovning är de metoder som har använts i studien. Metoderna har använts för att utforska användarnas behov och för att komma fram till resultatet. Ett gestaltningsförslag har utprovats på målgruppen, efter en analys av resultatet gjordes en revidering på det första gestaltningsförslaget som sedan ledde till det slutgiltiga designförslaget. / This is a bachelor thesis in information design with a focus on text design. The purpose of the work is to create accessible information for beginners in equestrian sports, as well as to investigate how the information can reach the target group despite the surrounding noise. Theories such as readability, gestalt laws and perception have been used to achieve a final presentation but also to give the study relevance in a research context. Interview, observation, prototyping, and testing are the methods that have been used in the study. The methods have been used to explore the needs of the users and to arrive at the results. A design proposal has been tested on the target group, after an analysis of the results, a revision was made to the first design proposal which then led to the final design proposal.

Examensarbetets syfte var att visualisera symboler till grundskolor i Enköpings kommun. Skolornas visioner och inriktningar har sammanställts för att särskilja symbolerna från varandra i en illustratrion som är talande för varje enskild verksamhet.

The effect of design principles on website usability for a wide target population isexamined in this qualitative study. The study specifically looks at how to develop awebsite to meet the demands of the 55–64 year old older demographic. User testing andinterviews were both used as part of the study's mixed-methods strategy to gather data.The findings demonstrate that following design concepts, such as visual hierarchy,distinct contrast, and the use of suitable color schemes, greatly enhances the seniorpopulation's ability to browse the website. The user experience is also improved byapplying gestalt principles like proximity, resemblance, and closure. According to thestudy's findings, a user-centered approach to website design that incorporates gestaltlaws and design principles can increase usability for a variety of users.

This paper has focused on addressing the challenges with employees' understanding of the production flow within a factory. Through a user-centered design process, essential data has been centralized and several tools have been implemented on one platform. The primary purpose of this paper is to improve the employee's situtional awareness within the factory, which is crucial for them to understand and react to the dynamic conditions within the production environment. To achieve this goal, various methods have been used such as surveys, interviews and focus groups, to identify the most important target groups and what their needs and pain points are. By using situtional awareness as a basis for the study, it has increased the understanding of what affects individuals' understanding of their work environment. By utilizing situational awarenesss, a new design has been developed that could potentially make it easier for employees to understand relevant information and interpreted it in a correct way, but above all centralizes it on a platform. Which can result in the employees being able to perform their work in a more efficient manner and also minimizing miscommunication. In addition to that, different gestalt laws have been applied in the design of the tool in order to make it easier to interpret the meaning of different functionalities. / Denna studie har fokuserat på att adressera utmaningarna med medarbetares förståelse kring produktionsflödet inom en fabrik. Genom en användarcentrerad designprocess har väsentliga data centraliserat och flertal verktyg implementerats på en plattform. Det primära syftet med denna studie är att förbättra medarbetarens situationsmedvetenhet inom fabriken, vilket är en avgörande för att de ska förstå och reagera på de dynamiska förhållandena inom fabriksmiljö. För att uppnå detta mål har olika metoder använts såsom enkäter, intervjuer och fokusgrupper, för att identifiera de viktigaste målgrupperna samt vad deras behov och smärtpunkter. Genom att använda situationsmedvetenhet som grund för studien har det ökat förståelsen kring vad som påverkar individers förståelse kring deras arbetsmiljö. Genom att tillämpa dessa teorier har ett nytt verktyg utvecklats som kan potentiellt presenterar relevant information på ett simpelt och lätt tolkat sätt, men framför allt centraliserat det på en plattform. Vilket kan resulterat i att medarbetarna kan utföra sitt arbete på ett mer effektivt sätt och minimera misskommunikation. Utöver det har olika gestaltlagar applicerat i formgivningen av verktyget i syfte att göra det lättare att tolka olika funktionaliteters innebörd.

Vid kommunikation av information ar det viktigt att kommunicera tydlighet i sitt meddelande. För att inte förvirra informationen för mottagaren. Informationsdesign har ett antal principer för att undvika detta problem. Om en informationsdesigner använder principerna pa rätt sätt, kan informationsdesignern kommunicera tydlighet i sitt meddelande. En utbildnings progression kan vara en viktig del i att uppnå sina examensmål som student och därfor ar det viktigt om informationen kring progressionen är tydlig. Denna studie kommer att presentera principer inom informationsdesign, principer som hjälper funktions, estetiska och kognitiva egenskaper i informationsdesign. Kartläggningen i denna studie kommer att ta hjalp av funktionsprinciperna då de visar hur man främjar en god informationsdesign i hänsyn till struktur, klarhet, enkelhet, enighet och betoning. Gestaltlagar och gestaltpsykologi kommer också att vara inkluderade. För att både informationsdesign och gestaltpsykologi behandlar människans förmaga att uppfatta information, design och objekt i människans omgivning. Metoden for studien är att utföra en kvalitativ innehållsanalys över hogskolor och universitet och i vilken utsträckning dem presenterar progression och programmens kursers förkunskaper i enlighet med funktionsprinciperna från informationsdesign. Resultatet visar att majoriteten av skolorna följer informationsdesigns funktionsprinciper och det framkommer också fall av kompletteringar till informationen i form av figur/grund från gestaltlagarna. Även fast majoriteten av skolorna använder sig av funktionsprinciperna för informationsdesign upplevdes det som en utmaning att hitta källor som tar upp vikten av progression i utbildningar. / When communicating information then it is important to communicate clarity in the message. In order not to confuse the information for the recipient. Information design has several principles to avoid this problem. If an information designer uses the principles correctly, the information designer can communicate clarity in his message. The progression of an education can be an important part o fachieving one's degree goals as a student and therefore it is important if the information about the progression is clear. This study will present principles in information design, principles that help functional, aesthetic,and cognitive properties in information design. The mapping in this study will take the help of the functional principles as they show how to promote a good information design in terms of structure, clarity, simplicity, unity, and emphasis. Gestalt laws and gestalt psychology will also be included because both information design and gestalt psychology deal with the human ability to perceive information, design, and objects in the human environment. The method for the study is to perform a qualitative content analysis of colleges and universities and the programs in accordance with the functional principles of information design. The results show that most of the schools follow the functional principles of information design and there are also cases of additions to the information in the form of figures / basics from the figures. Even though most schools use the functional principles of information design, it was perceived as a challenge to find sources that address the importance of progression in education.

Det finns studier som anger rekommendationer för att designa en väl utformad restaurangmeny. Syftet med rapporten är att undersöka om pizzeriapersonal och formgivare designar digitala pizzamenyer genom medvetna val utifrån de designprinciper och designrekommendationer som finns. Undersökningen är ett kvalitativt forskningsarbete där kartläggning har använts som strategi. Datainsamlingsmetoderna som har använts är litteratursökning, visuell innehållsanalys, gruppintervjuer och semistrukturerade intervjuer för att kunna besvara frågeställningarna. Resultaten från undersökningen påvisar bland annat att pizzeriapersonalen anser att deras menydesign inte överensstämmer med varumärket. Personalen och kunderna har även olika uppfattningar om vad varumärkena står för. Trots att pizzeriornas varumärke inte stämmer överens med designen uppfyller menyerna kundernas förväntan. Slutsatserna visar bland annat att det finns gemensamma och särskiljande grafiska element. De flesta lågprispizzerior har inte ett genomtänkt varumärke samt att det inte finns en medvetenhet angående de designprinciper och designrekommendationerna hos pizzeriapersonal eller formgivare. / For the creation of restaurant menus there are studies that show which recommendations you should use to achieve a well-designed menu. The purpose of the study is to investigate whether pizzeria personnel and designers create digital pizza menus consciously from the design recommendations that exists. This study is a qualitative research work and we have used a survey as strategy. Data collection methods that have been used to answer the study questions are literature search, a visual content analysis, group interviews and semi-structured interviews. One result from the interviews showed that the pizzeria personnel thinks that their menu design does not match their brand. The pizzeria personnel and customers have different perceptions about what the brand stands for. The group interviews show that the digital menus live up to customers expectation and their experience of the low-price pizza. The conclusions show that there are common and distinctive graphical elements. Most low-price pizzerias do not have a well thought out branding, although the pizzeria personnel and designers do not have consciousness regarding the design principles and recommendations.