Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka partier samt vilket politiskt block som fått mest utrymme på plattformen TikTok under valrörelsen 2022. Fokuset är att ta fram ett underlag till hur plattformen ser ut 2022 samt att kunna diskutera eventuella konsekvenser av resultatet. Detta kommer vi kunna genomföra genom sökordet “Valet 2022” på plattformen TikTok genom en kvantitativ innehållsanalys. Uppsatsens frågeställningar kommer belysa vilka partier som haft mest utrymme på plattformen. Frågeställningarna kommer även visa vilka reaktioner som användarna på appen har till partierna samt vad de politiska partierna associeras med på plattformen.  Resultatet visar att högerblocket är överrepresenterat på plattformen samt att det ofta publicerades klipp från Moderaternas officiella TikTok konto. Vi har tagit fram en graf som visar vilken relevans en användare med få visningar hade på plattformen och vi kunde utifrån detta konstatera att TikToks huvudfokus ligger på För dig sidan. Till sist har vi även parat ihop relevanta variabler från vår studie för att få allt från partiers storheter, till hur kommentarsfältet på klippen sett ut. De slutsatser vi har kommit fram till utifrån resultatet är att det fanns en stor skillnad mellan höger- och vänsterblocken. Där höger både syntes mer i antal klipp och även hade fler reaktioner från andra användare. Vår forskning kommer även kunna användas och utvecklas i framtida studier för att belysa plattformen TikTok och dess påverkan vid riksdagsval.

Problemformulering och syfte: Det nya medielandskapet innebär förändringar inom politiken. Det finns fler möjligheter för informationsspridning, samtidigt som medborgare själva väljer vilka kanaler man vill vistas på och därmed vilken information man tar del av.Det problemområde vi ser är hur traditionell- och social media besitter makten över hur politiken gestaltas och framställs för publiken. Det händer något när samtal förflyttas mellan olika typer av medier och det centrala ligger därmed i att människor tar del av olika samtal beroende på vilka medier samtalen förekommer på. Syftet med denna studie är således att beskriva och jämföra hur gestaltning och framställning av partiledare ser ut i traditionell respektive social media.Metod och material: Detta är en fallstudie av två olika fall som har undersökts genom en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som har använts är ett total urval av samtliga avsnitt ur TV4:s TV-program “Partiledarintervjun” som står för traditionell media samt Margaux Dietz Youtubeprogram “Partitempen” som står för social media. Båda programmen visades och publicerades under valrörelsen 2018. Huvudresultat: Utifrån det huvudsakliga resultatet i dessa två fall går det att konstatera att gestaltning utifrån Entmans teorier och framställning samt det visuella innehållet utifrån Goffmans teorier skiljer sig åt beroende på vilket medie partiledare kommunicerar genom.Detta utifrån medielogikens genomslag som en följd av det mediala samhället som råder. I“Partitempen” förekom mest triviagestaltning och i “Partiledarintervjun” varspelgestaltning mest framträdande.

Med tanke på den rådande klimatdebatten och den svenska flygskammen som pågår har en kvalitativ innehållsanalys av Sveriges största resetidning Vagabond genomförts. Vagabond skriver och tipsar om resmål och destinationer och uppmuntrar sina läsare att resa och upptäcka världen. Den drivande kraften bakom uppsatsen var således att se hur en stor svensk resetidning kan fortsätta att bedriva sin verksamhet, när allmänheten går mer och mer mot ett minskat resande. Tolv nummer av den fysiska tidningen, samt Vagabonds hemsida, analyserades. Syftet med studien var att undersöka om och hur den rådande klimatdebatten och den svenska flygskammen kunde urskiljas i innehållet, och hur resande gestaltas med hänsyn till denna debatt. De frågeställningar jag utgick min analys från var 1; Kan klimatdebatten och flygskammen urskiljas i Vagabond? I sådant fall hur? 2; Kommer tidningen med specifika förslag till klimatsmartare resealternativ? Hur framställs dessa? 3; Hur gestaltas resande, med hänsyn till klimatdebatten och flygskammen, i texterna? Analysen utgår från gestaltningsteorin och hur gestaltningar kan studeras för att se hur innehållet beskriver verkligheten, och vad innehållet representerar. Analysen är uppdelad i två delar. Den första delen analyserar om och hur flygskammen och klimatdebatten kan urskiljas, där en läsning av det mer direkta och framträdande innehållet genomförs. Den andra delen analyserar hur resande gestaltas, där en läsning av det inte lika direkta innehållet genomförs. En läsning som kräver mer tolkning. Det är tydligt att Vagabonds redaktion nåtts av debatten och försökt förtydliga detta för sina läsare, med tydliga kopplingar till, och fakta om, bland annat flygskammen och flygets utsläpp. Det har även skett en omgestaltning, från att gestalta resande där destinationen är målet till att gestalta resande där färden är en del av målet. Tåg lyfts fram som ett alternativt färdmedel och mer innehåll fokuserar på kortväga resor än tidigare.

During the Middle Ages, the fasting period held significant importance in Scandinavia. Thefast began on Ash Wednesday and lasted for 40 days until Easter, symbolizing Jesus time inthe desert. But before this, occurred a spectacular holiday, a northern equivalent of theeuropean Carnival, Fastlagen. It was a time for wild games and, most notably, masquerades.This paper examines the presence of masked figures and characters during the publicprocessions and performances of the Fastlagen festival in Sweden and Denmark from theMiddle Ages to the 17th century. The study explores how these portrayals fit into popularcultural beliefs and traditions, and what roles they seem to represent during the festivities.The analysis considers these expressions symbolical role and ritual meaning, the part theyplayed and the fears and perceptions they evoked.