Denna uppsats belyser på vilka sätt etnocentrism och kommersialism kommer till uttryck i analyserat resejournalistiskt undersökningsmaterial. Med hjälp av metoden kritisk lingvistik har utvalda svenska textreportage analyserats för att finna underliggande värderingar som kommersialism och etnocentrism bidragit till. Varje textanalys kompletteras med en mindre bildanalys. Studien är komparativ och jämförelser sker dels mellan dagstidning och magasin, dels över en tidsperiod av 20 år. Frågeställningar som besvaras är vilka uttryck finns för etnocentrism respektive kommersialism i de utvalda reportagen samt finns skillnader i tendenser mellan dagspress och magasin och hur har det utvecklats över tid. Undersökningsmaterialet består av reportage med tillhörande bilder från 1993, 2003 och 2013 från DN, SvD, Vagabond och RES. Av resultaten går att dra slutsatsen att etnocentriska uttryck och föreställningar ökar när kommersialiseringen ökar. Det studerade materialet visar hur etnocentrism och kommersialism inom svensk resejournalistik kan agera i symbios.

Den här uppsatsen analyserar tolv texter från Svenska Turistföreningens medlemstidning Turist. Texterna är hämtade från 1964 till 2014 med två nedslag vart tionde år. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vem turisten i de analyserade reportagen är, hur hen ser på sig själv och på andra som hen möter under sina resor och hur landskap, väder, miljöer och människor beskrivs. Analysen är gjord med ett frågeschema som skapats med stöd från massmedieretorisk och narratologisk metod. De aspekter som undersöks handlar framför allt om hur människor på resmålet beskrivs, hur landskap, djur och väder beskrivs och används i berättelserna, hur turisten ser på sig själv och andra och vilka värderingar som framkommer. De teoretiska ramar som används utgår från romantikens syn på besjälade landskap samt en postkolonial syn på turism och turister och deras påverkan på turistmål. Resultatet visar att turisten ser både resmål, miljö och människorna på resmålen med exotifierande ögon. Turisten längtar efter äkthet och strävar under sin semester efter att bli en mer äkta, rejäl och hälsosam människa. Det framkommer också att bildspråk och sätt att skildra naturen har starka kopplingar till romantikens strömningar. Landskapet beskrivs som besjälat och vädret speglar turistens sinnesstämningar.

Med tanke på den rådande klimatdebatten och den svenska flygskammen som pågår har en kvalitativ innehållsanalys av Sveriges största resetidning Vagabond genomförts. Vagabond skriver och tipsar om resmål och destinationer och uppmuntrar sina läsare att resa och upptäcka världen. Den drivande kraften bakom uppsatsen var således att se hur en stor svensk resetidning kan fortsätta att bedriva sin verksamhet, när allmänheten går mer och mer mot ett minskat resande. Tolv nummer av den fysiska tidningen, samt Vagabonds hemsida, analyserades. Syftet med studien var att undersöka om och hur den rådande klimatdebatten och den svenska flygskammen kunde urskiljas i innehållet, och hur resande gestaltas med hänsyn till denna debatt. De frågeställningar jag utgick min analys från var 1; Kan klimatdebatten och flygskammen urskiljas i Vagabond? I sådant fall hur? 2; Kommer tidningen med specifika förslag till klimatsmartare resealternativ? Hur framställs dessa? 3; Hur gestaltas resande, med hänsyn till klimatdebatten och flygskammen, i texterna? Analysen utgår från gestaltningsteorin och hur gestaltningar kan studeras för att se hur innehållet beskriver verkligheten, och vad innehållet representerar. Analysen är uppdelad i två delar. Den första delen analyserar om och hur flygskammen och klimatdebatten kan urskiljas, där en läsning av det mer direkta och framträdande innehållet genomförs. Den andra delen analyserar hur resande gestaltas, där en läsning av det inte lika direkta innehållet genomförs. En läsning som kräver mer tolkning. Det är tydligt att Vagabonds redaktion nåtts av debatten och försökt förtydliga detta för sina läsare, med tydliga kopplingar till, och fakta om, bland annat flygskammen och flygets utsläpp. Det har även skett en omgestaltning, från att gestalta resande där destinationen är målet till att gestalta resande där färden är en del av målet. Tåg lyfts fram som ett alternativt färdmedel och mer innehåll fokuserar på kortväga resor än tidigare.

The theme of this essay arises from problematic pictures which travel journalism can bring about foreign countries, and in this specific case Mexico. These pictures can be problematic in the way that they can carry colonial elements and form colonial discourses. The main purpose of this study is therefore to investigate the Swedish travel magazines, Vagabond, RES and Allt om resor, and how they portray places and people in the written texts and photographs. This was done with a postcolonial and discourse theoretical framework, whereas empowerment of certain pictures can lead to formation of discourses, myths and stereotypes about places and people in Mexico. The method used to reveal different aspects of the travel reports was semiotic analysis, Norman Fairclough’s critical discourse analysis and critical linguistics. These together allowed a closer reading of the texts and the photographs, with regards to the context of the text and the magazine’s development. The analysis was conducted with help of linguistic tools such as transitivity and lexical structure, and a thematic structure consisting of themes such as metropolis Mexico city, Mexico’s hinterland and Mexico’s coast. The result showed on many differences and similarities in the nine travel reports which have been studied, depending on the theme, magazine and publication year. The articles published in the 1980’s and 1990’s focused more on people as Indians and Mexicans which mostly were described by their attributes rather than their actions, and therefore objectified and stereotyped as Indians and cowboys, poor and childish. In articles from the 20th century there has been a shift in focus from people to places, these places were often beaches and the sea, constructing the myth of the relaxing paradise. Sometimes these pictures were combined with the Mayan culture to show a variation of destinations, and to meet new tourism trends such as ethnic and culture tourism.