Dark Tourism is a relatively new concept, but as a phenomenon it has existed for centuries in the form of pilgrimages and gladiator games. The term includes visits to places associated with death and disaster, and has in more recent years become a highlighted tourist niche. This paper addresses the phenomenon of Dark Tourism and the reasons behind a visit to such an attraction. To find out the motive behind people's visits, interviews were conducted with respondents who have previously visited one or more Dark Tourism sites. A total of 32 people were interviewed about what influenced them to go to such a macabre place. Observations were also performed on five Dark Tourism attractions, in order to provide a greater understanding for their attractiveness and appeal.In our research we found that, often, a multiple reasons lay behind the choice to visit a Dark Tourism site. Two of the main reasons stated by the respondents for their visits, were history and education, with the motivation that the abovementioned referees wanted to experience and learn about the past simultaneously. We also found that curiosity for attractions characterized as “different”, was a strong motivation for many of our interviewed. / Dark Tourism är ett relativt nytt begrepp men fenomenet har existerat i århundraden exempelvis i form av pilgrimsfärder och gladiatorspel. Begreppet innefattar besök till platser som kopplas till död och katastrofer, vilket har blivit en turistnich som uppmärksammats mer under de senaste åren. Denna uppsats tar upp fenomenet Dark Tourism och vilka motiven är till att besöka en sådan attraktion. För att få reda på motivet bakom människors vistelser har intervjuer utförts med respondenter som besökt Dark Tourism områden. Sammanlagt intervjuades 32 personer kring vad som påverkat dem att åka till en sådan makaber plats. Observationer har även utförts på fem Dark Tourism attraktioner för att ge en större förståelse kring deras dragningskrafter.    I arbetet fann vi att det ofta fanns flera motiv till ett besök på en Dark Tourism plats. Historia och utbildning var ett av de främsta skälen till besöken då de ville uppleva och få kunskap om det förgångna. Vidare framkom det att nyfikenhet av att besöka en annorlunda attraktion för många utgjorde ett starkt motiv till deras besök.

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett ökat turismflöde är önskat eller oönskat av lokalbefolkningen i Åre. Uppsatsen har haft en pendelrörelse mellan induktiv och deduktiv ansats, samt ett kvalitativt synsätt. Metoderna som har använts för att få ett mer relevant resultat är kortare intervjuer med lokalbefolkningen och djupare intervjuer med en arrangör samt med två lokalt boende. De ställda frågorna berörde bland annat åsikter om turism, effekter av turism, hur lokalbefolkningen påverkas av turismen, arrangörernas förväntningar av ett evenemang med mera. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar som behandlade hur lokalbefolkningen ställer sig till ett ytterligare arrangerande av ett alpint mästerskap, sociala effekter och hållbarhet. Teorierna och den tidigare forskning som författarna valde att arbeta med berör evenemang, positiva och negativa sociala effekter ett evenemang kan generera i, Doxey’s irridex som behandlar om hur välkomnande lokalbefolkningen är, enligt de själva, gentemot turisten och i vilket stadium de anser att destinationen ligger på när det kommer till bemötandet av turisten. Vidare används en hållbarhetsteori som innehåller ett antal indikatorer som visar på hur hållbar en destination är. De resultat som framkom av djupintervjuerna och de kortare intervjuerna var att turismen är önskad i Åre samt att en ökning av den skulle gynna byn i en positiv riktning. Ytterligare arrangerande av ett Alpint Världsmästerskap är också det önskat, även om lokalbefolkningen anser att evenemang under andra årstider skulle vara uppskattat. Detta för att säsongsproblematiken var ett bekymmer som kunde identifieras i undersökningen. Undersökningens slutsats är att det är svårt att definiera exakt vad en lokalbefolkning egentligen innebär. Vi ställer oss undrande till om det är möjligt att nå den kategori av lokalbefolkningen som inte påverkas av turismen i sitt arbete på en ort som är beroende av turism som Åre är. Stora delar av befolkningen arbetar inom turismsektorn, och blir därmed indirekt påverkade av turismen, och blev då enligt oss partiska i sina svar.

Ämnet matturism behandlar turismaktiviteter relaterade till mat. De turister som reser för just matupplevelser benämns som kulinariska turister och maten på det lokala resmålet har stor betydelse för dessa turister. Tidigare studier har behandlat destinationers arbete med att marknadsföra sig och utveckla resmålen mot de turister som reser för matupplevelser. Denna uppsats behandlar ämnet matturism och syftar till att undersöka hur betydande mat är vid val av resa. Detta för att ta reda på vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet och om maten är en av de mer betydande faktorerna. För att undersöka kring hur betydande mat som faktor är för turisten vid val av resa genomfördes en enkätundersökning. Genom undersökningen har det upptäckts att demografiska faktorer såsom ålder, sysselsättning och livssituation påverkar kring hur betydande mat är för turisten vid val av resa samt att väl på resmålet får mat en annan betydelse.

No description available.

Den här uppsatsen analyserar tolv texter från Svenska Turistföreningens medlemstidning Turist. Texterna är hämtade från 1964 till 2014 med två nedslag vart tionde år. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vem turisten i de analyserade reportagen är, hur hen ser på sig själv och på andra som hen möter under sina resor och hur landskap, väder, miljöer och människor beskrivs. Analysen är gjord med ett frågeschema som skapats med stöd från massmedieretorisk och narratologisk metod. De aspekter som undersöks handlar framför allt om hur människor på resmålet beskrivs, hur landskap, djur och väder beskrivs och används i berättelserna, hur turisten ser på sig själv och andra och vilka värderingar som framkommer. De teoretiska ramar som används utgår från romantikens syn på besjälade landskap samt en postkolonial syn på turism och turister och deras påverkan på turistmål. Resultatet visar att turisten ser både resmål, miljö och människorna på resmålen med exotifierande ögon. Turisten längtar efter äkthet och strävar under sin semester efter att bli en mer äkta, rejäl och hälsosam människa. Det framkommer också att bildspråk och sätt att skildra naturen har starka kopplingar till romantikens strömningar. Landskapet beskrivs som besjälat och vädret speglar turistens sinnesstämningar.

Denna studie utförs av två studenter för deras examensarbete i Turismvetenskap vid Södertörns högskola, Sverige. I studien undersöks huruvida de påvisade karaktäristiska dragen för en sportturist stämmer överens med verkligheten. I studien undersöks även vilka faktorer fotbollsturisten anser viktiga för uppnå en tillfredsställande upplevelse under en fotbollsresa. Ämnet är viktigt att belysa för främjandet av turismnäringen när det kommer till resor för sportsliga syften. Genom identifieringen av specifika element inom fenomenet ökar kunskapen och utvecklingen av sportturism. Metoden som användes för att undersöka problematiken kring fenomenet i denna studie utfördes av intervjuer med tjugo potentiella respondenter. Dessa respondenten utgörs av individer som reste till Lissabon, Portugal för att delta i kvartsfinalen i Champions League mellan SL Benfica och FC Bayern München den 13 april 2016. Intervjuerna tog plats i München, Tyskland och Lissabon, Portugal. Respondenterna gav värdefullt bidrag genom åsikter, känslor och erfarenheter från tidigare sportresor. Det material som samlades in av intervjuerna sammanfogades sedan med tidigare forskning och teorier inom forskningsområde för att på så sätt undersöka och identifiera fenomenet. Resultatet i studien visar att trots de karaktäristiska dragen för en sportturist som påvisats av bland annat teoretikerna Harrison-Hill & Chalip (2005) stämmer inte överens eller stämmer delvis med respondenterna i studien. Trots detta går det att uppnå en tillfredsställande upplevelse genom att de faktorer som sportturisten anser vara viktiga för att uppnå en tillfredställande upplevelse. Faktorer som identifierats som tillfredsställande gentemot respondenternas behov och begär i denna studie, utgörs av bland annat: bra väder, bra sittplatser, en bra match, att laget vinner, säkerhet, transport, bra sällskap, att allting går smidigt, en bra resa, bra priser, bra atmosfär, att det ska finnas öl, att vara på plats i tid, att stå på rätt sida av planen tillsammans med andra supportar, att det inte förekommer brister i kommunikationen samt bra boende/ hotell och restauranger. På så sätt uppnås positiva, tillfredsställande och minnesrika resor. De karaktäristiska dragen som påståtts identifiera en sportturist, stämde delvis överens med verkligheten. Verkligheten i studien baseras på respondenternas svar vid intervjutillfällena. De karaktäristiska dragen (baserade på teorierna i studien och de som uppkommit genom respondenternas svar under intervjuerna) av en sportturist och faktorerna för att uppnå en tillfredsställande upplevelse går hand i hand. En tillfredsställande upplevelse för sportturisten utgörs till stor del av de specifika faktorer som identifierats i studien som påverkar fotbollsmatchen som turisten reser dit för. / This is a study made by two students for their bachelor theses in Tourism at Södertörn University, Sweden. The study investigates weather the theoretical characteristic features of a sport tourist is inconsistent with reality. The study also investigates factors that sport tourist consider important during a football trip to achieve a satisfying experience. By identifying specific element of the phenomenon increase knowledge and development of sport tourism. The method chosen for the study was qualitative interviews which where performed with twenty respondents, each respondent travel to Lisbon, Portugal to attend the quarter- finals of Champions League between SL Benfica and FC Bayer München, 13 April 2016. The interview material was interpreted and later merges with previous research and theories in order to investigate and identify the phenomenon. The result of the study showed that the theoretical and previous research that have been presented on characteristic features of a sport tourist do not or partly match the respondents in this study. This study also showed that factors that sport tourist consider important as e.g. good seats, security, transport, good company, good atmosphere, other supporters and supporting their favourite football team, are the factors that contribute and makes a satisfying, memorable and positive experience trip.

Syftet med denna studie har varit att utreda varför den engelska settlementrörelsen kom att etableras i Sverige, och vilket samband det hade med industrialiseringsprocessen. Settlementrörelsen uppstod bland annat som en reaktion mot industrisamhällets exploatering av arbetarklassen och ledde till krav om en fritid efter arbetet. Sverige drabbades av liknande problem när urbaniseringen av landsbygden innebar att stora delar av bondesamhället upplöstes. Industrialiseringen resulterade i att människor fick nya behov och utvecklade nya sätt att umgås. I och med uppkomsten av fritiden, blev det också vitalt att fylla den med betydelsefulla aktiviteter och ingå i sociala gemenskaper. Denna studie har därmed fokuserat på hur settlementrörelsen utformades till en svensk hemgårdsrörelse samt de hemgårdar som bildades i samband med det. Hemgården i Gävle som grundades 1934 har varit utgångsläget för studien. Hemgården startades för att sysselsätta arbetslösa industriarbetare, främst kvinnor. Gävle drabbades likt övriga Sverige av den stora arbetslöshetskrisen under 1920- och 1930-talen vilket ledde till att många hemgårdar bildades. Hemgårdens verksamhet kom att förändras genom åren och erbjöd såväl bildningsverksamhet som social verksamhet för båda könen. Rörelsen välkomnade alla och höll sig ständigt uppdaterad med de olika samhällsfrågorna som rådde under sin samtid. Hemgården brukades och besöktes av människor från hela landet och från olika samhällsklasser. Verksamheten kom att genomgå påtagliga förändringar under de första arbetsåren 1934–1944. Organisationen förändrades i takt med det svenska samhällets förändringar men också av det Andra världskriget. Källmaterialet som har använts i undersökningen har bestått av protokollsanteckningar, årsredogörelser samt stadgar, producerade av Hemgårdens styrelse. / <p>Historia</p>

Den globala turismnäringen har kommit att bli en av världens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje år. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten på sig själv i förhållande till det han/hon möter och hur förhåller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgår från en kritisk hållning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir därmed centrala i förståelsen av det undersökta materialet. Materialet som studeras i uppsatsen innefattas av resdagboksinlägg från hemsidan Resdagboken.se. Som metod används den kritiska diskursanalysen. Materialet visar på vissa specifika teman; ”Det trygga äventyret”, ”Att inte vara som alla andra turister”, ”Sol, bad konsumtion och lättja”, ”Erotik”, samt ”Tilltalet till dem där hemma”. Genom belysandet av turismens bakomliggande strukturer och hur man genom det skrivna ordet uttrycker föreställningar om andra och sig själv, försöker författaren till uppsatsen bredda förståelsen för turismen som global företeelse.

Ett sätt för en verksamhet att utvecklas och bli starkare kan vara genom samverkan. Det blir alltfler aktörer som förstår vikten av att samverka för att nå ut till turisterna och bli mer konkurrenskraftiga. Inom turismbranschen ses samverkan som en nödvändighet för att bli mer attraktiv och konkurrenskraftig. Det är viktigt att ta hänsyn till betydelsen av det man får ut av samverkan, då det kan skapas en gemenskap och närhet mellan de inblandade parterna i samverkansprocessen. Vilka typer av samverkansformer förekommer i turismnäringen? Syftet med uppsatsen är att inventera samverkansformer inom turismnäringen genom fallstudier av tre regionalt viktiga verksamheter. Vi har studerat Astrid Lindgrens Värld, AB Glasriket och Ölands Turist AB för att komma fram till hur dessa samverkar runt sin egen verksamhet samt vad syftet med deras samverkan är. Vi har valt att göra tre fallstudier på Astrid Lindgrens Värld, AB Glasriket och Ölands Turist AB. Vi har utgått från en kvalitativ metod med en induktiv ansats. För att tolka det insamlade materialet har vi använt oss av en hermeneutisk kunskapssyn. De data vi samlat in har gjorts genom intervjuer, litteratur, hemsidor och vetenskapliga artiklar. Samverkan inom turismbranschen är en nödvändighet enligt många av våra informanter. Det kan beskrivas som att aktörer samarbetar kring ett gemensamt mål och drar nytta av varandra. Samverkan kan ske genom olika former såsom partnerskap, nätverk och projekt. Samverkan handlar till stor del om tillit och mänskliga relationer, något som gör att det kan vara svårt att samverka. En anledning till samverkan kan vara att utveckla verksamheten, bli mer konkurrenskraftiga samt gemensam marknadsföring. Huvudsyftet med samverkan är att tillsammans locka fler turister till en region.

<p>Den globala turismnäringen har kommit att bli en av världens mest lukrativa branscher. Hundratusentals svenskar turistar i Thailand varje år. Vad representerar Thailand i turistens ögon? Hur ser turisten på sig själv i förhållande till det han/hon möter och hur förhåller sig turisten till det lokala och globala? Uppsatsen utgår från en kritisk hållning till fenomenet turism. Teorier om Postkolonialism och Orientalism samt kritisk turismforskning blir därmed centrala i förståelsen av det undersökta materialet. Materialet som studeras i uppsatsen innefattas av resdagboksinlägg från hemsidan <em>Resdagboken.se</em>. Som metod används den kritiska diskursanalysen.</p><p>Materialet visar på vissa specifika teman; ”Det trygga äventyret”, ”Att inte vara som alla andra turister”, ”Sol, bad konsumtion och lättja”, ”Erotik”, samt ”Tilltalet till dem där hemma”. Genom belysandet av turismens bakomliggande strukturer och hur man genom det skrivna ordet uttrycker föreställningar om andra och sig själv, försöker författaren till uppsatsen bredda förståelsen för turismen som global företeelse.</p>