Många platser har utvecklat turism för att bli mindre beroende av den traditionella industrin. I större städer har turismutveckling visat sig vara lyckad, men i glesbygden blir en turismsatsning ofta en fråga som handlar om att minska avfolkning och utvecklingen av turism rör således en stor del av lokalbefolkningen. Vårt syfte med uppsatsen är därmed att undersöka vilken roll turismutveckling har i industrikommuner i glesbygden och därtill besvara frågeställningarna om vilka möjligheter som finns till en turismutveckling och hur lokalbefolkningen ställer sig kring detta. För att göra studien någotsånär avgränsad valde vi att fokusera på glesbygdskommunen Norsjö. Vi har genomfört två kvalitativa intervjuer, den ena med Norsjö kommuns informatör och den andra med en representant från turistbyrån som sköts av turistdestinationen och marknadsorganisationen Gold of Lapland. Detta för att få en förståelse kring turismens möjligheter och betydelse i kommunen. En kvantitativ enkätundersökning riktad mot lokalbefolkningen har även genomförts i syfte att få en känsla av deras attityder kring en turismutveckling. Utifrån det teoretiska stödet vi har och den data vi samlat kunde vi konstatera att turismen i dagsläget har stora utvecklingsmöjligheter i glesbygdskommuner, men att den i Norsjös fall främst kan ses som en trygghet och en hjälp till att bredda näringslivet som idag till stor del utgörs av industrier. Även lokalbefolkningen såg på turismutveckling på sådant sätt då de inte tror att en turismnäring kan ersätta industrierna i fråga om arbetstillfällen. Däremot tror de att en turismutveckling skulle kunna bidra till att skapa en kommun med bättre levnadsmiljö.

The purpose of this study is to describe local residents and second home owners relationship with tourism development in two villages in the parish of Nordingrå, Kramfors municipality. In the process of gathering information were ten residents interviewed by phone. The number of respondents were too few to make any real assumptions, but comparisons has been made between the respondent’s answers and the already existing literature. The respondents seem too have faith in the deciding organs in their municipality and about half of the respondents wished to have more influence in the tourism development. The other half of the respondents felt like their own knowledge were too small to consider a valid opinion. Some of the respondents and the municipal officials pointed out the importance of entrepreneurs and the effect they could have. The same point was made by Koh (2000) who said that the entrepreneurs are a big part of the construction of a tourist destination. Whether the there´s a business-friendly climate in Nordingrå is unclear, but the people who live there seem to appreciate the entrepreneurial initiative´s that´s been done The respondents are all positive to the two villages being tourist destinations. Half of the residents believe that the amount of tourist is good enough as things stand, and the other half says they don´t mind if the number of tourists increases even further. The responding second home owners are more positive to the increase of tourists than the local residents. Which is the direct opposite of Steadmans (2006) claims. He says that the second home owners have a tendency to oppose tourism development.

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett ökat turismflöde är önskat eller oönskat av lokalbefolkningen i Åre. Uppsatsen har haft en pendelrörelse mellan induktiv och deduktiv ansats, samt ett kvalitativt synsätt. Metoderna som har använts för att få ett mer relevant resultat är kortare intervjuer med lokalbefolkningen och djupare intervjuer med en arrangör samt med två lokalt boende. De ställda frågorna berörde bland annat åsikter om turism, effekter av turism, hur lokalbefolkningen påverkas av turismen, arrangörernas förväntningar av ett evenemang med mera. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar som behandlade hur lokalbefolkningen ställer sig till ett ytterligare arrangerande av ett alpint mästerskap, sociala effekter och hållbarhet. Teorierna och den tidigare forskning som författarna valde att arbeta med berör evenemang, positiva och negativa sociala effekter ett evenemang kan generera i, Doxey’s irridex som behandlar om hur välkomnande lokalbefolkningen är, enligt de själva, gentemot turisten och i vilket stadium de anser att destinationen ligger på när det kommer till bemötandet av turisten. Vidare används en hållbarhetsteori som innehåller ett antal indikatorer som visar på hur hållbar en destination är. De resultat som framkom av djupintervjuerna och de kortare intervjuerna var att turismen är önskad i Åre samt att en ökning av den skulle gynna byn i en positiv riktning. Ytterligare arrangerande av ett Alpint Världsmästerskap är också det önskat, även om lokalbefolkningen anser att evenemang under andra årstider skulle vara uppskattat. Detta för att säsongsproblematiken var ett bekymmer som kunde identifieras i undersökningen. Undersökningens slutsats är att det är svårt att definiera exakt vad en lokalbefolkning egentligen innebär. Vi ställer oss undrande till om det är möjligt att nå den kategori av lokalbefolkningen som inte påverkas av turismen i sitt arbete på en ort som är beroende av turism som Åre är. Stora delar av befolkningen arbetar inom turismsektorn, och blir därmed indirekt påverkade av turismen, och blev då enligt oss partiska i sina svar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den lokala uppfattningen i Ockelbo gentemot etableringen av en vindkraftspark i näromgivningen samt vad som ligger bakom Upplands Väsbys val att bygga ett vindkraftverk på annan ort. Resultaten visar att NIMBY-åsikter inte ligger bakom Upplands Väsbys val samt att attityden som återges bland de boende och kommuntjänstemännen i Ockelbo kommun präglas av en positiv inställning mot vindkraftsetableringen i deras närmiljö. Den positiva inställningen grundar sig främst på utbetalningen av bygdepengen samt att vindkraften symboliserar och innebär miljövänlig energi.

Syfte: Syftet är att undersöka destinationsutveckling på en rural destination med fokus på det lokala samhällsperspektivet och den sociala hållbarheten. Dalarö i Stockholms skärgård är fallstudieområdet för denna undersökning. Metod: Denna studie omfattar en triangulering av olika slags kvalitativa och kvantitativa metoder. Det har genomförts personliga intervjuer, enkäter samt en fokusgrupp. Teoretiska perspektiv: Tre teorier har använts för att skapa grunden i denna uppsats. Teorierna berör destinationsutveckling, nätverk, attityder samt hållbar utveckling. Empiri: Materialet är insamlat från tre personliga intervjuer, en enkät samt en fokusgrupp med fem frivilliga Dalaröbor. Den första intervjun var med en utredare inom näringsliv och landsbygd på Haninge kommun. Intervju två var med Dalarö Turistchef som även är ordförande i Dalarös Företagarförening. Det hölls även en intervju med en konsult som jobbade för kommunen angående Dalarös destinationsutveckling. En enkät med två olika inriktningar skickades till 346 möjliga respondenter. Slutligen genomförde skribenterna en fokusgrupp som bestod av fem deltagare. Slutsats: Lokalbefolkningen har möjlighet att påverka destinationsutvecklingen genom att delta på möten men det är sällan diskussionerna ger ett resultat. De tre aktörerna undersökningen fokuserat på samverkar genom möten dem emellan där de diskuterar framtidsplaner.  I nuläget är relationen mellan lokalbefolkningen och besökare socialt hållbar, men detta kan med tiden förändras.

Det globala resandet har haft en kraftig positiv ökning de senaste åren och beräknas enligtinternationella bedömningar fortsätta öka med cirka tre procent per år fram till 2030.Turistnäringen växer med andra ord i snabb takt och har kommit att bli en stor inkomstkällaför många länder och i vissa av dem även den största arbetsgivaren. I Sverige omsatteturistnäringen 284,2 miljarder år 2013 och detta är en ökning med 3,9 procent i jämförelsemed föregående år. Som ett resultat av turismens centrala betydelse världen över, anser vi attdet ligger ett intresse i att undersöka hur lokalbefolkningen på en ort påverkas av dess turism.Studiens syfte är att undersöka hur individer bland en orts befolkning påverkas av ortensturism. Avsikten med studien är att skapa ny förståelse och utveckla kunskapen kring hurindivider med olika bakgrund så som sysselsättning, ålder och koppling till turismen uppleveroch påverkas av turism, och därmed bidra till den forskning som redan finns inom området.En kvalitativ metod har använts för att besvara följande forskningsfråga: Hur påverkasindivider på en destination av turism på den egna orten? En fallstudie har genomförts och istudien har Marstrand, beläget i Bohuslän Sverige, använts som medel för att ge svar påforskningsfrågan.Ett flertal positiva och negativa aspekter av turism har identifierats och därefter analyseratsmed hjälp av de teorier som presenterats. Bland annat har TALC-modellen använts för attutläsa i vilken fas Marstrand som destination befinner sig i. Detta då ortsbefolkningens syn påturism kan variera beroende på vilket steg destinationen befinner sig i, samt för att ta reda pådestinationens potentiella utvecklingsmöjligheter. Studien kommer fram till att Marstrandbefinner sig i stagnation fasen under högsäsong och development fasen under lågsäsong.De slutsatser som går att utläsa från studien är att olika individer lägger vikt vid olika aspekterav ortens turism beroende på hur deras livssituation ser ut och vilken koppling de själva hartill turismen i sig. Vidare går studiens resultat i linje med de teorier som presenteras i tidigareforskning, genomförd på andra platser i världen. Trots att studiens omfattning inte ärtillräcklig för att dra några generella slutsatser skulle detta kunna tyda på att individer ur enlokalbefolkning har en liknande syn på turism, oberoende av geografisk plats och landetsutvecklingsgrad. / Global travel has had a strong positive growth in recent years and is forecasted to increase byabout three percent per year until 2030, according to international assessments. The tourismindustry is growing at a rapid pace and has become a major source of income for manycountries, in some the largest employer. In 2013 the Swedish tourism industry had a turnoverof 284,2 billion which is an increase by 3,9 percent compared to the previous year. Due to thecentral importance of tourism worldwide, we believe that there is an interest to investigatehow the local residents at a destination are affected by its tourism. The study aims to examinehow different individuals among the local population are affected by tourism. The purpose ofthe study is to create new understanding and to develop knowledge about how individualswith different backgrounds such as occupation, age and connection to tourism experience andare affected by tourism, and thereby contribute to previous research in the field. A qualitativeresearch method was used to answer the following research question: How are individuals ata destination affected by tourism in their own community? A case study has been completedand the study used Marstrand, situated in Bohuslän Sweden, to answer the research question.Several positive and negative aspects of tourism have been identified and then analysed byusing the theories presented. The TALC model was used to determine which phase Marstrandas a destination is in. This due to the fact that the local residents’ opinion may vary dependingon the phase the destination is in and also to find out the destination´s potential fordevelopment. The study concludes that Marstrand is in the stagnation stage during highseason and the development stage during low season.The result of the study indicates that different individuals put emphasis on different aspects oftourism depending on their life situation and the connection they have to tourism.Furthermore the study shows similar results as presented in recent research made in othercountries. Although the extent of the study is not sufficient enough to draw any generalconclusions, this may indicate that individuals from a local population has a similar view ontourism, regardless of geographic location and the country's level of development.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom ökar i Sverige vilket leder till fler långtidssjukskrivningar. Detta innebär ett stort lidande för de drabbade och höga kostnader för samhället. Stress som kvarstår under längre tid påverkar kroppen negativt och leder till kognitiv utmattning, sömnproblematik, utbredd trötthet, somatiska besvär, irritabilitet och negativ affekt. Utsatta personer är även i riskgrupper för allvarliga somatiska sjukdomar. Syfte: Att beskriva förekomsten av stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom i en storstads-region. Metod: Data samlades in genom ett tvärsnittsurval bland kvinnor och män i arbetsför ålder boende i en storstadsregion. Mätinstrumentet som användes var Karolinska Exhaustion Scale (KES) (26). Korrelationsanalyser gjordes för att sedan jämföras med en tidigare studie där patienter diagnostiserade med utmattningssyndrom ingick i urvalet. Resultat: Respondenterna uppgav att symtom på fatigue och sömnsvårigheter var mest utbredda följt av irritabilitet. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan kvinnor och män, ensam- eller sammanboende i urvalsgruppen. Studien påvisar en statistisk signifikant skillnad mellan studiens urvalsgrupp och en patientgrupp från en tidigare studie. Detta indikerar sämre stressrelaterad hälsa bland patientgruppen. Slutsats: Studiens resultat visar fatigue och sömnsvårigheter var mest förekommande av symtomen på stressrelaterad ohälsa i urvalsgruppen. Någon slutsats om skillnader mellan kön, ensamboende och sammanboende inom urvalsgruppen har inte kunnat konstateras. Stor signifikant skillnad kunde påvisas mellan urvalsgruppen och patientgruppen från en tidigare studie. Klinisk betydelse: Sammanställd data från studien kommer att användas för vidare forskning. / Background: Stress related illness and burnout are increasing which contributes to further long term sick leaves in Sweden. This causes great suffer for the individual and high expenses to the society. Being a subject to long term stress will have a negative impact on the body and may lead to cognitive exhaustion, disturbed sleep, excessive fatigue, somatic symptoms, irritability and negative affectivity. Exposed people are also at risk for other severe somatic illness. Aim: To describe the presence of stress related illness and burnout in a conurbation. Method: Data was gathered from cross-sectional samples consisting of women and men in a working age living in a conurbation. The study’s instrument was the Karolinska Exhaustion Scale (KES) (26). Correlation analyses were employed to compare with a sample from a previous study with patients diagnosed with burnout. Result: The findings show that individuals in the study had most difficulties with symptoms referring to fatigue and disturbed sleep, followed by irritability. No conclusion was made referring to differences between men and women or between those living alone and the cohabitants as no significant difference could be proven. There was a significant difference between the sample of the study and the sample from patients of the previous study. Conclusion: The findings of the study shows that of all the symptoms of stress related illness fatigue and disturbed sleep had the highest prevalence among the sample. Conclusions referring to differences between gender, individuals living alone and the cohabitants could not be proven. High significance level was found when comparing the sample of the study with a sample from a previous study with patients diagnosed with burnout. Clinical implication: Gathered data from the study will be used for further research. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2014</p>

The purpose of this essay is to gain a deeper understanding of the social relations that take place at work between locals and seasonal workers in Åre, and to find out whether there exists a division between those who work and live seasonal in Åre and those who permanently live and work in Åre. The method used is a qualitative method with semi-structured interviews consisting of four seasonal workers and three locals in Åre from a storytelling perspective. The general results show that there is a strong division between these two groups because of their completely separate lifestyles, but still it does not exist any overall conflict between them. Their working relationship overall was decent but they were not socialized beyond work or even had a thought for that either. The strong division between these groups created a feeling of exclusion, the one group felt that it did not belong to the other and vice versa. Opinions about seasonal workers different habits and behavior in Åre compared to their habits at home arose, which both groups were aware of solidified the grouping. / Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse över de sociala relationer som sker på arbetet mellan lokalbefolkningen och säsongsarbetarna i Åre, samt ta reda på om det existerar en uppdelning mellan de som arbetar samt bor säsong i Åre och de som permanent arbetar och bor i Åre. Metoden som vi använt är kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fyra säsongsarbetare och tre lokala från Åre utifrån ett berättande perspektiv. Det generella resultatet visar på att det existerar en stark uppdelning mellan dessa två grupper då de lever helt åtskilda liv men att trots detta inte existerar någon övergripande konflikt mellan dem. Deras arbetsrelation fungerade bra men de umgicks ej utöver arbetet eller hade en önskan om det heller. Utanförskapen var utgjord av de två grupperingarna, att den ena gruppen kände att den inte tillhörde den andra och vice versa. Det uppstod åsikter om säsongsarbetarnas annorlunda vanor och beteende i Åre jämfört med deras vanor hemma, vilket båda var väl medvetna om förstärkte grupperingen.

<p>This study investigates how the host community of Tenerife perceives the socio-cultural effects of tourism on the island. The method chosen for the study was qualitative interviews which were performed with six respondents, each born in Spain, living permanently in Tenerife and employed within service-related occupations. The interview material was interpreted and handled according to a hermeneutic approach. The results of the study showed that the respondents had an over-all positive perception of tourism. Perceived positive socio-cultural effects were related to cultural and linguistic influences. Problems related to alcohol and community disorder were believed to be negative effects although they were not present to the same extent according to the respondents. The sociological theory “us and them” could be applied to this study since the locals chose to live and spend their free-time outside the tourist areas.</p><p> </p>

This study investigates how the host community of Tenerife perceives the socio-cultural effects of tourism on the island. The method chosen for the study was qualitative interviews which were performed with six respondents, each born in Spain, living permanently in Tenerife and employed within service-related occupations. The interview material was interpreted and handled according to a hermeneutic approach. The results of the study showed that the respondents had an over-all positive perception of tourism. Perceived positive socio-cultural effects were related to cultural and linguistic influences. Problems related to alcohol and community disorder were believed to be negative effects although they were not present to the same extent according to the respondents. The sociological theory “us and them” could be applied to this study since the locals chose to live and spend their free-time outside the tourist areas.