No description available.

No description available.

I Sverige är det fortfarande en ojämn fördelning av uttaget av föräldradagar hos nyblivna föräldrar där mammorna tar ut den största delen.  Syfte:. Att undersöka hur föräldrar resonerar kring föräldraledighet, hur de väljer att fördela dagarna, vilka är anledningen till det och vad skulle få dem att resonera annorlunda. Metod: En explorativ studie med kvalitativ ansats. 12 semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex föräldrapar i åldern 25-42år som fått barn de senasta två åren, föräldrarna intervjuades enskilt. Analysering gjordes med en omarbetad version av Lundman & Hällgren-Graneheims (2008) innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier identifierades; planering av föräldraledigheten, självklara val för familjen, föräldrar är inte insatta i reglerna och föräldrar nöjda i sina roller. Studien visar att mamman oftast är den som är hemma den första tiden med barnet och att pappan sedan tar ut dagar därefter som det passar. Föräldrarna var överlag positivt inställda till en mer jämlik fördelning av föräldraledigheten. I de fall där mamman tog ut de flesta dagarna var de avgörande orsakerna oftast relaterade till ekonomi eller arbets-/ skolsituation. Slutsats: Bland föräldrar fanns en tydlig önskan om mer information kring föräldraledigheten från både försäkringskassan och mödravårdscentralens håll. / In Sweden there still are an uneven sharing of the parental leave-days among newly-fledged parents where the mothers still use more days than the fathers. Objective: To examine how newly fledged parents deliberate around parental leave, how they choose to share the days between themselves, what their reasons are and things that could have made them think differently. Method: An explorative studdy with qualitative approach. Twelve semi-structured interviews were caried out. Results: Four categories were identified; the planning of the parental leave, the obvious choices for the family, the parents are not satisfied with the regulations and that parents are happy in their roles. The studdy shows that the mother is the one who in most cases stays at home the first months, and the father than uses his days of parental leave how it works out best for him and is most practical. The parents were, overall, open-minded to have a more equal sharing of the parental leave. In the cases were the mother used most of the days, the main reasons were related to economical factors, work or school situation. Conclusion: There was a distinct wish for more information regarding the regulations of the parental leave among the parents, both from Försäkringskassan and from the maternity clinics parenting groups.

The purpose of this essay is to gain a deeper understanding of the social relations that take place at work between locals and seasonal workers in Åre, and to find out whether there exists a division between those who work and live seasonal in Åre and those who permanently live and work in Åre. The method used is a qualitative method with semi-structured interviews consisting of four seasonal workers and three locals in Åre from a storytelling perspective. The general results show that there is a strong division between these two groups because of their completely separate lifestyles, but still it does not exist any overall conflict between them. Their working relationship overall was decent but they were not socialized beyond work or even had a thought for that either. The strong division between these groups created a feeling of exclusion, the one group felt that it did not belong to the other and vice versa. Opinions about seasonal workers different habits and behavior in Åre compared to their habits at home arose, which both groups were aware of solidified the grouping. / Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse över de sociala relationer som sker på arbetet mellan lokalbefolkningen och säsongsarbetarna i Åre, samt ta reda på om det existerar en uppdelning mellan de som arbetar samt bor säsong i Åre och de som permanent arbetar och bor i Åre. Metoden som vi använt är kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fyra säsongsarbetare och tre lokala från Åre utifrån ett berättande perspektiv. Det generella resultatet visar på att det existerar en stark uppdelning mellan dessa två grupper då de lever helt åtskilda liv men att trots detta inte existerar någon övergripande konflikt mellan dem. Deras arbetsrelation fungerade bra men de umgicks ej utöver arbetet eller hade en önskan om det heller. Utanförskapen var utgjord av de två grupperingarna, att den ena gruppen kände att den inte tillhörde den andra och vice versa. Det uppstod åsikter om säsongsarbetarnas annorlunda vanor och beteende i Åre jämfört med deras vanor hemma, vilket båda var väl medvetna om förstärkte grupperingen.

Inom matematik är det många elever som möter svårigheter. Något jag fastnade vid var att många elever har svårigheter med additioner som innehåller en tiotalsövergång. Studien har inspirerats av fenomenografin och grundar sig på en learning study där två lektioner planerades och genomfördes med elever i årskurs 1. Förutom lektionerna användes ett för-och eftertest som tillsammans bidrog till studiens resultat. Variationsteorin har varit utgångspunkt vid planering och analys av lektionerna, där fokus har riktats mot vilket lärande som möjliggörs, vilket lärande som sker och vad som kan förbättra lärande. Studien syftar till att bidra till en undervisningsdesign som erbjuder elever i årskurs 2 att urskilja tals del-helhetsrelationer och siffrors position i additioner med tiotalsövergång. I resultatet beskrivs de antaganden som görs om kritiska aspekter samt vilka variationsmönster som verkar gynnsamma i studien. Resultatet visar att det kan vara kritiskt för elever att urskilja talens del-och helhetsrelationer inom talområdet 1-20 och att urskilja att flersiffriga tal kan delas upp i olika tiobaser. Vid undervisning kring tals del-helhetsrelationer och siffrors position i additioner med tiotalsövergång finns det flera aspekter som lärare behöver möjliggöra för elever att urskilja. Aspekterna kan synliggöras genom att använda genomtänkta variationsmönster som utvecklar elevers förståelse för tals del-helhetsrelationer och additioner med tiotalsövergång.

Ulveklint, Mikael (2022). Uppdelning av tal - vilken kunskap är det som mäts?Speciallärarexamen: Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap,Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Denna studie förväntas bidra med större förståelse för hur elevers kunskap om tal i talområdet 0-20 kan beskrivas och förstås. Studien utgår från elevers lösningar vid uppgifter med uppdelning av tal som de också möter i Skolverkets (2022b) skriftliga bedömningsstöd. Syftet är att visa på kritiska aspekter i elevers förståelse baserat på hur de löser uppdelningar av tal i triadmodellen (Figur 1 s.11). Vidare analyseras elevernas förståelse utifrån kvalitativa och kvantitativa aspekter i förhållande till utfallet på uppgifterna de löst. Studiens frågeställningar är: - Hur uppfattar elever triadmodellen för uppdelning av tal? - Hur skiljer sig elevernas förståelse åt? - På vilket sätt speglas elevernas förståelse för tal i deras resultat? Inspiration i en fenomenografisk ansats användes som grund i planering och genomförande av såväl insamling av empiri som ramverk för analysförfarande. Vid sidan om fenomenografin tar studien också avstamp i Baroodys (2006) teoretiska beskrivning av aritmetisk utveckling enligt the number sense view. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 elever i årskurs 2. Under intervjuerna genomförde eleverna 16 uppgifter med uppdelning av tal. Elevernas svar på uppgifterna följdes upp med frågor kring deras tillvägagångssätt. Svaren på uppgifterna analyserades tillsammans med elevernas utsagor i förhållande till tidigare forskning om konceptuell talförståelse. Konceptuell talförståelse är ett samlande begrepp för att beskriva förståelse för tal genom hantering av kommutativa lagen, inversa samband och associativa lagen. Analysen mynnade ut i ett tvådimensionellt kategorisystem som beskriver skillnader i elevers kunskaper om tal i talområdet 0-20.Studien visar på att kunskap om uppdelning av tal behöver beskrivas både utifrån kvantitativa och kvalitativa aspekter. Mängden automatiserad talfakta är viktig men otillräcklig om den inte byggs på konceptuell talförståelse. Analysen synliggör även hur endast skriftliga elevsvar är otillräckligt för att visa vilken kunskap eleverna besitter. Triadmodellen har framför allt potential som verktyg vid träning och stöd då eleven går från konkret till abstrakt. Kategorisystemet har vidare potential som verktyg i specialpedagogiskt arbete för att kartlägga elevers kunskapsbild och planera strukturerade insatser.

Taluppfattning är en grundläggande förmåga som elever behöver utveckla för att klara av matematiken. Studien har inspirerats av fenomenografin och resultatet grundar sig på kvalitativa intervjuer med elever i årskurs 1. Studien syftar till att bidra med insikt om hur elever i årskurs 1 uppfattar aspekter inom taluppfattning. I resultatet beskrivs utvalda aspekter inom taluppfattning, dessa områden rör mönster i talföljder, siffrans platsvärde och uppdelning av tal. Resultatet visar ett antal olika uppfattningar som elever har gällande dessa områden. Vid mönster i talföljder fokuserar eleverna antingen på differensen mellan varje tal i talföljden, talföljdens sista tal, mönstrets uppbyggnad eller uppåt- eller nedåträkning. Vad gäller siffrans platsvärde kunde två uppfattningar urskiljas. Den första handlade om att eleverna skrev ut talet som det låter och den andra uppfattningen innebar att eleverna hade utvecklat en god kunskap om talfakta. Vid uppdelning av tal fokuserade eleverna på talfakta, konkretisering eller att udda tal inte går att dela i två delar. Dessa olika uppfattningar är något som lärare bör uppmärksamma när undervisning planeras och genomförs. / Number sense is a basic ability that students must develop to be able to perform in mathematics. The study is inspired by phenomenography and the results are based on qualitative interviews with students in grade 1. The study aims to contribute with insight in how students in grade 1 experience aspects of number sense. The result describes selected aspects of number sense. These aspects are patterns in number sequences, the place value of numbers and decomposition of numbers. The results show several different ways of experience that students have regarding these aspects. Regarding patterns in number sequences, students focus on either the difference between each number in the number sequence, the last number of the number sequence, the structure of the pattern or counting of numbers. As for the place value of the number, two ways of experiencing could be distinguished. The first were that students wrote the numbers as it sounds and the other implies that the students have developed knowledge of number related facts. When decomposing numbers, students focused on number fact, concretization, or that odd numbers cannot be divided into two parts. These different ways of experience are something that teachers should be aware of when planning their teaching.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om en viss ”omotiverad” klass yrkeselever delade upp sina ämnen i olika kategorier och hur detta påverkade deras motivation, särskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina ämnen i ”praktiska”, eller yrkesämnen och ”teoretiska” eller gymnasiegemensamma (GG) ämnen och att de har sänkt motivation i de sistnämnda. Tolv elever i en värme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade på en enkät och tre av dem intervjuades individuellt. Resultatet visade att eleverna delade upp sina ämnen på ett annat sätt än förväntat. De delade upp ämnena i ”stilla-sittande” och ”arbeta med kroppen”. Det var de ”stilla sittande” ämnena som var minst populära men engelska var omtyckt trots sin ”stilla-sittande” kategorisering. Detta förklarades av deras tidigare intresse för ämnet, men även av en bra relation till läraren, och varierande och intressanta uppgifter. Slutsatsen var därmed att dessa elever gärna vill röra på sig och det behövs både en bra relation till läraren och varierande, intressanta uppgifter för att öka och uppehålla deras motivation för ämnet / The aim of this study was to discover whether an “unmotivated” class of vocational students categorised their subjects and how this affected their motivation, especially in English. Research suggests that vocational students often divide their subjects into practical, or vocational, and theoretical, or other subjects, and that they have less motivation for the latter. Twelve HVAC or plumbing students answered a survey and three of them were interviewed separately. The results showed that the students divided their subjects into “sit-still” lessons and “using your body” lessons. The “sit-still” lessons were least popular, but English was well-liked despite its categorisation as a “sit-still” lesson. This was explained by their previous interest for English as a subject, but even by their good relationship with the teacher, and varied, interesting tasks. The conclusion was therefore at these students like to be moving around and that it is also necessary for them to have a good relationship with their teacher, and varied, interesting tasks in order to increase and maintain their motivation for the subject.

This is a qualitative case study about tourists and boat migrants in movement to and in place on the Canary Islands, Spain. The aim is to study how these two groups of guests are treated differently, either as guests or strangers, based on how they move, illegally or legally, where they come from and where they have rights to go. To analyze the case I use theories of how differences in ethnicity, culture and religion etc. are created and recreated in society in interactions among humans and in the politics - the politics of difference. The politics of difference creates and recreates categories of mobility such as tourists and boat migrants. Scholars as Michael Azar, Nikolas Rose and Tim Cresswell mean that the politics of difference, which involve control, division, exclusion and unequal distribution of resources, are violent processes. The recreation and the maintenance of the different categories, tourist and boat migrant, show violent actions both in the movements of the groups and the treatment on place. Therefore the problem researched shows how these violent actions of the politics of difference manifest themselves in creating and recreating the categories of tourist and boat migrant. In analyzing the violence I use the theory of Johan Galtung. He defines violence as assaults against basic human needs divided in structural and direct violence. In the case of tourists and boat migrants the politics of difference affect several aspects of needs such as survival, freedom, identity and meaning and wellbeing. In the perspective of the tourist the structural violence is natural because of its contribution to the stability of society while the violence becomes direct to the needs of the boat migrant. This shows how the politics of difference neglect the human rights in practice.

This bachelor thesis looks at the organization of the production of chainsaws in three different Husqvarna AB plants; one in Sweden, one in Brazil and one in the USA. The field of production organization carries the mark of men like Adam Smith, Frederick Taylor and Henry Ford, and it is with reference to the approaches of these men, and others, that we ask how Husqvarna AB organizes its production of chainsaws. We found that production in the Swedish plant consisted of a worker philosophy influenced by the “group thinking” that was prominent in Sweden in the 1970s, coupled with a production philosophy sharing many traits with Ford’s mass production while incorporating elements of lean production. The production lines in Brazil are identical to the newer lines in the Swedish plant. The differences are fewer influences from “group” approaches such as the socio-technical view. The US plant provides a sharp contrast to the other two. It produces saws for the consumer market and not the professional market. Quality and longevity demands are radically different, which enables for another production approach to be used. With simple operations and very short times at each work station, the US plant is not many steps away from Ford’s mass production approach. / Denna kandidatuppsats studerar produktionsorganisationen inom Husqvarna AB:s motorsågstillverkning i tre olika fabriker; en i Sverige, en i Brasilien och en i USA. Området produktionsorganisation är influerat av män som Adam Smith, Frederick Taylor och Henry Ford, och det är i ljuset av bland annat dessas bidrag som vi frågar oss hur Huskvarna organiserar sin produktion. Vi fann att den svenska fabriken var en kombination mellan ”grupptänkandet” som aktualiserades i Sverige på 1970-talet, särskilt med avseende på arbetarna, och ett produktionssätt som i många delar är massproduktion av Fordiskt snitt som allt mer går emot lean production. De brasilianska produktionsbanorna är identiska med de nyare svenska. Skillnaderna ligger i arbetarnas roller, då den brasilianska fabriken bär färre tecken på att vara inspirerat av grupptänkandet i till exempel det socio-tekniska synsättet. Den amerikanska fabriken står i skarp kontrast till de övriga två. Den producerar för konsumentmarknaden och inte för den professionella marknaden. Lägre kvalitets- och livslängdskrav tillåter ett annat produktionssätt. Den amerikanska fabriken har många likheter med Fordisk massproduktion, med enkla handgrepp och mycket korta tider vid varje station.