<p>This bachelor thesis looks at the organization of the production of chainsaws in three different Husqvarna AB plants; one in Sweden, one in Brazil and one in the USA. The field of production organization carries the mark of men like Adam Smith, Frederick Taylor and Henry Ford, and it is with reference to the approaches of these men, and others, that we ask how Husqvarna AB organizes its production of chainsaws.</p><p>We found that production in the Swedish plant consisted of a worker philosophy influenced by the “group thinking” that was prominent in Sweden in the 1970s, coupled with a production philosophy sharing many traits with Ford’s mass production while incorporating elements of lean production. The production lines in Brazil are identical to the newer lines in the Swedish plant. The differences are fewer influences from “group” approaches such as the socio-technical view. The US plant provides a sharp contrast to the other two. It produces saws for the consumer market and not the professional market. Quality and longevity demands are radically different, which enables for another production approach to be used. With simple operations and very short times at each work station, the US plant is not many steps away from Ford’s mass production approach.</p> / <p>Denna kandidatuppsats studerar produktionsorganisationen inom Husqvarna AB:s motorsågstillverkning i tre olika fabriker; en i Sverige, en i Brasilien och en i USA. Området produktionsorganisation är influerat av män som Adam Smith, Frederick Taylor och Henry Ford, och det är i ljuset av bland annat dessas bidrag som vi frågar oss hur Huskvarna organiserar sin produktion.</p><p>Vi fann att den svenska fabriken var en kombination mellan ”grupptänkandet” som aktualiserades i Sverige på 1970-talet, särskilt med avseende på arbetarna, och ett produktionssätt som i många delar är massproduktion av Fordiskt snitt som allt mer går emot lean production. De brasilianska produktionsbanorna är identiska med de nyare svenska. Skillnaderna ligger i arbetarnas roller, då den brasilianska fabriken bär färre tecken på att vara inspirerat av grupptänkandet i till exempel det socio-tekniska synsättet. Den amerikanska fabriken står i skarp kontrast till de övriga två. Den producerar för konsumentmarknaden och inte för den professionella marknaden. Lägre kvalitets- och livslängdskrav tillåter ett annat produktionssätt. Den amerikanska fabriken har många likheter med Fordisk massproduktion, med enkla handgrepp och mycket korta tider vid varje station.</p>

EG-rätten är överordnad nationell rätt, vilket innebär att Sverige har en skyldighet att följa EG-rätten. Det övergripande målet med den Europeiska gemenskapen är att skapa en inre marknad inom gemenskapen. För att förverkliga målet att skapa en inre marknad har ett gemensamt system för mervärdesskatt utvecklats, med målsättningen att harmonisera mervärdesskatten i alla medlemsstater. Harmoniseringen har resulterat i ett flertal direktiv och det mest centrala på mervärdesskatteområdet är direktiv 2006/112/EG, mervärdesskattedirektivet. Mervärdesskattelagen[1] trädde i kraft den 1 juli 1994 och ska utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet. Mervärdesskatten är en allmän konsumtionsskatt, vilket innebär att den slutlige konsumenten bär bördan av skatten. Skatten tas därför ut i varje led av produktions- och distributionskedjan. Ett avdragssystem säkerställer att de skattskyldiga inte bär bördan av skatten, genom att tillåta dem att göra avdrag för den ingående mervärdesskatt som de har erlagt inom ramen för deras ekonomiska verksamhet. I de fall en skattskyldig bedriver en verksamhet med såväl skattepliktiga som icke skattepliktiga transaktioner, det vill säga en blandad verksamhet, måste den ingående mervärdesskatten fördelas mellan dessa transaktioner. Den skattskyldige får endast göra avdrag för den mervärdesskatt som är hänförlig till de skattepliktiga transaktionerna. Bestämmelserna om avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet återfinns i artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Huvudregeln är att det avdragsgilla beloppet ska fastställas genom uppställning av ett bråk, baserat på verksamhetens årsomsättning. I mervärdesskattelagen återfinns reglerna om avdrag för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet i 8 kap. 13 § ML. Utgångspunkten är att den avdragsgilla andelen fastställs på grundval av om gjorda förvärv är hänförliga till verksamhetens skattepliktiga respektive icke skattepliktiga transaktioner. Om den avdragsgilla andelen inte kan fastställas utifrån förvärven i verksamheten ska avdragsbeloppet istället fastställas genom en uppdelning efter skälig grund, genom att använda fördelningsmetoder såsom årsomsättning eller lokalyta. 8 kap. 13 § ML har samma syfte som artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet, vilket är att säkerställa att det görs en uppdelning av ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet. Metoderna för att göra en sådan uppdelning skiljer sig dock åt mellan mervärdesskattelagen och mervärdesskattedirektivet. Syftet med uppsatsen är därmed att utreda huruvida 8 kap. 13 § ML är förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Förenligheten utreds genom att lojalitetsprincipen, rättssäkerhetsprincipen och neutralitetsprincipen används som analysverktyg. Principerna är komplexa och har olika betydelser beroende på i vilket sammanhang de används och det är därför nödvändigt att definiera hur varje princip används inom ramen för uppsatsen, för att uppfylla syftet med uppsatsen. Slutsatserna indikerar om 8 kap. 13 § ML uppnår kriterierna för att uppfylla lojalitetsprincipen, rättssäkerhetsprincipen och neutralitetsprincipen. Indikationen ligger till grund för att avgöra om 8 kap. 13 § ML är förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet eller inte. Uppsatsens slutsatser är att 8 kap. 13 § ML uppfyller lojalitetsprincipen och neutralitetsprincipen, så som de definieras i uppsatsen. Bestämmelsen är därmed, utifrån dessa två principer, förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Rättssäkerhetsprincipens krav på förutsebarhet är dock inte uppfyllt och 8 kap. 13 § ML: s förenlighet med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet, kan därmed inte avgöras i enlighet med denna princip. [1] SFS 1994:200.

<p>EG-rätten är överordnad nationell rätt, vilket innebär att Sverige har en skyldighet att följa EG-rätten. Det övergripande målet med den Europeiska gemenskapen är att skapa en inre marknad inom gemenskapen. För att förverkliga målet att skapa en inre marknad har ett gemensamt system för mervärdesskatt utvecklats, med målsättningen att harmonisera mervärdesskatten i alla medlemsstater. Harmoniseringen har resulterat i ett flertal direktiv och det mest centrala på mervärdesskatteområdet är direktiv 2006/112/EG, mervärdesskattedirektivet. Mervärdesskattelagen[1] trädde i kraft den 1 juli 1994 och ska utformas i enlighet med mervärdesskattedirektivet.</p><p>Mervärdesskatten är en allmän konsumtionsskatt, vilket innebär att den slutlige konsumenten bär bördan av skatten. Skatten tas därför ut i varje led av produktions- och distributionskedjan. Ett avdragssystem säkerställer att de skattskyldiga inte bär bördan av skatten, genom att tillåta dem att göra avdrag för den ingående mervärdesskatt som de har erlagt inom ramen för deras ekonomiska verksamhet. I de fall en skattskyldig bedriver en verksamhet med såväl skattepliktiga som icke skattepliktiga transaktioner, det vill säga en blandad verksamhet, måste den ingående mervärdesskatten fördelas mellan dessa transaktioner. Den skattskyldige får endast göra avdrag för den mervärdesskatt som är hänförlig till de skattepliktiga transaktionerna.</p><p>Bestämmelserna om avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet återfinns i artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Huvudregeln är att det avdragsgilla beloppet ska fastställas genom uppställning av ett bråk, baserat på verksamhetens årsomsättning. I mervärdesskattelagen återfinns reglerna om avdrag för ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet i 8 kap. 13 § ML. Utgångspunkten är att den avdragsgilla andelen fastställs på grundval av om gjorda förvärv är hänförliga till verksamhetens skattepliktiga respektive icke skattepliktiga transaktioner. Om den avdragsgilla andelen inte kan fastställas utifrån förvärven i verksamheten ska avdragsbeloppet istället fastställas genom en uppdelning efter skälig grund, genom att använda fördelningsmetoder såsom årsomsättning eller lokalyta.</p><p>8 kap. 13 § ML har samma syfte som artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet, vilket är att säkerställa att det görs en uppdelning av ingående mervärdesskatt i blandad verksamhet. Metoderna för att göra en sådan uppdelning skiljer sig dock åt mellan mervärdesskattelagen och mervärdesskattedirektivet. Syftet med uppsatsen är därmed att utreda huruvida 8 kap. 13 § ML är förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Förenligheten utreds genom att lojalitetsprincipen, rättssäkerhetsprincipen och neutralitetsprincipen används som analysverktyg. Principerna är komplexa och har olika betydelser beroende på i vilket sammanhang de används och det är därför nödvändigt att definiera hur varje princip används inom ramen för uppsatsen, för att uppfylla syftet med uppsatsen.</p><p>Slutsatserna indikerar om 8 kap. 13 § ML uppnår kriterierna för att uppfylla lojalitetsprincipen, rättssäkerhetsprincipen och neutralitetsprincipen. Indikationen ligger till grund för att avgöra om 8 kap. 13 § ML är förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet eller inte. Uppsatsens slutsatser är att 8 kap. 13 § ML uppfyller lojalitetsprincipen och neutralitetsprincipen, så som de definieras i uppsatsen. Bestämmelsen är därmed, utifrån dessa två principer, förenlig med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet. Rättssäkerhetsprincipens krav på förutsebarhet är dock inte uppfyllt och 8 kap. 13 § ML: s förenlighet med artiklarna 173-175 i mervärdesskattedirektivet, kan därmed inte avgöras i enlighet med denna princip.</p><p>[1] SFS 1994:200.</p>

This study looks at the relationship between the division of household tasks, satisfaction with the household division and the intention/potential intention to break-up in Sweden as a gender-egalitarian context with a high proportion of family dissolution. The framework of the study is relative deprivation theory. The data analyzed is extracted from the Generation and Gender Survey Wave 1 for Sweden. The sample size of the study is 2,170 persons including married and cohabiting heterosexuals with an age range of 20–49 years and the tool of analysis is logistic regression. We find that equal sharing of household tasks is common in Sweden however gender inequality has remained a concern. Our findings highlight that equality in the division of household tasks does not play an important role in family stability but perception of fairness regarding the division of household tasks is the important factor. Our findings also show that married persons and couples in which one of them is on parental leave have lower intention/potential intention of breakup.

Cellular networks have significantly transformed the way we communicate and access data and the data rates have only been increasing for the last 30 years. 5G is the current generation of cellular networks and enables faster data rates and lower latency. One of the cellular network architectures used to enable 5g is centralized radio access networks (C-RAN). C-RAN centralizes all the baseband units (BBU) into one or a few locations in contrast to traditional architectures where BBUs are separated. This centralization causes more demand on the fronthaul to transfer larger amounts of data. To mitigate this demand on the fronthaul, functional splits were developed to distribute the baseband functions dependent on the need. This thesis focuses on simulating several functional splits in C-RAN with packetized fronthaul. The objective is to study the impact the functional split options have on the network by investigating key metrics such as fronthaul link throughput, utilization, and, buffer usage. The thesis includes the development of a digital twin (DT) of C-RAN deployments. This digital twin is implemented in Python using the SimPy library to enable discrete event simulation. The DT was then used to simulate each split option over low, medium, and high traffic loads. The network that was simulated includes one BBU, fronthual link, one switch, and three remote radio units with 64 antennas. The fronthaul link is 1 km long and has a transfer rate of 100 Gbps. The results show that various functional split options have a significant impact on the network’s overall performance. This impact is mostly dependent on the split option choice and not on the load for this configuration. Overall, this thesis contributes to the understanding of functional splits in centralized radio access networks with packetized fronthaul. / Mobilnäten har förändrat hur vi kommunicerar och får tillgång till data, och datahastigheterna har bara ökat under de senaste 30 åren. 5G är den nuvarande generationen av mobilnät och möjliggör snabbare datahastigheter och lägre latens. En av de mobilnät arkitekturer som används för att möjliggöra 5g är centraliserade radioaccessnät (C-RAN). C-RAN centraliserar alla basbandsenheter (BBU) till en eller ett mindre antal platser i motsats till traditionella arkitekturer där BBU är separerade. Denna centralisering leder till att fronthaul länken belastas mer för att överföra större data mängder. För att minska denna belastning på fronthaul länken kan funktionella uppdelningar användas för att distribuera basbandsfunktionerna beroende på behov. Det här arbetet fokuserar på att simulera flera funktionella uppdelningar i centraliserade radio radioaccessnätvärk med paketerad fronthaul. Syftet är att studera vilken påvärkan de funktionella uppdelnings alternativen har på nätverket genom att undersöka och mäta värden som genomströmning, utnyttjande av fronthaul kabel och buffertanvändning i fronthaulen. I arbetet inkluderar utvecklingen av en digital tvilling (DT) av C-RAN. Denna digitala tvilling implementeras i Python med hjälp av SimPy-biblioteket för att möjliggöra discrete event simulation"vilket betyder simulering av diskreta händelser. DT användes sedan för att simulera varje uppdelnings alternativ över låg, medelhög och hög trafikbelastning. Nätverket som simulerades inkluderar en badeband unit (BBH), en fronthual länk, en switch och tre remote radio unit (RRU) med 64 antenner. Fronthaul länken är 1 km lång och har en överföringshastighet på 100 Gbps. Resultaten visar att olika uppdelningar har en betydande påvärkan på nätverkets övergripande prestanda. Denna påverkan beror främst på valet av delningsalternativet och inte av belastningen för denna konfiguration.svis så bidrar detta arbete till förståelsen av funktionella delningar i centraliserade radioaccessnät radioaccessnät med paketerad fronthaul i olika trafikbelastningar.

In centralized radio access network (C-RAN) architecture, the base-band unit (BBU) is connected to one or more remote radio units (RRUs) via a fronthaul (FH) interface. Upgrading base station antennas in C-RAN to support massive multiple-input multiple-output (MIMO) technology can improve network spectral efficiency and largely boost the capacity of the 5G system. Those great benefits also introduce new challenges to the FH interface since the required FH capacity increases proportionally to the number of transceiver units (TXRUs) for traditional receiver processing at the BBU. To reduce the FH link load, different base-band splitting options between RRUs and BBU are considered in practical C-RAN networks. In this project, we investigate three beamforming algorithms (MRC, DFT and Enhanced) which are expected to reduce the number of streams on FH link, and evaluate their performance for single-user MIMO in different mobility scenarios via system-level simulations. The results show that we successfully reach the goal of reducing the number of streams to one-fourth the number of TXRUs meanwhile maintaining relatively good performance. Additionally, we observe that the Enhanced algorithm performs the best in majority of scenarios. / I en centraliserad nätverksarkitektur för radioåtkomst är basbandsenheten ansluten till en eller flera fjärrradionheter via ett fronthaul-gränssnitt. Genom att uppgradera basstationsantennerna i C-RAN för att stödja massiv multipel input-multipel output-teknik kan man förbättra nätverkets spektraleffektivitet och till stor del öka kapaciteten i 5G-systemet. Dessa stora fördelar medför också nya utmaningar för FH-gränssnittet eftersom den nödvändiga FH-kapaciteten ökar proportionellt mot antalet sändare för traditionell mottagarbearbetning vid BBU. För att minska belastningen på FH-länken övervägs olika alternativ för uppdelning av basbandet mellan RRUs och BBU i praktiska C-RAN-nät. I det här projektet undersöker vi tre strålformningsalgoritmer (MRC, DFT och Enhanced) som förväntas minska antalet strömmar på FH-länken och utvärderar deras prestanda för single-user MIMO i olika mobilitetsscenarier med hjälp av simuleringar på systemnivå. Resultaten visar att vi lyckas uppnå målet att minska antalet strömmar till en fjärdedel av antalet TXRU:s samtidigt som vi behåller en relativt god prestanda. Dessutom kan vi konstatera att den förbättrade algoritmen presterar bäst i de flesta scenarier.

Small and medium-sized enterprises are highly limited on resources for the transformation into smart factories. Nytt AB, a new startup specialized in smart manufacturing solutions, is completely focused on taking down the barriers with a basic solution: implementing a machine vision system with the purpose to monitor the machines of the factories. The main aim of this thesis is to analyze the data collected from two different machines of a medium-sized factory by monitoring the color states of the stack lights.First of all, some topics are analyzed in order to get a better understanding and knowledge of the main topic of this thesis: smart manufacturing. Secondly, the methodology used during the project is explained. Thirdly, the product developed by Nytt AB is described to get a better understanding. Together with this, the companies where the product is implemented are described. The next step is the presentation of the results by analyzing the data according to these parameters:(i), the availability of the machines, (ii), critical machine tool analysis; (iii),machine idling time; (iv), disruption events; and finally, (v), information transfer. In the results, some graphs and discussions are presented. In the following chapter the conclusions are presented, which allow the analyzed company to improve its current state. Lastly, the relocation of the product into the critical machine, the implementation of new sensors to detect temperature and vibration values of the machines and the implementation of the module OpApp within the factories are suggestions presented as future work at the end of this report. / Små och medelstora företag har mycket begränsade resurser för omvandling till smarta fabriker. Nytt AB, ett nystartat företag inom smart tillverkning, är helt fokuserad på att ta bort hinder med en enkel lösning: implementering av ett kamerasystem för övervakning av maskiner i fabriker. Huvudsyftet med detta examensarbete är att analysera data som samlats in från två olika maskiner i en medelstor fabrik genom att övervaka färgändringar i deras ljuspelare. För det första analyseras några ämnesområden för att få en bättre förståelse och kunskap om huvudtemat i detta examensarbete: smart tillverkning. För det andra förklaras den metod som används under projektet. För det tredje beskrivs den produkt som utvecklats av Nytt AB för att få en bättre förståelse. Tillsammans med detta beskrivs de företag där produkten implementeras. Nästa steg är presentationen av resultatet genom att analysera data enligt följande parametrar:(i), maskinens tillgänglighet; (ii), kritisk verktygsmaskinanalys; (iii), maskinens tomgångstid; (iv), störningshändelser och slutligen; (v), informationsöverföring. I resultatet presenteras några grafer och diskussioner. Slutsatserna presenteras därefter. Dessa slutsatser gör att det analyserade företaget kan förbättra sitt nuvarande tillstånd. Som framtida arbete föreslås slutligen flytt av kamerasystemet till den kritiska maskinen, införande av nya sensorer för att övervaka temperaturer och vibrationsvärden för maskinerna och implementeringav modulen OpApp i fabriker.