Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. / I publikationen felaktiga uppgifter om koppling till Mittuniversitetets doktorsserie (ISSN 1652-893X).

Turistdestinationen Långflon ligger i Torsby kommun och består i dag av fyra invånare och ett köpcenter men har potential för att utvecklas till en turistdestination där de norska turisterna inte bara tar del av köpcentret utan av hela turistdestinationen och alla dess aktiviteter och serviceerbjudanden. Syftet med denna studie är att undersöka hur turistdestination Långflon skulle kunna utveckla sin marknadsföring på Internet för att kunna utvecklas till en attraktiv turistdestination. Samt att undersöka hur andra svenska kommuner vid den norska gränsen arbetar med sin marknadsföring mot de norska turisterna. För att besvara syfte och frågeställningar har vi använt oss av en teoretisk undersökning gällande bland annat turism, gränshandel och marknadsföring på Internet. Detta har fungerat som ett underlag för vår kvalitativa studie där vi hat ställt frågor kring turistdestination Långflons och Torsby kommuns samt andra norgegränsande kommuners marknadsföring på Internet riktat mot norska turister. Studien har resulterat i kunskap om hur andra kommuner arbetar med marknadsföring på Internet vilket är någonting turistdestinationen Långflon kan använda i uppbyggandet av en egen hemsida. Studien har även visat att turistdestinationen Långflon främst ska framhäva bra priser och erbjudanden samt unicitet på sin blivande hemsida, dessa faktorer är vad som attraherar de norska turisterna mest. Marknadsföring över Internet har visat sig vara både primärt och effektivt då det snabbt sprider information som är lätt för turister att ta del av oberoende av dess geografiska position.

The purpose of this study was to investigate how foreign tourists experienced StockholmPublic Transport (SL), and how this affected their visit in Stockholm. This is to the try to help SL with knowledge to improve its services for this target group. Given that tourism is increasing in Stockholm, it was interesting to see how the work of SL with this group of travelers looks and what foreign tourists' attitudes towards the SL are. The investigation has used qualitative and quantitative methods. The empirical material was collected through semi-structured interviews, surveys and observations. The number of respondents who participated in the interviews was three foreign tourists and six people, who were linked to the SL and tourism in Stockholm. The questions asked concerned information, foreign tourists, experience, public transport, SL and Stockholm. The results were analyzed with the help of previous research and the concepts of information sharing, destination image, tourist satisfaction, public transport and tourist movement. The results showed that foreign tourists experienced ease and difficulty towards SL; more than half of those who encountered difficulties felt that it affected their overall experience in Stockholm. In order to make it easier for foreign tourists and improve the Stockholm public transport, SL must cooperate with foreign tourists more effectively by improving its marketing strategy, offer more ticket combinations, share information in different languages. / Syftet med denna uppsats var att undersöka hur utländska turister upplevde Stockholms lokaltrafik (SL) och hur detta påverkade deras vistelse. Detta för att med kunskap försöka hjälpa SL att förbättra sina tjänster för denna målgrupp. I och med en växande turism i Stockholm var det intressant att se hur SLs arbete med denna resenärgrupp ser ut samt vilka attityder utländska turister har gentemot SL. Undersökning har använt sig av både kvalitativ och kvantitativa metoder. Det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer, enkätundersökningar och observationer. Respondenterna som deltog i intervjuerna var totalt nio personer, tre utländska turister och sex personer som hade koppling till SL och turism i Stockholm. Frågorna som ställdes berörde information, utländska turister, upplevelse, kollektivtrafik, SL och Stockholm stad. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och begreppen informationsdelning, destinationsbild, turisttillfredsställelse, lokaltrafik och turistens rörelse. Resultaten visar att utländska turister upplevde olika lätt- och svårigheter med SL och mer än hälften av de som mötte svårigheter upplevde att detta påverkade deras vistelse. För att kunna underlätta för utländska turister och förbättra Stockholms kollektivtrafik rekommenderar vi att SL samarbetar med utländska turister på ett effektivare sätt genom att förbättra sin marknadsföringsstrategi, erbjuda fler biljettkombinationer och förse information på fler språk.

No description available.

No description available.

En av turismindustrins största utmaningar är att identifiera potentiella målgrupper och sedan kunna tillgodose turisters varierade behov. En av de främsta målgrupperna inom svensk turismindustri är turister av tysk nationalitet. VisitSweden menar att de två mest betydelsefulla tyska målgrupperna i Sverige utgörs av WHOPS och barnfamiljer, men det finns ytterligare ett segment av turister vilka anses ha goda framtidsutsikter; nämligen unga turister. Under de senaste åren har det blivit tydligt att unga turister är ett allt viktigare segment inom turismindustrin och utgör en märkbar del av antalet inkommande turister till destinationer runt om i världen.   Med en deduktiv ansats och kvantitativ metod har vi, med hjälp av ett snöbollsurval, genomfört en enkätundersökning på unga tyskar mellan 18-30 år. Utifrån teorier om resmotiv utfördes en studie för att öka kunskapen om unga tyska turisters uppfattning om Sverige som destination och unga tyska turisters resvanor. Studiens huvudsakliga syfte är att göra en inventering av de faktorer som formar unga tyska turisters bild av Sverige som destination samt deras resvanor. Med studien vill vi också belysa resvanor och de allmänna resmotiv som kännetecknar unga tyska turister.   I resultatet av studien framkommer det att de flesta unga tyska turister har en positiv bild av Sverige och är mer än villiga att besöka Sverige. Den största dominerande faktorn i de unga turisternas Sverigebild är utan tvekan naturen. Förutom naturen finner den unga tyska turisten att Sverige står för fridfullhet, frisk luft och att det är ett relativt säkert land. En majoritet av unga tyska turister är självständiga och vill arrangera sina resor själva. De huvudsakliga resmotiv som ligger till grund för viljan att besöka Sverige är att lära känna landets kultur och människor, besöka turisthistoriska attraktioner på egen hand, få lugn och ro, utöva sport- och fritidsaktiviteter samt utbildning.

Tyskar reser mest i världen. I Sverige är Tyskland en av de största målmarknaderna. Genom globaliseringen har språk och kommunikation fått en viktig roll i samhället, vilket ökar kravet på kommunikation. Inom turismbranschen används engelska som det främsta kommunikationsspråket. Då inte alla behärskar engelska, kan språk innebära kommunikationsproblem. Med engelskans globala spridning kan det också antas att det bör räcka att kunna tala engelska i många fall. Vår studie har som mål att ge en beskrivning av hur den svenska turismbranschen bemöter tysktalande turister. Syftet med studien är att genom utsagor från intervjuer beskriva hur tysktalande turister bemöts. Det gör vi för att se om det är av relevans att kunna tala tyska inom turismbranschen i Sverige. Med en induktiv ansats och en kvalitativ metod genomfördes intervjuer med representanter från svensk turismbransch, lektorer i tyskundervisning och tyska medborgare. I resultatet av studien framkommer det att turistbyråerna i södra Sverige bemöter tysktalande turister på tyska. Övriga aktörer inom svensk turism gör antagligen inte det i lika stor utsträckning pga. att det finns en brist av tysktalande svenskar på arbetsmarknaden och att aktörerna inte har FörTurs krav på sig att ha tysktalande personal. Vi anser det relevant att turismpersonal kan tala tyska med tysktalande turister, eftersom det visar på gott värdskap mot en målmarknad.

This study investigated why tourists choose to travel to a specific destination, in this case Sälen, instead of traveling to similar destinations and similar alternatives such as Åre, Trysil and Kläppen. The goal of the study is to provide material that gives a greater knowledge of consumer behavior as it relates to the decision-making process while selecting a ski resort. In the study, interviews are applied with people who have worked within the organization Skistar, residents of Sälen and with tourists who have chosen to travel to Sälen and also visited the alternative destinations. Observations have also been performed on the destinations. The theories are inspired by marketing, Word of Mouth, and the decision-making process. The focus is on the consumer's decision-making process and which factors determine the choice of destination. The question has been answered through qualitative research in the form of interviews and observations.  The results were answered using qualitative research methods such as interviews and observations. According to the study's findings, there are several reasons why visitors choose to visit Sälen above any of the other evaluated places. With the help of theories, the writers have analyzed and were able to draw a conclusion that rumors, recommendations, the geographical location and the marketing of the destinations are some aspects that influence the choice to travel to a destination. Through interviews with different types of visitors, residents and workers, the writers have been able to establish a broader perspective on why tourists choose to travel to a specific destination, in this case Sälen. Through observations, the environment has been analyzed giving a real picture with opportunities and challenges and reinforced based on what was given in the interviews.

<p>Syftet med uppsatsen är att utvidga kunskapen om generella resmotiv hos äldre turister på besök i Stockholm. Detta för att bidra med kunskap som kan förbättra produkterna för och marknadsföringen mot denna målgrupp.</p><p>Äldre turister är en intressant grupp att undersöka då de ofta behandlas utifrån stereotypa uppfattningar och antaganden om likhet. Gruppen är dock på inget sätt homogen. För att förstå gruppen bättre är det nödvändigt att använda sig av undersegment. Undersökningen intresserar sig för om det är fruktbart att göra undersegmenteringar med hjälp av variablerna resvana och livssituation. Variablerna baseras på Pearces teori och modell travel career patterns approach. Från denna modell hämtar undersökningen också de behovsfaktorer som i olika utsträckning är avgörande för varför människor reser. Empirin samlades in genom enkäter och bearbetades i SPSS. Genom att jämföra de förväntade resultaten som teorin pekar på med resultatet från enkäterna vi samlade in kan vi konstatera att modellen inte har varit fruktbar för att indela gruppen äldre turister i undersegment. Vi menar därför att teorin inte går att tillämpa när vi befinner oss inom en och samma livsfasgrupp.</p><p>Undersökningen resulterade även i en rangordning av de behovsfaktorer/resmotiv som de äldre turisterna i studien ansåg viktigast. De högst rankade behovsfaktorerna var omväxling, relation/säkerhet, nostalgi, natur, samt självutveckling kopplad till destinationen.</p>

Syftet med uppsatsen är att utvidga kunskapen om generella resmotiv hos äldre turister på besök i Stockholm. Detta för att bidra med kunskap som kan förbättra produkterna för och marknadsföringen mot denna målgrupp. Äldre turister är en intressant grupp att undersöka då de ofta behandlas utifrån stereotypa uppfattningar och antaganden om likhet. Gruppen är dock på inget sätt homogen. För att förstå gruppen bättre är det nödvändigt att använda sig av undersegment. Undersökningen intresserar sig för om det är fruktbart att göra undersegmenteringar med hjälp av variablerna resvana och livssituation. Variablerna baseras på Pearces teori och modell travel career patterns approach. Från denna modell hämtar undersökningen också de behovsfaktorer som i olika utsträckning är avgörande för varför människor reser. Empirin samlades in genom enkäter och bearbetades i SPSS. Genom att jämföra de förväntade resultaten som teorin pekar på med resultatet från enkäterna vi samlade in kan vi konstatera att modellen inte har varit fruktbar för att indela gruppen äldre turister i undersegment. Vi menar därför att teorin inte går att tillämpa när vi befinner oss inom en och samma livsfasgrupp. Undersökningen resulterade även i en rangordning av de behovsfaktorer/resmotiv som de äldre turisterna i studien ansåg viktigast. De högst rankade behovsfaktorerna var omväxling, relation/säkerhet, nostalgi, natur, samt självutveckling kopplad till destinationen.