<p>Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod analysera barns reflektioner om normalitet och avvikelse. Dessa två begrepp belystes genom genus och en människas livsfaser. Studien baserades på 10 intervjuer med 7-åringar där samtalen med barnen utgick från ett antal bilder av män och kvinnor i olika faser i livet. Studiens fokus var att undersöka hur barnen bestämmer genus, vad som är normalt och avvikande samt om beskrivningarna om manligt och kvinnligt varierar, allt utifrån olika livsfaser. Utifrån barnens resonemang har jag funnit att barnen bestämmer genus genom att resonera över en människas utseende och egenskaper. Avvikelse från normen manligt är bland annat att en man har långt hår, men jag har även funnit variationer i barnens beskrivningar om manligt och kvinnligt utifrån olika livsfaser. Barnen har skilda krav på hur medelålders män och kvinnor ska bete sig. Däremot talar barnen om äldre män och kvinnor som om de vore en person, inte man och en kvinna, utan en gammal.</p>

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod analysera barns reflektioner om normalitet och avvikelse. Dessa två begrepp belystes genom genus och en människas livsfaser. Studien baserades på 10 intervjuer med 7-åringar där samtalen med barnen utgick från ett antal bilder av män och kvinnor i olika faser i livet. Studiens fokus var att undersöka hur barnen bestämmer genus, vad som är normalt och avvikande samt om beskrivningarna om manligt och kvinnligt varierar, allt utifrån olika livsfaser. Utifrån barnens resonemang har jag funnit att barnen bestämmer genus genom att resonera över en människas utseende och egenskaper. Avvikelse från normen manligt är bland annat att en man har långt hår, men jag har även funnit variationer i barnens beskrivningar om manligt och kvinnligt utifrån olika livsfaser. Barnen har skilda krav på hur medelålders män och kvinnor ska bete sig. Däremot talar barnen om äldre män och kvinnor som om de vore en person, inte man och en kvinna, utan en gammal.

<p>Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera personalens och ungdomarnas uppleverlser kring arbetet med mötesplatsen Punkten i förhållande till dess tänkta syfte, samt att undersöka vilka skillnader och likheter som förekommer mellan dessa två grupper. Syftet har belysts genom fältobservationer och kvalitativa forskningsintervjuer, datamaterialet har analysterats utifrån den fenomenografiska metoden. I materialet har jag funnit fyra centrala teman; Behovet av en mötesplats, Att arbeta i grupp, De vuxna och Punkten ur ett KASAM perspektiv. Dessa teman har sedan analyserats utifrån teorier om; Känsla av sammanhang, livsfas, ungdomsperioden, socialisation och gruppsykologi. De centrala slutsaterna i studien är att både ungdomarna och personalen upplever att det finns ett behov av mötesplatsen i bostadsområdet. Däremot har den osäkra ekonomin bidragit till ett bristande engagemang men även det att ungdomarna är upptagna med andra aktiviteter. Samarbetet mellan ungdomar och personal har fungerat bra, däremot har det uppstått en “vi” och “dom” upplevelse inom ungdomsgruppen. Detta har bidragit till att det tänkta syftet med studien uppfyllts till en viss del men inte helt.</p>

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera personalens och ungdomarnas uppleverlser kring arbetet med mötesplatsen Punkten i förhållande till dess tänkta syfte, samt att undersöka vilka skillnader och likheter som förekommer mellan dessa två grupper. Syftet har belysts genom fältobservationer och kvalitativa forskningsintervjuer, datamaterialet har analysterats utifrån den fenomenografiska metoden. I materialet har jag funnit fyra centrala teman; Behovet av en mötesplats, Att arbeta i grupp, De vuxna och Punkten ur ett KASAM perspektiv. Dessa teman har sedan analyserats utifrån teorier om; Känsla av sammanhang, livsfas, ungdomsperioden, socialisation och gruppsykologi. De centrala slutsaterna i studien är att både ungdomarna och personalen upplever att det finns ett behov av mötesplatsen i bostadsområdet. Däremot har den osäkra ekonomin bidragit till ett bristande engagemang men även det att ungdomarna är upptagna med andra aktiviteter. Samarbetet mellan ungdomar och personal har fungerat bra, däremot har det uppstått en “vi” och “dom” upplevelse inom ungdomsgruppen. Detta har bidragit till att det tänkta syftet med studien uppfyllts till en viss del men inte helt.

<p>Syftet med uppsatsen är att utvidga kunskapen om generella resmotiv hos äldre turister på besök i Stockholm. Detta för att bidra med kunskap som kan förbättra produkterna för och marknadsföringen mot denna målgrupp.</p><p>Äldre turister är en intressant grupp att undersöka då de ofta behandlas utifrån stereotypa uppfattningar och antaganden om likhet. Gruppen är dock på inget sätt homogen. För att förstå gruppen bättre är det nödvändigt att använda sig av undersegment. Undersökningen intresserar sig för om det är fruktbart att göra undersegmenteringar med hjälp av variablerna resvana och livssituation. Variablerna baseras på Pearces teori och modell travel career patterns approach. Från denna modell hämtar undersökningen också de behovsfaktorer som i olika utsträckning är avgörande för varför människor reser. Empirin samlades in genom enkäter och bearbetades i SPSS. Genom att jämföra de förväntade resultaten som teorin pekar på med resultatet från enkäterna vi samlade in kan vi konstatera att modellen inte har varit fruktbar för att indela gruppen äldre turister i undersegment. Vi menar därför att teorin inte går att tillämpa när vi befinner oss inom en och samma livsfasgrupp.</p><p>Undersökningen resulterade även i en rangordning av de behovsfaktorer/resmotiv som de äldre turisterna i studien ansåg viktigast. De högst rankade behovsfaktorerna var omväxling, relation/säkerhet, nostalgi, natur, samt självutveckling kopplad till destinationen.</p>

Syftet med uppsatsen är att utvidga kunskapen om generella resmotiv hos äldre turister på besök i Stockholm. Detta för att bidra med kunskap som kan förbättra produkterna för och marknadsföringen mot denna målgrupp. Äldre turister är en intressant grupp att undersöka då de ofta behandlas utifrån stereotypa uppfattningar och antaganden om likhet. Gruppen är dock på inget sätt homogen. För att förstå gruppen bättre är det nödvändigt att använda sig av undersegment. Undersökningen intresserar sig för om det är fruktbart att göra undersegmenteringar med hjälp av variablerna resvana och livssituation. Variablerna baseras på Pearces teori och modell travel career patterns approach. Från denna modell hämtar undersökningen också de behovsfaktorer som i olika utsträckning är avgörande för varför människor reser. Empirin samlades in genom enkäter och bearbetades i SPSS. Genom att jämföra de förväntade resultaten som teorin pekar på med resultatet från enkäterna vi samlade in kan vi konstatera att modellen inte har varit fruktbar för att indela gruppen äldre turister i undersegment. Vi menar därför att teorin inte går att tillämpa när vi befinner oss inom en och samma livsfasgrupp. Undersökningen resulterade även i en rangordning av de behovsfaktorer/resmotiv som de äldre turisterna i studien ansåg viktigast. De högst rankade behovsfaktorerna var omväxling, relation/säkerhet, nostalgi, natur, samt självutveckling kopplad till destinationen.

Statistiken visar att den psykiska ohälsan hos ungdomar ökar. Rapporter, teorier och tidigare forskning pekar på att övergången mellan barn och vuxen är skör och att skolan har en stor betydelse för individen. Denna studie syftar till att undersöka ungdomens upplevelser av nuvarande livsfas samt av det skolsociala stödet. Studien har tillämpats en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att besvara syftet. Åtta ungdomar från Stockholm i åldern 18–19 år intervjuades. Empirin analyserades med hjälp av flertalet teorier: moderniteten och individen, livsloppsperspektivet samt ett utvecklingsekologiskt perspektiv. Resultatet indikerar att ungdomar står inför en mängd val som genererar press och stress. Sociala medier är vidare ett fenomen som ungdomen pekar ut som en stor del av livet som genererar en stor del stress och press. Det finns dock en positiv aspekt med sociala medier, ungdomen menar på att plattformarna utgör möjligheter att känna samhörighet. Vänner, familj och lärare utgör det största stödet för ungdomen. Ungdomen anser att lärarna är den profession som i skolan omfattar det största skolsociala stödet. Skolkuratorn är mångt och mycket en främling på skolan och borde enligt ungdomen vara en mer involverad profession i skolans dagliga arbete. / Statistics show that the mental health of adolescens is increasing. Reports, theories and present research indicates that the transitions between child and adult is fragile and that schools are of great importance for the adolescens. This study aims to investigate the youth’s perspective on the current phase of life and the experience of school social support. The study used a qualitative strategy with semistructured interviews to answer the purpose. Eight youths in the ages 18–19 from Stockholm were interviewed. The result was analysed using several theories: modernity and the individual, the lifecourse perspective and a developmental ecological perspective. The result indicates that adolecents are facing a variety of choices that generate pressure and stress. Furthermore, is social media a phenomenon that the youths pointed out as a major part of their life. Although it also generates a great deal of stress and pressure there is a positive aspect with social media. The youth believes that the platforms makes opportunities to feel connected with others.  Friends, families and teachers are the greatest support for the adolecents. They think that teachers are the profession that make most of the school social support at school. The school counseling, is by large, a stranger and according to the youth, should be a more involved profession in the school’s daily work.

This study focuses on single peoples construction of their lifes in relation to normative heterosexual coupledom. It is based on five interviews made with single women and men at the age of 24 to 51 who live by themselves. The queer theory which puts the heteronormativity in question is used as a theoretical framework. Discourse psychology functions as an analytic approach. It focuses on the use of language in the construction of reality in a world of determinant discourses. The thesis shows how the life of singles is made understandable where the interviewee´s constructs their reality by either creating their own life's as possible ways of living and distance themselves from coupledom or by striving for the twosome way of living. This is done by a construction of gender and age performance as different in the single and the twosome life. It also shows paradoxes where discourses of advantage independence meet discourses that construct twosome relationships as the only place for the development of real masculinity or of a special form of preferable femininity. The construction of gender and age as performed different in the single and the couple life provides an understanding of the interviewee's creation of self-image in relation to normative heterosexual coupledom.

<p>This study focuses on single peoples construction of their lifes in relation to normative heterosexual coupledom. It is based on five interviews made with single women and men at the age of 24 to 51 who live by themselves. The queer theory which puts the heteronormativity in question is used as a theoretical framework. Discourse psychology functions as an analytic approach. It focuses on the use of language in the construction of reality in a world of determinant discourses. The thesis shows how the life of singles is made understandable where the interviewee´s constructs their reality by either creating their own life's as possible ways of living and distance themselves from coupledom or by striving for the twosome way of living. This is done by a construction of gender and age performance as different in the single and the twosome life. It also shows paradoxes where discourses of advantage independence meet discourses that construct twosome relationships as the only place for the development of real masculinity or of a special form of preferable femininity. The construction of gender and age as performed different in the single and the couple life provides an understanding of the interviewee's creation of self-image in relation to normative heterosexual coupledom.</p>