<p>Syftet med uppsatsen är att utvidga kunskapen om generella resmotiv hos äldre turister på besök i Stockholm. Detta för att bidra med kunskap som kan förbättra produkterna för och marknadsföringen mot denna målgrupp.</p><p>Äldre turister är en intressant grupp att undersöka då de ofta behandlas utifrån stereotypa uppfattningar och antaganden om likhet. Gruppen är dock på inget sätt homogen. För att förstå gruppen bättre är det nödvändigt att använda sig av undersegment. Undersökningen intresserar sig för om det är fruktbart att göra undersegmenteringar med hjälp av variablerna resvana och livssituation. Variablerna baseras på Pearces teori och modell travel career patterns approach. Från denna modell hämtar undersökningen också de behovsfaktorer som i olika utsträckning är avgörande för varför människor reser. Empirin samlades in genom enkäter och bearbetades i SPSS. Genom att jämföra de förväntade resultaten som teorin pekar på med resultatet från enkäterna vi samlade in kan vi konstatera att modellen inte har varit fruktbar för att indela gruppen äldre turister i undersegment. Vi menar därför att teorin inte går att tillämpa när vi befinner oss inom en och samma livsfasgrupp.</p><p>Undersökningen resulterade även i en rangordning av de behovsfaktorer/resmotiv som de äldre turisterna i studien ansåg viktigast. De högst rankade behovsfaktorerna var omväxling, relation/säkerhet, nostalgi, natur, samt självutveckling kopplad till destinationen.</p>

Syftet med uppsatsen är att utvidga kunskapen om generella resmotiv hos äldre turister på besök i Stockholm. Detta för att bidra med kunskap som kan förbättra produkterna för och marknadsföringen mot denna målgrupp. Äldre turister är en intressant grupp att undersöka då de ofta behandlas utifrån stereotypa uppfattningar och antaganden om likhet. Gruppen är dock på inget sätt homogen. För att förstå gruppen bättre är det nödvändigt att använda sig av undersegment. Undersökningen intresserar sig för om det är fruktbart att göra undersegmenteringar med hjälp av variablerna resvana och livssituation. Variablerna baseras på Pearces teori och modell travel career patterns approach. Från denna modell hämtar undersökningen också de behovsfaktorer som i olika utsträckning är avgörande för varför människor reser. Empirin samlades in genom enkäter och bearbetades i SPSS. Genom att jämföra de förväntade resultaten som teorin pekar på med resultatet från enkäterna vi samlade in kan vi konstatera att modellen inte har varit fruktbar för att indela gruppen äldre turister i undersegment. Vi menar därför att teorin inte går att tillämpa när vi befinner oss inom en och samma livsfasgrupp. Undersökningen resulterade även i en rangordning av de behovsfaktorer/resmotiv som de äldre turisterna i studien ansåg viktigast. De högst rankade behovsfaktorerna var omväxling, relation/säkerhet, nostalgi, natur, samt självutveckling kopplad till destinationen.

Klimatpåverkan har under senare tid fått uppmärksamhet inom forskningsvärlden och media där mänskliga aktiviteter orsakar utsläpp av växthusgaser. När det gäller miljöarbetet i Sverige så tampas landet med en rad olika utmaningar där inrikestransporternas negativa påverkan på miljön och klimatet är en av de största. En tredjedel av de växthusgaser, främst koldioxid som släpps ut från Sverige kan härledas till landets inrikestransporter. Genom att ändra människors resvanebeteende och uppmuntra till hållbara resval kommer koldioxidutsläppen från fossila bränslen minska vilket i sin tur kommer minska klimatpåverkan. I detta examensarbete undersöktes resvanor för mobilapplikationen BetterPoints användare inom Kalmar genom en intern enkätundersökning. Resultatet från enkäten sammanställdes och analyserades via Excel genom olika stapeldiagram och tabell. Examensarbetets syfte var att ge kunskap om BetterPoints användares resvanor och resval mellan deras hem och Kalmars stadskärna. Det skulle också ge Hållbara Resval ökad kunskap om BetterPoints användare och en tydligare bild över vem som nåddes av mobilapplikationen. Resultatet visade att den typiska användaren av BetterPoints var en kvinnlig arbetstagare mellan 45-54 år. Hon reste främst via cykel/el-cykel. Den huvudsakliga anledningen till valet av cykel/el-cykel var för att det gav möjlighet till motion. Den fossildrivna-bilen användes mest av personer mellan 35-44 år. De använde den främst för att de behövde utföra ett annat ärende längs vägen, hade inget promenad/cykelavstånd, av bekvämlighet och av tidsvinst. De främsta skillnader mellan kvinnor och män var att kvinnor transporterade sig mer via fossildriven-bil, utförde ärenden oftare och åkte en längre sträcka. BetterPoints användare hade generellt en positiv inställning till mobilapplikationens finesser och erbjudanden. Eftersom en stor andel av respondenterna redan ansåg sig resa hållbart innan nedladdning och användning av BetterPoints så är frågan om den verkligen når rätt personer.