I och med Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP) och de miljökvalitetsnormer (MKN) som beskrivs i ramdirektivet för vatten kommer Käppalaverket sannolikt ställas inför strängare kväve- och fosforreningskrav. Käppala kan då bli tvungna att införa en ny processlösning t.ex. efterdenitrifikation och förfällning. Hur detta kommer att påverka det totala koldioxidavtrycket utreds i denna rapport. Tidigare har stora energiutredningar utförts på verket men aldrig har ett samlat koldioxidavtryck dokumenterats. En kartläggning över Käppalaverkets totala koldioxidavtryck 2011 gjordes för att skapa en referens för framtida modellering. Utvärderingen visade att Käppalaverkets totala koldioxidavtryck var 16 kg CO2,ek/pe, år. Ryaverket, som gjort en liknande utredning, hade ett totalt koldioxidavtryck runt noll. Det höga koldioxidavtrycket för Käppalaverket, jämfört med Ryaverket, beror framförallt på den höga lustgasemissionen från aktivslambassängen. Under hösten 2012 utfördes mätningar av lustgas för att få fram ett nyckeltal på bildad lustgas per reducerad kväve. Mätningarna visade på en relativt hög lusgasbildning 1,7 % bildad lustgas per reducerad kväve. För att ge svar på vad den nya processlösningen med strängare reningskrav skulle innebära för koldioxidavtrycket, kalibrerades och utvidgades den befintliga reningsverksmodellen Benchmark Simulation Model no.2 (BSM2). I utvidgningen av BSM2 inkluderades beskrivningar över hur Käppalas processer bidrar till koldioxidavtrycket. För att uppnå de nya reningskraven kan dagens fördenitrifikation kompletteras med en efterdenitrifikation och dagens simultanfällning ersättas med förfällning. Modellens biologi kalibrerades med två perioder, ett sommarflöde och ett höstflöde. Sedan simulerades 2011 för att ha ett referensvärde att jämföra framtida simuleringar med. Förfällning visade sig ge en ökad biogasproduktion som bidrog starkt till ett minskat avtryck. Däremot bidrog den ökade energiförbrukningen och lustgasemissionen i den biologiska reningen till ett ökat avtryck. Simuleringen med dagens rening gav ett koldioxidavtryck på cirka 14 kg CO2/pe, år och framtidens processlösning för ökad kväve- och fosforrening gav ett nästan dubbelt så stort avtryck, 26 kg CO2/pe, år. Kostnaden för den totala reningen uttryckt i koldioxidekvivalenter blir i framtiden 4,2 kg CO2/NRED mot dagens 2,5 kg CO2/NRED. En simulering av strängare reningskrav samt ökad flödesbelastning från dagens 440 000 pe till 700 000 pe visade på svårigheter att uppnå de nya reningskraven. Reningskraven kunde inte hållas under de högflödesperioder som uppkom under året på grund av slamflykt från eftersedimenteringarna. Utformningen av reningskraven är betydelsefull för branschen som helhet. Samtliga simuleringar visar svårigheter att hålla kvävekravet vid vårfloden. Det är därför av stor betydelse om kraven formuleras på årsbasis eller om de formuleras månadsvis för att reningsverken ska klara de nya kraven. / In accordance with the Baltic Sea Action Plan (BSAP) and the EU water framework directive the Käppala waste water treatment plant (WWTP) could face more stringent discharge limits for phosphorous and nitrogen. To meet these limits Käppala has to change the treatment process, for example implement pre-precipitation and post-denitrification. The effect of more stringent discharge limits on the carbon footprint has not been studied at Käppala WWTP and will be studied in this report. In 2011 a static summary of the carbon footprint was made and serves as a reference for modeling. The evaluation showed that the total carbon footprint of Käppala was approximately 16 kg CO2/pe, yr. At the Rya WWTP in Gothenburg a similar study indicated a carbon footprint of 0 kg CO2/pe, yr. The difference between Käppala WWTP and Rya WWTP is explained by the large nitrous oxide emission from the activated sludge process at Käppala WWTP. During autumn 2012 the nitrous oxide emission was measured in one treatment line at Käppala, in order to get a standard value to use in the model. The measurements showed that 1.7 % of the removed nitrogen was emitted as nitrous oxide gas. An existing model, Benchmark Simulation Model no.2 (BSM2), was extended to model the effect on the carbon footprint with a future process configuration due to more stringent discharge limits. Every process that affects the carbon footprint was described by equations to simulate the emissions from the different treatment processes regarding energy consumption, chemical consumption and transport. In order to meet the new demands, current biological and chemical water treatment with pre- denitrification and simultaneous precipitation was substituted with combined pre and post denitrification and pre precipitation. The calibration of the model was made for two periods in 2011. When the suggested process configuration, with post-denitrification and pre-precipitation, was implemented it showed that the pre- precipitation increased the production of biogas and therefore decreased the carbon footprint. However, the increased nitrous oxide emission and the increased energy consumption due to the more stringent limits resulted in an increased footprint. A simulation of existing and future process configuration showed that the total footprint would increase from approximately 14 kg CO2/pe, year to 26 kg CO2/pe, year. The cost for the extra nitrogen removal would increase from 2.5 kg CO2/NRED to 4.2 kg CO2/NRED. The simulations showed that more stringent limits and increased load from 440 000 pe to 700 000 pe could be met at “normal” flow. At wet weather flow however, the process became unstable with high concentrations of effluent organic nitrogen as a result. A big question for the industry is the design of these new limits for phosphorous and nitrogen. It is of great importance whether the new limits are based on a yearly or monthly average.

I det närmaste fri tillgång till fossila bränslen som olja och stenkol har varit en förutsättning för den industriella revolutionen i västvärlden och östra Asien. Den storskaliga användningen av fossila bränslen har dock resulterat i att halten av koldioxid i atmosfären har ökat. Koldioxid är atmosfärens viktigaste växthusgas och den ökande halten håller på att förändra jordens klimat. Denna studie fokuserar på hur samhällena i Sverige och andra länder kommer att påverkas av klimatförändringen. De andra länderna är Nederländerna i nordvästra Europa och nordafrikanska Sahel, som inkluderar flera stater. Klimatförändringen kommer att drabba samhällena i de båda regionerna på väldigt olika sätt. I Sverige liksom i Nederländerna kommer klimatet att bli fuktigare, vilket samhällets olika funktioner redan förbereder sig för. Situationen i Sahel är helt annorlunda, där kommer klimatet att bli torrare. Dessa länder är fattiga och kunnande såväl som resurser är knappa, vilket innebär att dessa länder få det svårt att anpassa sig till de nya förhållandena. Det har även varit av intresse att studera nationella såväl som internationella överenskommelser med ambitionen att minska användningen av fossila bränslen. Intervjuer genomfördes för att få information om kunskapsläget rörande klimatförändringar och dess konsekvenser för Sverige och övriga världen. Som lärare i geografi, såväl som i andra ämnen, är det viktigt att stödja kunskapsutvecklingen vad det gäller klimatförändringen med de problem och möjligheter som följer. / The industrial revolution in the western world and later on in East Asia has only been possible due to extensive use of fossil fuel, like petroleum and coal. This has resulted in increased concentrations of carbondioxid in the atmosphere. Carbondioxid is the most important greenhouse gas and increasing levels in the atmosphere are underway to cause a global climate change. The focus of this thesis was to study how societies in Sweden as well in other countries will be affected in the long term by a climate change. The other countries investigated are the Netherlands in North Western Europe and the North African Sahel, including a number of states. The climate change will have a very different impact on the societies in these two regions. In Sweden as well as in the Netherlands the climate will become moister and preparations for these consequences are taken care of. The situation in the Sahel is totally different since the climate will become drier and will result in drought. These countries are poor and both knowledge and resources are scarce, so there are small possibilities to adapt to the new conditions. It is also of interest to study national as well as international agreements to reduce the use of fossil fuel. Interviews were performed to get information about the knowledge of climate change and its consequences for Sweden as well as well for other parts of the world. As a teacher in Geography, as well as in other subjects, it is of importance to improve the knowledge of problems as well as possibilities regarding climate change and its consequences for the society.

<p>I det närmaste fri tillgång till fossila bränslen som olja och stenkol har varit en förutsättning för den industriella revolutionen i västvärlden och östra Asien. Den storskaliga användningen av fossila bränslen har dock resulterat i att halten av koldioxid i atmosfären har ökat. Koldioxid är atmosfärens viktigaste växthusgas och den ökande halten håller på att förändra jordens klimat. Denna studie fokuserar på hur samhällena i Sverige och andra länder kommer att påverkas av klimatförändringen. De andra länderna är Nederländerna i nordvästra Europa och nordafrikanska Sahel, som inkluderar flera stater. Klimatförändringen kommer att drabba samhällena i de båda regionerna på väldigt olika sätt. I Sverige liksom i Nederländerna kommer klimatet att bli fuktigare, vilket samhällets olika funktioner redan förbereder sig för. Situationen i Sahel är helt annorlunda, där kommer klimatet att bli torrare. Dessa länder är fattiga och kunnande såväl som resurser är knappa, vilket innebär att dessa länder få det svårt att anpassa sig till de nya förhållandena. Det har även varit av intresse att studera nationella såväl som internationella överenskommelser med ambitionen att minska användningen av fossila bränslen. Intervjuer genomfördes för att få information om kunskapsläget rörande klimatförändringar och dess konsekvenser för Sverige och övriga världen. Som lärare i geografi, såväl som i andra ämnen, är det viktigt att stödja kunskapsutvecklingen vad det gäller klimatförändringen med de problem och möjligheter som följer.</p> / <p>The industrial revolution in the western world and later on in East Asia has only been possible due to extensive use of fossil fuel, like petroleum and coal. This has resulted in increased concentrations of carbondioxid in the atmosphere. Carbondioxid is the most important greenhouse gas and increasing levels in the atmosphere are underway to cause a global climate change. The focus of this thesis was to study how societies in Sweden as well in other countries will be affected in the long term by a climate change. The other countries investigated are the Netherlands in North Western Europe and the North African Sahel, including a number of states. The climate change will have a very different impact on the societies in these two regions. In Sweden as well as in the Netherlands the climate will become moister and preparations for these consequences are taken care of. The situation in the Sahel is totally different since the climate will become drier and will result in drought. These countries are poor and both knowledge and resources are scarce, so there are small possibilities to adapt to the new conditions. It is also of interest to study national as well as international agreements to reduce the use of fossil fuel. Interviews were performed to get information about the knowledge of climate change and its consequences for Sweden as well as well for other parts of the world. As a teacher in Geography, as well as in other subjects, it is of importance to improve the knowledge of problems as well as possibilities regarding climate change and its consequences for the society.</p>

De flesta tvivlar inte på att klimatförändringarna är märkbara. Många vet däremot inte är att metan (CH4 ) är en mycket viktig växthusgas som påverkar klimatförändringen och som inte får försummas. I denna uppsats behandlar jag växthusgasen metan. Det förklaras var och hur metan bildas, var den släpps ut och absorberas samt vilket inflytande människor har på koncentrationen av metan i atmosfären. Med hjälp av en datorsimulering i MATLAB simuleras och utvärderas olika scenarier. Dessa scenarier sträcker sig från den förindustriella eran, genom nutiden, till möjliga framtidsscenarier. Utifrån mätdatan går det att uppskatta hur stor inverkan metan har på den globala uppvärmningen och därmed på klimatförändringen.

Försvarets materielverk (FMV) är en statlig myndighet och är en del av det svenska totalförsvaret. FMV har en viktig uppgift att i nära samarbete med Försvarsmakten leverera materiel, logistik och tillhörande tjänster till det svenska försvaret i fred, kris och krig. I dagsläget är antropogent orsakade klimatförändringar ett av de viktigaste problemen mänskligheten kommer att behöva ta itu med. Klimatförändringar har nått alarmerande nivåer till stor del på grund av den ökande mängden växthusgasutsläpp. Växthusgasutsläpp är en anledning till allvarig oro på grund av dess negativa inverkan på jordens klimat. Globala växthusgasutsläpp ökar i en snabb takt och de årliga utsläppen har fördubblats de senaste femtio åren [1]. FMV har satt upp ett flertal miljömål för att ständigt förbättra verksamheten och minska den negativa miljöpåverkan.  Projektets övergripande syfte var att bidra till en bättre förståelse av FMV:s miljömässiga avtryck i form av växthusgasutsläpp med förutsättningen att uppnå en mer hållbar utveckling. Målet med projektet var att beräkna hur stora mängder växthusgasutsläpp FMV:s verksamhet bidrar med och var störst mängd utsläpp uppkommer. Greenhouse Gas Protocol (GHG protokoll) har tillämpats för att etablera och kartlägga vilka utsläppskällor FMV har störst möjlighet att påverka. Projektet har fokuserat på scope 1 och 2 vilket involverade FMV:s direkta växthusgasutsläpp (scope 1) från den egna verksamheten och de indirekta växthusgasutsläppen (scope 2) från förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla. Projektet har även tillämpat ett livscykelperspektiv för att beräkna och redovisa de indirekta växthusgasutsläppen från scope 3 som involverar verksamhetens uppströms och nedströms aktiviteter. För att uppnå syfte och mål har en litteraturstudie utförts och beräkningar genomförts utifrån FMV:s data med hjälp av emissionsfaktorer.  Under 2019 producerade FMV totalt 17740 ton CO2e och under 2020 producerades 16805 ton CO2e från scope 1. Från scope 2 producerades 1789 ton CO2e under 2019 och 1613 ton CO2e under 2020. FMV:s uppströms aktiviteter från scope 3 beräknades till 3385 ton CO2e under 2019 och 1282 ton CO2e under 2020. Den största utsläppskällan är flygfotogenförbrukningen för test och evaluering av flygrelaterade verksamheter. FMV är medvetna om denna utsläppskälla och har under de senaste åren arbetat med att utreda förutsättningarna för att ersätta flygfotogen med förnybart hållbart biobränsle med förhoppningen att i framtiden göra bränsleförbrukningen mer koldioxidneutral. En annan utsläppskälla som FMV har möjlighet att påverka är flygresor. Under 2019 var flygresor över 50 mil den näst störta utsläppskällan inom FMV där 2638 ton CO2e producerades och minskade med 70 % under 2020 till följd av coronapandemins restriktioner. FMV har satt upp mål att minska koldioxidutsläpp från flygresor genom att resa mer klimatsmart även efter coronapandemin. / The Swedish Defence Materiel Administration (FMV) is a government agency and is part of the Swedish total defence system. FMV has an important task to deliver material, logistics and related services to the Swedish Armed Forces in peace, crisis and war in close cooperation with the Armed Forces. At present, anthropogenic induced climate change is one of the most important problems mankind will have to deal with. Climate change has reached alarming levels, largely due to the increasing amount of greenhouse gas emissions. Greenhouse gas emissions are a cause for serious concern because of their negative impact on the Earth's climate. Global greenhouse gas emissions are increasing at a rapid rate and annual emissions have doubled in the last fifty years [1]. To tackle climate change, FMV has set several environmental objectives to continuously improve operations and minimize negative environmental impact.  The overall purpose of the project was to contribute to a better understanding of FMV's environmental footprint in terms of greenhouse gas emissions in order to achieve a more sustainable development. The goal of the project was to calculate the amount of greenhouse gas emissions FMV's operations contribute to and where the largest amounts of emissions occur. The Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol) was applied to establish and map the emission sources FMV has the greatest potential to influence. The project focused on scope 1 and 2, involving FMV's direct GHG emissions (scope 1) from its own operations and indirect GHG emissions (scope 2) from the consumption of electricity, district heating and district cooling. The project also applied a life-cycle perspective to calculate and report the indirect GHG emissions from scope 3 involving FMV's upstream and downstream activities. In order to achieve this, a literature review was carried out and calculations were made using FMV's data using emission factors.  In 2019, FMV produced a total of 17352 ton of CO2e and in 2020, 16442 ton of CO2e were produced from scope 1. From scope 2, 1789 ton of CO2e were produced in 2019 and 1613 ton of CO2e in 2020. FMV's upstream activities from scope 3 were estimated to 3385 ton of CO2e in 2019 and 1282 ton of CO2e in 2020. The largest source of emissions is the kerosene consumption for testing and evaluation of flight-related activities. FMV is aware of this emission source and has recently been working to investigate the feasibility of replacing aviation kerosene with renewable sustainable biofuel in the future, with the hope of making fuel consumption more carbon neutral. Another source of emission that FMV can influence is air travel. In 2019, air travel over 500 kilometers was the second largest source of emission at FMV, producing 238 ton of CO2e and decreased by 70% in 2020 due to the restrictions of the corona pandemic. FMV has set a goal to reduce CO2e emissions from air travel by travelling more climate-smart even after the corona pandemic.

Hemkompostering är fördelaktigt bland annat därför att det kan leda till minskade transporter av sopor och därmed koldioxidutsläpp, samt att den färdiga komposten kan användas som näringstillskott för växter. Kompostering av matavfall innebär dock en risk för bildning av metan och lustgas, vilka är starka växthusgaser. Även ammoniak, med försurande och övergödande effekter, kan släppas ut från komposten under vissa förhållanden. Det här arbetet syftar till att undersöka utsläppen av dessa ämnen, samt öka kunskapen om hur skötseln av komposten påverkar utsläppen.   Vid tre tillfällen under juni och juli 2010 utfördes mätningar på 20 komposter i Uppsala.  Temperaturen mättes i komposten, prov togs av gasen i kompostoch prover av materialet togs även för analys av vattenhalt, pH och askhalt. Hushållen förde också protokoll över sin skötsel av komposten under tiden för mätningarna. Utöver detta genomfördes en enkätstudie i vilken ett större antal komposter inkluderades, i avsikt att ge en bredare bild av hur hemkomposter i allmänhet sköts.   Gasproven analyserades i gaskromotograf, och de beräknade koncentrationerna relaterades till uppmätta temperaturer, vattenhalter, pH-värden och askhalter samt de ifyllda protokollen.   Enkätstudien visade att hemkomposter används och sköts om på mycket varierande sätt. Resultaten visade vidare att utsläppen av metan och lustgas (angivna som kvoterna CH4:CO2 respektive N2O:CO2) överlag var låga jämfört med uppmätta utsläpp i andra studier, med högre värden på omkring 2,5% endast för ett fåtal komposter. Effekterna av utsläppen av N2O beräknades till cirka 12 gånger större än de orsakade av utsläppen av CH4. Ett antydan till samband kunde ses mellan uppmätt NH3-halt och tillsatser av kväverikt kött-/fiskavfall. I övrigt kunde inga andra distinkta samband mellan skötsel och utsläpp observeras, något som skulle kunna bero på dels att endast tre mätomgångar ingår i studien och dels på att datan inhämtad från protokollen varierade i kvalitet och innehöll stora osäkerheter. / Home composting is beneficial as it can help reduce transports of household waste, and also because the mature compost can be used as a soil amendment for plants. On the other hand, composting of food waste enables formation of the potent greenhouse gases methane and nitrous oxide. It is also possible that ammonia be formed, which can have acidifying and eutrophicating effects on the environment. The aim of this study was to examine the emissions of these compounds, and if possible to gain knowledge on how the management of the compost affects these emissions.   Measurements were carried out on 20 home composts within Uppsala on three occasions during June and July in 2010. The compost temperature was measured, gas samples were taken and also samples of the material for analysis of moisture and ash content as well as pH. The households were also asked to fill in a protocol with all the compost activities performed during the period of the measurements. In addition to this, a questionnaire study was conducted in order to give an overview of how home composts in general are fed and managed.   The gas samples were analyzed in a gas chromatograph, and the obtained concentrations were then put in relation to the measured temperatures, pH, and moisture and ash contents as well as the data from the protocols.   The questionnaire study showed that home composts are used and managed in very different ways. Moreover, the results showed that the emissions of methane and nitrous oxide (given as CH4:CO2 and N2O:CO2 ratios) in general were small compared to those from other studies, with only a couple of composts with higher ratios than around 2.5%. The effects on the environment from the measured emissions of N2O were calculated to 12 times greater than those given by the emissions of CH4. Regarding ammonia, a clear connection was observed between the few elevated concentrations and additons of meaty waste rich of nitrogen. As for the greenhouse gases, no distinct correlations could be seen between how the composts were managed and the CH4:CO2 and N2O:CO2 ratios. This might be explained by the fact that only three sampling rounds were conducted, but also that the protocol information contained uncertainties and varied in quality.

The process of producing meat by growing crops to feed animals which ends up on the consumer's plate contributes to major environmental damage. Too high consumption of mainly red meat contributes to increased risk of cancer. The aim of the study is to review how the consumers attitude are regarding reducing meat consumption and to find out which control means suits best. A literature and survey study claims that meat consumption is far too high and this contributes to various negative effects. The survey consisted of 14 questions shared via Facebook. From the survey it was found that women consume more environmentally friendly meat compared to men; women are also more positive about reducing meat consumption and more women have reduced their meat consumption over the last 5 years. The introduction of control means contributes to both positive and negative impacts. Above all, the introduction leads to reduction of greenhouse gases, which gives Sweden a chance to achieve the environmental goal of limited climate impact, which is currently not attained. It should be taken into account that a total stop in meat consumption could make it harder to achieve other environmental objectives such as a varied agricultural landscape, a rich diversity of plant and animal life. Based on the result, informative control means are the best workable and easiest to apply in society. When the consumer is more aware of the need for reduced meat consumption, it can take "stricter" control means, such as administrative and economical control means. The study indicates that it is better to motivate the consumer to change their meat consumption than to punish them if they do not. / Processen från att grödor odlas, som sedan blir till foder åt djuren, till det att köttbiten ligger på konsumentens tallrik bidrar till stora belastningar på miljön. En för hög konsumtion av framförallt rött kött bidrar bland annat till en ökad risk för tjock- och ändtarmscancer. Målet med denna studie är att granska hur konsumenten ställer sig till styrmedel för minskad köttkonsumtion och ta reda på vilket/vilka styrmedel som lämpar sig bäst. Genom en litteratur- och enkätstudie fastställs att konsumtionen av kött är alldeles för hög och att detta bidrar med diverse negativa påverkan. Enkätundersökningen bestod av 14 frågor som delades via Facebook. Utifrån enkäten framkom det att kvinnor konsumerar mer miljövänligt kött jämfört med män, kvinnor är också mer positiva till styrmedel för minskad köttkonsumtion och fler kvinnor har minskat sin köttkonsumtion de 5 senaste åren. Konsekvenserna av införandet av styrmedel för en minskad köttkonsumtion bidrar till både positiv och negativ påverkan. Framförallt leder införandet till att mängden växthusgaser reduceras och det ger Sverige en chans att uppnå bland annat miljömålet Begränsad klimatpåverkan som i nuläget inte är i närheten att uppnås. Det ska tas med i beaktande att en minskad konsumtion av kött kan bidra till att andra miljömål som Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt - och djurliv blir ännu svårare för Sverige att uppnå än vad de är idag. Utifrån resultatet är informativa styrmedel det som fungerar bäst och som är lättast att applicera i samhället. När konsumenten sedan är mer medvetna om behovet av en minskad köttkonsumtion kan det tas till “strängare” medel såsom administrativa- och ekonomiska styrmedel. Studien indikerar att det är bättre att motivera konsumenten till att förändra sin köttkonsumtion än att straffa dem om de inte gör det.

Klimatpåverkan har under senare tid fått uppmärksamhet inom forskningsvärlden och media där mänskliga aktiviteter orsakar utsläpp av växthusgaser. När det gäller miljöarbetet i Sverige så tampas landet med en rad olika utmaningar där inrikestransporternas negativa påverkan på miljön och klimatet är en av de största. En tredjedel av de växthusgaser, främst koldioxid som släpps ut från Sverige kan härledas till landets inrikestransporter. Genom att ändra människors resvanebeteende och uppmuntra till hållbara resval kommer koldioxidutsläppen från fossila bränslen minska vilket i sin tur kommer minska klimatpåverkan. I detta examensarbete undersöktes resvanor för mobilapplikationen BetterPoints användare inom Kalmar genom en intern enkätundersökning. Resultatet från enkäten sammanställdes och analyserades via Excel genom olika stapeldiagram och tabell. Examensarbetets syfte var att ge kunskap om BetterPoints användares resvanor och resval mellan deras hem och Kalmars stadskärna. Det skulle också ge Hållbara Resval ökad kunskap om BetterPoints användare och en tydligare bild över vem som nåddes av mobilapplikationen. Resultatet visade att den typiska användaren av BetterPoints var en kvinnlig arbetstagare mellan 45-54 år. Hon reste främst via cykel/el-cykel. Den huvudsakliga anledningen till valet av cykel/el-cykel var för att det gav möjlighet till motion. Den fossildrivna-bilen användes mest av personer mellan 35-44 år. De använde den främst för att de behövde utföra ett annat ärende längs vägen, hade inget promenad/cykelavstånd, av bekvämlighet och av tidsvinst. De främsta skillnader mellan kvinnor och män var att kvinnor transporterade sig mer via fossildriven-bil, utförde ärenden oftare och åkte en längre sträcka. BetterPoints användare hade generellt en positiv inställning till mobilapplikationens finesser och erbjudanden. Eftersom en stor andel av respondenterna redan ansåg sig resa hållbart innan nedladdning och användning av BetterPoints så är frågan om den verkligen når rätt personer.

Freshwater bodies such as lakes release the greenhouse gas methane (CH4) into the atmosphere. Global emissions from lakes are estimated to emit more CH4 than oceans, despite that lakes occupies a much smaller global land area. Lakes are therefore significant components for global budgets of CH4. Accurate global estimations of lakes are troublesome, partly because of the spatial and temporal variability of CH4 fluxes, making regional and global assessments filled with uncertainties. Yet, few studies consider the spatial and temporal variability of CH4 fluxes. Therefore, this study investigates the spatial and temporal variability of CH4 fluxes in lakes at different scales. Measurements were made during two field campaigns in lake Venasjön and Parsen, located in the municipality of Söderköping, Sweden. We used the commonly used floating chamber (FC) method for CH4 flux measurements. In order to investigate the small-scale flux variability, we redeveloped the FC-method by constructing two grids consisting of seven FCs distributed approximately 1m apart from each other. One grid was placed at the shallow zone at the inflow of each lake and the other at the lakes deepest zone. By sampling the grid several times every field campaign, spatial and temporal variability of fluxes at different scales could be measured. Overall, we found a significant difference of CH4 fluxes in both lakes depending on field campaign and grid location. Our results also indicate that there is a small-scale variability of CH4 fluxes in lakes. Our hope is that these findings can illustrate the importance of investigating lake fluxes at small spatial and temporal scales. / Sjöar släpper ut växthusgasen metan (CH4) i atmosfären. Globala utsläpp från sjöar beräknas avge mer CH4 än havet, trots att sjöar har en mycket mindre global areal. Sjöar är därför viktiga komponenter för globala budgetar av CH4. Dessvärre är noggranna globala uppskattningar av sjöar svårt att göra, delvis på grund av den spatial och temporala variationen av CH4, vilket gör regionala och globala bedömningar fyllda med osäkerheter. Trots detta undersöker få studier metanflödets spatiala och temporala variabilitet. Denna studie undersöker den spatiala och temporala variabiliteten av CH4-flöden från sjöar i olika skalor. Mätningar genomfördes under två fältkampanjer i sjöarna Venasjön och Parsen som ligger i Söderköpings kommun, Sverige. För att undersöka variabiliteten i en liten skala utvecklade vi den redan använda floating chamber (FC) metoden för flödesmätningar genom att bygga två grids med sju FCs, ungefär 1m mellan varje kammare. En grid placerades vid den grunda delen vid inflödet av varje sjö och den andra vid respektive sjös djupaste del. Genom att mäta griden flera gånger varje fältkampanj kunde den spatiala och temporala variationen av flöden i olika skalor undersökas. Sammantaget fann vi signifikanta skillnader i båda sjöarnas CH4-flöden mellan fältkampanjer och grids. Våra resultat tyder också på småskaliga variationer av CH4-flöden i sjöar. Vårt hopp är att dessa resultat kan ytterligare bekräfta betydelsen av att undersöka sjöflödena i små spatiala och temporära skalor

Gas Emissions from Contaminated Fibrous Sediments in Sweden The discharge of untreated wastewater from pulp and paper mills have resulted in the accumulation offibrous sediments on the bottom of many nearby aquatic recipients. Some accumulations are multiplemeters thick and consist almost entirely of cellulose fibre or wood chips; these are called fiberbanks.The often hypoxic conditions and high organic content in fiberbanks makes them favourable for methaneproducing microorganisms, and gas release by ebullition has been observed. CH4 has high globalwarming potential and this study therefore aims to investigate GHG emissions from Swedish fiberbanks.Since methanogenesis is influenced by temperature and organic content, the gas ebullition is expectedto vary with season and between fiberbanks. As such it was necessary to examine differences inebullition rate, bubble volume and bubble quantity between different fiberbanks and to test the influenceof temperature on ebullition. To achieve this, the gas ebullition from two fiberbanks with very differentcomposition (Väja and Sandviken), were investigated using optical ebullition sensors measuring thequantity and volume of released gas bubbles. The ebullition measurements were performed in laboratoryat room temperature (20oC) and with sediments in incubation (4 – 15oC). The results indicate differencesin both ebullition rate and mean bubble volume between these two fiberbanks, with only minordifferences in the quantity of bubbles released. In a period of stable ebullition over five consecutivedays, sediment from Väja released 83 – 90% larger volumes of gas per day, and also produced bubblesthat were on average 67 – 89 % larger in volume when compared to Sandviken. The incubationexperiments show that ebullition from both fiberbanks increases exponentially with temperature, at ratessimilar to those found in natural sediments (Väja Q10 3.9, Sandviken Q10 4.9). The rate of accelerationin ebullition from both sediments is very strong &gt;10oC, which is also similar to what has been observedin natural sediments. If estimating the combined GHG emissions from Swedish fiberbanks based on theresults from this study, it shows that fiberbanks could emit as much as 550 000 – 900 000 tonnes of CO2equivalents annually. That would correspond to 1.1 – 1.7% of the combined annual Swedish GHGemissions in 2018, and with fiberbank ebullition showing such a strong temperature dependence, thatestimate would grow rapidly when water temperatures increase with a warming climate / Utsläpp av orenat processvatten från svensk pappersindustri har resulterat i ansamlingar av fiberhaltigasediment på botten av närliggande vattendrag. På vissa platser bildar de fiberhaltiga sedimenten flerameter tjocka fiberbankar som består nästan uteslutande av cellulosafibrer eller träflis. Det högaorganiska innehållet i fiberbankarna resulterar ofta i syrefria förhållanden vilket gör dem gynnsammaför metanproducerande mikroorganismer, och frisläppning av gasbubblor har observerats. Metangasbidrar starkt till växthuseffekten och det här projektet utformades därför med huvudmålet att uppskattaväxthusgasutsläppen via ebullition från svenska fiberbankar. Eftersom metangasproduktionenförväntades variera beroende på temperatur och fiberbankskomposition, undersöktes skillnader igasutsläpp från två olika fiberbankar, gällande koncentrationen på utsläppt gas, mängd utsläppt gas,volym på bubblor, antal bubblor, samt hur gasutsläppen från fiberbankarna påverkades av temperatur.Undersökningen inkluderade sediment från två fiberbankar med väldigt olika sammansättning (Väja ochSandviken) och gasutsläppen studerades med hjälp av optiska sensorer i rumstemperatur och underinkubation vid temperaturer från 4 – 15oC. Data från undersökningarna användas sedan till att uppskattade årliga växthusgasutsläppen från svenska fiberbankar. Resultaten indikerar att det är stora skillnader imängden utsläppt gas och volymen på frisläppta bubblor mellan dessa två fiberbanksediment, menendast små skillnader i antalet frisläppta bubblor. Fiberbankssediment från Väja släppte ut en 83 - 90%större gasvolym per dag och producerade också i genomsnitt 67 - 89% större bubblor jämfört medsediment från Sandviken. Inkubationsexperimenten visar att gasutsläppen från de bådafiberbanksedimenten ökar exponentiellt med temperatur, och tilltar i liknande hastighet som hosnaturliga sediment (Väja Q10 3.9, Sandviken Q10 4.9). Ökningen i gasutsläpp vid temperaturer över 10oCär mycket stark hos båda sedimenten, vilket också liknar observationer från naturliga sediment. Närresultaten används för att uppskatta växthusgasutsläppen från den totala mängden fiberbanksedimentsom kan finnas i Sverige, visar de att fiberbankar kan släppa ut så mycket som 550 000 - 900 000 tonCO2-ekvivalenter årligen. Det skulle innebära 1.1 – 1.7% av de sammanlagda årliga svenskaväxthusgasutsläppen.