Hemkompostering är fördelaktigt bland annat därför att det kan leda till minskade transporter av sopor och därmed koldioxidutsläpp, samt att den färdiga komposten kan användas som näringstillskott för växter. Kompostering av matavfall innebär dock en risk för bildning av metan och lustgas, vilka är starka växthusgaser. Även ammoniak, med försurande och övergödande effekter, kan släppas ut från komposten under vissa förhållanden. Det här arbetet syftar till att undersöka utsläppen av dessa ämnen, samt öka kunskapen om hur skötseln av komposten påverkar utsläppen.   Vid tre tillfällen under juni och juli 2010 utfördes mätningar på 20 komposter i Uppsala.  Temperaturen mättes i komposten, prov togs av gasen i kompostoch prover av materialet togs även för analys av vattenhalt, pH och askhalt. Hushållen förde också protokoll över sin skötsel av komposten under tiden för mätningarna. Utöver detta genomfördes en enkätstudie i vilken ett större antal komposter inkluderades, i avsikt att ge en bredare bild av hur hemkomposter i allmänhet sköts.   Gasproven analyserades i gaskromotograf, och de beräknade koncentrationerna relaterades till uppmätta temperaturer, vattenhalter, pH-värden och askhalter samt de ifyllda protokollen.   Enkätstudien visade att hemkomposter används och sköts om på mycket varierande sätt. Resultaten visade vidare att utsläppen av metan och lustgas (angivna som kvoterna CH4:CO2 respektive N2O:CO2) överlag var låga jämfört med uppmätta utsläpp i andra studier, med högre värden på omkring 2,5% endast för ett fåtal komposter. Effekterna av utsläppen av N2O beräknades till cirka 12 gånger större än de orsakade av utsläppen av CH4. Ett antydan till samband kunde ses mellan uppmätt NH3-halt och tillsatser av kväverikt kött-/fiskavfall. I övrigt kunde inga andra distinkta samband mellan skötsel och utsläpp observeras, något som skulle kunna bero på dels att endast tre mätomgångar ingår i studien och dels på att datan inhämtad från protokollen varierade i kvalitet och innehöll stora osäkerheter. / Home composting is beneficial as it can help reduce transports of household waste, and also because the mature compost can be used as a soil amendment for plants. On the other hand, composting of food waste enables formation of the potent greenhouse gases methane and nitrous oxide. It is also possible that ammonia be formed, which can have acidifying and eutrophicating effects on the environment. The aim of this study was to examine the emissions of these compounds, and if possible to gain knowledge on how the management of the compost affects these emissions.   Measurements were carried out on 20 home composts within Uppsala on three occasions during June and July in 2010. The compost temperature was measured, gas samples were taken and also samples of the material for analysis of moisture and ash content as well as pH. The households were also asked to fill in a protocol with all the compost activities performed during the period of the measurements. In addition to this, a questionnaire study was conducted in order to give an overview of how home composts in general are fed and managed.   The gas samples were analyzed in a gas chromatograph, and the obtained concentrations were then put in relation to the measured temperatures, pH, and moisture and ash contents as well as the data from the protocols.   The questionnaire study showed that home composts are used and managed in very different ways. Moreover, the results showed that the emissions of methane and nitrous oxide (given as CH4:CO2 and N2O:CO2 ratios) in general were small compared to those from other studies, with only a couple of composts with higher ratios than around 2.5%. The effects on the environment from the measured emissions of N2O were calculated to 12 times greater than those given by the emissions of CH4. Regarding ammonia, a clear connection was observed between the few elevated concentrations and additons of meaty waste rich of nitrogen. As for the greenhouse gases, no distinct correlations could be seen between how the composts were managed and the CH4:CO2 and N2O:CO2 ratios. This might be explained by the fact that only three sampling rounds were conducted, but also that the protocol information contained uncertainties and varied in quality.

The management of the organic fraction of municipal solid waste has become a major issue lately in the province of Québec, Canada. Most of it is landfilled today, which increases the burden on landfills and is environmentally unsound. In order to comply with new government guidelines, municipalities have to develop solutions to recover and recycle organic waste. In this context, this study examines two solutions for treating organic waste: home-composting and a separate biodegradable waste collection system combined with large-scale composting. The two scenarios are compared in terms of costs and environmental performance to a reference scenario where all waste is landfilled, using as a case study a fictional city of 50 000 inhabitants. Results indicate that a centralized collection system, combined to large-scale composting, has greater environmental benefits than home-composting. It cuts greenhouse gas emissions by 240% compared to the reference scenario, while emissions from home-composting remain at the reference level. However, when compared to the reference scenario, home-composting reduces waste management costs by 15% while they represent an increase of 4% with large-scale composting. The study concludes that separate biodegradable waste collection combined to large-scale composting is the best way for a municipality to achieve high environmental goals, despite a slight increase of municipal costs. The participation rate of citizens is suggested to be a crucial parameter for the success of organic waste management in the two scenarios and it should be enhanced by different means to ensure the successful implementation of the chosen solution.

Ettsyfte med denna uppsats är jämförelsen mellan två behandlingsalternativ för matavfall, hemkompostering eller biogasproducering sett från klimatperspektivet. Koldioxidekvivalenter har beräknats för de två alternativen. Ett annat syfte har varit att studera den politiska processen för att förstå varför det först under 90-talet uppmuntras till att hushållen ska hemkompostera för att sen under början av 2000-talet förespråka rötning av matavfallet. Mina uträkningar och jämförelser visar att det är mer fördelaktigt för klimatet att röta matavfallet, koldioxidutsläppet blir mindre än vid hemkompostering. Mitt andra syfte visar att det kan finnas en klimatvinst genom att låta politiken fatta besluten men det kan även finnas en risk att det egentliga syftet med hemkompostering glöms bort och att hushållen måste betala för något som de egentligen inte behöver (matkärl) eller som inte kanske finns (tillsynen). / One purpose of this study is to compare two treatment options for food waste. Home composting or biofuel production, seen from the climate perspective. The carbon dioxide equivalent has been calculated for the two options. The second purpose was to study the political process with regard to food waste to understand why Swedish households were encouraged to home compost food waste during the nineties only to early twenties advocate biofuel production. My calculations and comparisons shows that it is more beneficial for the climate to digest the food waste then composting since the carbon dioxide emissions is less. My second analysis indicates that while the political reorientation has led to environmental improvements, the effect has also been that to gain control of the food waste stream, waste management organisations effectively provide customers with no choice and economically punish households that have no food waste to collect since they have effective home composting.