En av turismindustrins största utmaningar är att identifiera potentiella målgrupper och sedan kunna tillgodose turisters varierade behov. En av de främsta målgrupperna inom svensk turismindustri är turister av tysk nationalitet. VisitSweden menar att de två mest betydelsefulla tyska målgrupperna i Sverige utgörs av WHOPS och barnfamiljer, men det finns ytterligare ett segment av turister vilka anses ha goda framtidsutsikter; nämligen unga turister. Under de senaste åren har det blivit tydligt att unga turister är ett allt viktigare segment inom turismindustrin och utgör en märkbar del av antalet inkommande turister till destinationer runt om i världen.   Med en deduktiv ansats och kvantitativ metod har vi, med hjälp av ett snöbollsurval, genomfört en enkätundersökning på unga tyskar mellan 18-30 år. Utifrån teorier om resmotiv utfördes en studie för att öka kunskapen om unga tyska turisters uppfattning om Sverige som destination och unga tyska turisters resvanor. Studiens huvudsakliga syfte är att göra en inventering av de faktorer som formar unga tyska turisters bild av Sverige som destination samt deras resvanor. Med studien vill vi också belysa resvanor och de allmänna resmotiv som kännetecknar unga tyska turister.   I resultatet av studien framkommer det att de flesta unga tyska turister har en positiv bild av Sverige och är mer än villiga att besöka Sverige. Den största dominerande faktorn i de unga turisternas Sverigebild är utan tvekan naturen. Förutom naturen finner den unga tyska turisten att Sverige står för fridfullhet, frisk luft och att det är ett relativt säkert land. En majoritet av unga tyska turister är självständiga och vill arrangera sina resor själva. De huvudsakliga resmotiv som ligger till grund för viljan att besöka Sverige är att lära känna landets kultur och människor, besöka turisthistoriska attraktioner på egen hand, få lugn och ro, utöva sport- och fritidsaktiviteter samt utbildning.

<p>Syftet med uppsatsen är att utvidga kunskapen om generella resmotiv hos äldre turister på besök i Stockholm. Detta för att bidra med kunskap som kan förbättra produkterna för och marknadsföringen mot denna målgrupp.</p><p>Äldre turister är en intressant grupp att undersöka då de ofta behandlas utifrån stereotypa uppfattningar och antaganden om likhet. Gruppen är dock på inget sätt homogen. För att förstå gruppen bättre är det nödvändigt att använda sig av undersegment. Undersökningen intresserar sig för om det är fruktbart att göra undersegmenteringar med hjälp av variablerna resvana och livssituation. Variablerna baseras på Pearces teori och modell travel career patterns approach. Från denna modell hämtar undersökningen också de behovsfaktorer som i olika utsträckning är avgörande för varför människor reser. Empirin samlades in genom enkäter och bearbetades i SPSS. Genom att jämföra de förväntade resultaten som teorin pekar på med resultatet från enkäterna vi samlade in kan vi konstatera att modellen inte har varit fruktbar för att indela gruppen äldre turister i undersegment. Vi menar därför att teorin inte går att tillämpa när vi befinner oss inom en och samma livsfasgrupp.</p><p>Undersökningen resulterade även i en rangordning av de behovsfaktorer/resmotiv som de äldre turisterna i studien ansåg viktigast. De högst rankade behovsfaktorerna var omväxling, relation/säkerhet, nostalgi, natur, samt självutveckling kopplad till destinationen.</p>

Syftet med uppsatsen är att utvidga kunskapen om generella resmotiv hos äldre turister på besök i Stockholm. Detta för att bidra med kunskap som kan förbättra produkterna för och marknadsföringen mot denna målgrupp. Äldre turister är en intressant grupp att undersöka då de ofta behandlas utifrån stereotypa uppfattningar och antaganden om likhet. Gruppen är dock på inget sätt homogen. För att förstå gruppen bättre är det nödvändigt att använda sig av undersegment. Undersökningen intresserar sig för om det är fruktbart att göra undersegmenteringar med hjälp av variablerna resvana och livssituation. Variablerna baseras på Pearces teori och modell travel career patterns approach. Från denna modell hämtar undersökningen också de behovsfaktorer som i olika utsträckning är avgörande för varför människor reser. Empirin samlades in genom enkäter och bearbetades i SPSS. Genom att jämföra de förväntade resultaten som teorin pekar på med resultatet från enkäterna vi samlade in kan vi konstatera att modellen inte har varit fruktbar för att indela gruppen äldre turister i undersegment. Vi menar därför att teorin inte går att tillämpa när vi befinner oss inom en och samma livsfasgrupp. Undersökningen resulterade även i en rangordning av de behovsfaktorer/resmotiv som de äldre turisterna i studien ansåg viktigast. De högst rankade behovsfaktorerna var omväxling, relation/säkerhet, nostalgi, natur, samt självutveckling kopplad till destinationen.

This comparative study deals with male and female subjects during their visit to Stockholm. The aim was to find out if there were any general differences in travel motives between the sexes. Travel motive and motivation in tourism is a topic that has long been studied. With the help of various motivation theories and theories about how motives for travelling are created, we conducted a survey of tourists in Stockholm and then compared their travel motives. The results gave similar answers to what we had expected regarding gender differences. Among women, the main motive was shopping. Overall, the need to see family and friends was the primary reason to visit Stockholm. We can see tendencies that there are general differences in travel motives between the sexes during their visit to Stockholm. However, there are a variety of factors that may have contributed to these differences, which are presented in greater detail later in this paper.