De senaste åren har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förväntas fortsätta öka på samma vis. Detta medför både positiv och negativ påverkan på destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara långsiktigt hållbar är det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv på destinationspåverkan. Tidigare forskning har främst varit fokuserad på lokalbefolkningens syn på turismen, och därför behövs vidare forskning från turisternas synvinkel. Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspåverkan inom de tre hållbarhetssfärerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de två turistgrupperna massturister och alternativturister. Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning administrerad på Internet. Enkäten har spridits på sociala medier med hjälp av ett snöbollsurval som avser spegla diverse varianser i populationen. Teorierna Social Exchange Theory och Self-Serving Bias har använts för att beskriva turism och turisters aktioner. Resultaten har analyserats statistiskt i programmet SPSS, genom att göra T-Test. Resultatet visar att turisterna anser att den ekonomiska påverkan från den allmänna turismen är positiv, medan den ekologiska påverkan är negativ och på det sociokulturella planet finns en bred spridning mellan positivt och negativt. De uppfattar också sin egen resa som positivt ekonomiskt och sociokulturellt men den ekologiska sfären anses inte påverkas speciellt mycket av deras egen resa. Vidare redovisas mycket svaga skillnader mellan olika turisttypers svar om destinationspåverkan, däremot tydliga skillnader i uppfattning om sin egen resa i förhållande till den allmänna turismen.

Tourism is a giant industry that has a great influence on among other things economic and social well-being of many countries and the whole world. Travel motivation can be considered as one of the basis of the whole tourism industry. There are a lot of factors that influence this motivation and stereotypes are part of these factors. Therefore, it is important to study this subject, increased knowledge in the field of travel motivation and stereotyping can maximize all the positive effects that tourism industry has on the world, for example strengthen the economy and improve social relationships between countries. It can also help minimize all the negative effects like othering and negative stereotyping. The aim of this study is to analyze what stereotypical views Swedes have about Russia and, from there, analyze the impact they have on Swedish travel motives to Russia. This will be examined through literature study and an interview with a Swedish travel agency employee that have worked with trips to Russia for several decades. The results indicate that Swedish stereotypical views of Russia are predominately negative and have adverse impact on Swedes’ willingness to travel to Russia. Culture nevertheless plays a big role in image of the country and is the main attraction for tourists who choose to travel to Russia.

This is a qualitative case study about tourists and boat migrants in movement to and in place on the Canary Islands, Spain. The aim is to study how these two groups of guests are treated differently, either as guests or strangers, based on how they move, illegally or legally, where they come from and where they have rights to go. To analyze the case I use theories of how differences in ethnicity, culture and religion etc. are created and recreated in society in interactions among humans and in the politics - the politics of difference. The politics of difference creates and recreates categories of mobility such as tourists and boat migrants. Scholars as Michael Azar, Nikolas Rose and Tim Cresswell mean that the politics of difference, which involve control, division, exclusion and unequal distribution of resources, are violent processes. The recreation and the maintenance of the different categories, tourist and boat migrant, show violent actions both in the movements of the groups and the treatment on place. Therefore the problem researched shows how these violent actions of the politics of difference manifest themselves in creating and recreating the categories of tourist and boat migrant. In analyzing the violence I use the theory of Johan Galtung. He defines violence as assaults against basic human needs divided in structural and direct violence. In the case of tourists and boat migrants the politics of difference affect several aspects of needs such as survival, freedom, identity and meaning and wellbeing. In the perspective of the tourist the structural violence is natural because of its contribution to the stability of society while the violence becomes direct to the needs of the boat migrant. This shows how the politics of difference neglect the human rights in practice.

<p><!--StartFragment--></p><p>Det internationella resandet till Sverige har sedan 1991 ökat med nästan 100 procent. Nästan 35 procent av all turism är utländsk konsumtion, där Tyskland näst Norge är Sveriges viktigaste utlandsmarknad. Var fjärde utländsk turist är tysk och exportdelen inom turismen i Sverige anses vara mer utvecklingsbar än den inhemska delen. I juli 2008 offentliggjorde regeringen en vision formulerad i rapporten ”Sverige det nya matlandet”, där Sverige lyfts fram som det nya matlandet i Europa. Regeringen menar att matturism är värd att satsa på, då den står för cirka 15 procent av den totala turismomsättningen. Internationella turister lägger en större del av sin konsumtion på mat och restaurangbesök – drygt en fjärdedel. En knapp fjärdedel av denna konsumtion borde således komma från tyska turister och deras efterfrågan blir väsentlig för turismutvecklingen i Sverige. Uppsatsens utgångspunkt ligger i att det finns turism, mer specifikt tysk turism i Sverige och att de turisterna konsumerar mat. Alla måste äta och varje individ som utgör en del av den ackumulerade turismen har matbehov att tillfredställa. Utlandsmarknadens bidrag till Sveriges ekonomi och förväntade tillväxt inom turismnäringen samt matturismens ökade betydelse inom turism gör kombinationen mat och turism intressant. I synnerhet intressant i relation till den tyska marknaden och dess stora betydelse för den svenska turismnäringen.</p><p>Majoriteten av de tyskar som väljer att resa till Sverige har en uppfattning om Sverige som ett perifert land i positiv mening. De lockas av röda stugor och orörd natur med sjöar. Frågan är vilken roll mat och matupplevelser spelar för en tysk turist i Sverige, om det är en medveten turistaktivitet eller en nödvändig vardagsaktivitet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att göra en beskrivning av tyska turisters efterfrågan på svensk mat och matupplevelser. Genom data-triangulering av fyra empiriska undersökningar (sekundärdata, ostrukturerade intervjuer, semi-strukturerade intervjuer och strukturerade intervjuer) utförda på fyra olika målgrupper (tyska mat- och turistskribenter, tyska reseoperatörer, tyskar med svensk turisterfarenhet och slumpmässigt utvalda tyskar) identifieras tyska turisters efterfrågan på svensk mat och matupplevelser. Utfallet av intervjuerna ger en entydig bild av den tyska efterfrågan. Sverige är för många tyska turister ett okänt land och svensk mat än mer okänd. Svensk mat som turistprodukt har inte nått Tyskland. Mat betraktas av de flesta inte som en huvudanledning att resa utan som ett basalt behov som måste tillfredsställas. Därmed uppfattas inte svensk mat som en reseanledning eller som en upplevelse i sig utan som en biprodukt. Den kunskap som finns om svensk mat är begränsad till några få återkommande karaktäristiska fenomen som ger en stereotyp uppfattning, till exempel älg och annan vilt, sill, lax, lingon, svamp, sött bröd och köttbullar. Vidare menar de intervjuade att svensk mat är jämförelsevis dyr och lik den tyska maten. Tyska turister ser ofta mat som ett medel för att mätta hunger. Mat fyller ett funktionellt behov, är en praktisk funktion och en problemlösare. Det blir en basal behovstillfredsställare snarare än en upplevelsegenerator eller tillfredställare av högre behov såsom status, kognitiva eller estetiska. Det som trots okändheten tycks efterfrågas är traditionell mat med koppling till historia och seder.</p><p>Genom sammanställning av informationen från de empiriska undersökningarna kan konstateras att tyska turisters efterfrågan på mat som turism i allmänhet verkar vara liten. Ännu tydligare är att tyska turisters efterfrågan på svenska matupplevelser i synnerhet verkar vara bristande. Svaret på forskningsfrågan – Hur ser tyska turisters efterfrågan på mat och matupplevelser? blir således att den är bristande. Genom tillämpning av SERVQUAL, en teknik för att identifiera gap mellan tjänstekvalitetsresultat och kundens kvalitetsbehov, analyserades var efterfrågan brister. Fyra tydliga gap kunde identifieras, att svensk mat för tyska turister uppleves som okänd, inte intressant (inte efterfrågad), otillgänglig och dåligt marknadsförd. Samtliga faktorer är beroende av varandra, är varandras förutsättningar och motarbetar varandra. Att svensk mat i princip är okänd för tyska turister gör det svårt för dem att explicit efterfråga den. Utan efterfrågan skapas inget utbud och maten blir otillgänglig. Finns inget utbud finns inget som kan marknadsföras och maten förblir okänd. Det går i en cirkel där gapen utgör hinder och något av dem måste slås hål på och börja bearbetas för att bryta cirkeln.</p><p>Med återkoppling till motivering av ämnesval – att göra Sverige till det nya matlandet i Europa – och till syftet – att göra en beskrivning av tyska turisters efterfrågan på svensk mat och matupplevelser – finns det i nuläget mycket kvar att göra innan regeringens mål kan förverkligas.</p> / <p><!--StartFragment--></p><p>International travel in Sweden has increased by almost 100 percent since 1991. Close to 35 percent of all tourism in Sweden is foreign tourism. Germany is next to Norway the most important foreign tourist market for Sweden. One out of four foreign tourists in Sweden is German, and the foreign tourism market is considered to have more potential to develop than the domestic market. In July 2008 the report ”Sweden the new food country” was published by the Swedish government, where they launched a vision of Sweden to be the new food country in Europe. The government defines food as one of the future niche markets within tourism and eating out accounts for approximately 15 percent of the total tourism turnover. Foreign tourists consume a larger part of their travel budget on food and eating out – approximately one fourth.   Almost a fourth of this consumption should accordingly originate from German tourists and their demand becomes of importance for tourism development in Sweden. The basis for this thesis is the fact that there is tourism, more specifically German tourism in Sweden, and the fact that those tourists consume food. In other words: it is hard to avoid being a food tourist in one way or another. Everyone has to eat and every individual as part of the accumulated tourism has food-needs to satisfy. The foreign tourist market’s contribution to the Swedish economy and perceived growth in the tourism industry and food tourism’s increased significant position in tourism make the combination of food and tourism interesting – not least in relation to the German market as it is of great significance to the Swedish tourism industry.</p><p>The majority of Germans traveling to Sweden consider Sweden to be a peripheral country in a positive sence and are appealed by red cottages and unspoiled nature with lakes. The question is which meaning food and food experiences constitutes for German tourists in Sweden, if it is considered to be an appealing tourist attraction or just a necessity.</p><p>The aim of this thesis is to make a discription of German tourists’ demand for Swedish food and food experiences. Through data-triangulation of four independently carried out empirical surveys (secondary data, unstructured interviews, semi-structured interviews and structured interviews) carried out on four different target groups (German food- and tourist journalists, German travel agents, German tourists with Swedish experiences, and randomly chosen Germans) the German demand is identified. The results of the interviews give a distinct indication of the German demand. Sweden is for many German tourists an unknown country and Swedish food is even more unknown. Swedish food as a tourism product has not yet reached Germany. Food is not understood to be a main reason for traveling, rather a basic need to satisfy. Thus Swedish food is not apprehended as neither a reason for traveling nor as an experience per se, but more as a bi-product. Knowledge about Swedish food is limited to a few reoccurring characteristics giving a stereotype picture of elk and other game, herring, salmon, lingonberries, fungus, sweet bread and meatballs. The interviewed Germans also consider Swedish food to be expensive in comparison and similar to German food. German tourists see food mainly as a mean to satisfy hunger. Food is functional, a practical must and serves as a problem solver. Food is a satisfier of basic needs rather than a generator of experiences or higher need satisfier, such as status related, cognitive or aesthetic. What seems to be demanded, in spite of the fact that Swedish food is unknown, is traditional food with connections to history and customs.</p><p>A compilation of the information from the empirical studies shows that German demand for food as a part of tourism in general is highly limited. Even more limited is the German demand for Swedish food. The answer to the research question – What does the German demand for food and food experiences look like? – is, it is deficient. An application of the SERVQUAL, a technique to identify gaps between service quality results and customer service needs, the deficiencies in the demand was analyzed. Four gaps were identified: Swedish food is unknown, not interesting (not demanded), un-accessible and not marketed. All gaps are dependant on each other, each others’ prerequisites, and counteract each other. Lack of knowledge about Swedish food makes it hard for German tourists to explicitly demand it. Without demand there is no supply and the food becomes un-accessible. With no supply there is nothing to market, and the food remains unknown. The gaps form a circle and one of the gaps must be cut and worked on in order to break the circle.</p><p>In relation to the motivation of choice of subject – to make Sweden the new food country in Europe – and the purpose of the thesis – to describe German tourists’ demand for Swedish food and food experiences – the present market situation requires a lot to be done before the aim of the Swedish government can be reached.</p> / <p><p>Internationales Reisen in Schweden hat seit 1991 um fast 100 Prozent zugenommen. Fast 35 Prozent des Tourismus Schwedens besteht aus ausländischen Touristen. Deutschland ist, nach Norwegen, der wichstigste ausländische Tourismusmarkt für Schweden. Jeder vierte ausländische Tourist der nach Schweden kommt, stammt aus Deutschland. Der ausländische Tourismusexportmarkt hat grössere Entwicklungsmöglichkeiten als der einheimische Markt. Im Juli 2008 wurde der Rapport "Schweden, das neue kulinarische Land" von der schwedische Regierung veröffentlicht, wo eine Vision von Schweden als das neue kulinarische Land Europas präsentiert wurde. Die Regierung behauptet, dass Essen die neue zukunftige Niesche im Tourismus ist und dass das Essen für ungefähr 15 Prozent des gesamtes Tourismusumsatzes Schwedens zählt. Ausländische Touristen verwenden ungefähr ein Viertel ihres Reisebudgets für Essen und kulinarische Erlebnisse. Fast ein Viertel aller Konsumption kommt folglich von deutschen Touristen und ihre Nachfrage ist von grosser Bedeutung für die Tourismusentwicklung Schwedens. Der Ausgangspunkt dieser Kandidatenarbeit besteht darin, dass es in Schweden Auslandstourismus gibt, dass viele von den Touristen Deutsche und gleichzeitig Touristen sind. Man kann daher sagen, es ist nicht zu vermeiden ein Tourist mit kulinarischem Hintergrund zu sein. Jeder muss essen und jede Person hat Essbedürfnisse zu befriedigen. Das Beitragen des ausländischen Tourismusmarktes zur Schwedischen Wirtschaft und das behauptete Wachstum der Tourismuswirtschaft und die zunehmend bedeutendere Position des Esstourismus macht die Kombination Essen und Tourismus sehr intressant – besonders in Relation zum deutschen Markt, der für die schwedische Tourismuswirtschaft von grosser Bedeutung ist.</p><p>Die Mehrzahl der Deutschen die nach Schweden reisen fassen Schweden als ein periferes Land positiver Art auf, wo die roten Hütten und die unberührte Natur mit Seen extra attraktiv sind. Die Frage ist, welche Bedeutung Essen und Esserfahrungen für deutsche Touristen in Schweden hat, ob Essen als eine Reisezweck worüber sich die Deutschen bewusst sind zählt oder ob das Essen ein alltägliches Muss ist.</p><p>Der Zweck dieser Kandidatenarbeit ist es, die Nachfrage von deutschen Touristen nach schwedischem Essen und Esserlebnissen zu beschreiben. Durch Daten-triangulierung von vier von einander unabhängig durchgeführten Untersuchungen (Sekundardaten, Unstrukturierte Interviews, Semi-strukturierte Interviews und strukturierte Interviews) mit vier verschiedenen Zielgruppen (deutschen Ess- und Touristjournalisten, deutschen Reisebürobeamten und –beamtinnen, Deutschen mit Schwedenerfarung und zufällig ausgewählten Deutschen) wurde der Nachfrage deutscher Touristen identifiziert.</p><p>Das Ergebnis der Interviews gibt einen eindeutigen Bild der deutschen Nachfrage. Schweden ist für deutsche Touristen ein weitestgehend unbekanntes Land und schwedisches Essen ist Ihnen noch unbekannter. Die Kenntnis über Schwedisches Essen als Tourismusprodukt hat Deutschland noch nicht erreicht. Essen wird meistens nicht als ein Tourismusprodukt betrachtet, sondern als ein grundlegendes Bedürfnis das es zu befriedigen gilt. Dadurch ist schwedisches Essen weder als ein Reisezweck noch als ein Erlebnis anerkannt, sondern als ein Komplementärprodukt. Die Kentnisse über schwedisches Essen sind begrenzt, zum Beispiel zu Begriffen die ein typisches Bild von Elch, Hering, Lachs, Preiselbeeren, Pilzen, süsses Brot und Fleichbällchen hervorrufen. Die Interviewpersonen betrachten weiter schwedisches Essen als teuer im vergleich zu Deutschem und auch ähnlich zu deutschem Essen. Deutsche Touristen betrachten Essen als ein Mittel mit dem man Hunger besättigen kann. Essen erfüllt eine praktische Funktion und funktioniert als ein Problemlöser. Essen befriedigt Grundbedürfnisse eher als es Erlebnisse generiert oder höhere Bedürfnisse sowie Statuserfüllung, Kognitive und Ästetische befriedigt. Was, trotz die geringe Kenntnisse, nachgefragt sind, sind Essen assoziiert zu Geschichte, Gewohnheiten und Bräuchen.</p><p>Eine Zusammenstellung der empirische Untersuchungen zeigt dass es gibt im Allgemeinen, nicht nur in Relation, aber besonderes in Relation zu schwedischem Essen, ein begrenztes Interesse bei den Deutschen an Essen und Esserlebnissen im Urlaub. Das Antwort der Forschungsfrage – Wie sieht die deutsche Nachfrage nach Essen und Esserlebnisse aus? – ist, sie ist mangelnd. Mit Anwendung der SERVQUAL, eine Technik um den Klüfte zwischen Servicequalitätergebnisse und Qualitätsbedürfnisse der Kunden herauszufinden, wurde die Nachfrage analyziert um die Klüfte zu finden. Vier deutliche Klüften wurden identifiziert, schwedisches Essen ist nicht bekannt, nicht intressant (nicht nachgefragt), nich zugänglich und nicht vermarkt. Die Klüfte sind einander abhängig, die Voraussetzungen einander und entgegenarbeiten einander. Die Tatsache schwedisches Essen ist unbekannt, macht es schwierig es nachzufragen. Ohne Nachfrage kein Angebot und das Essen wird schwierig zugänglig. Ohne Angebot keine Verbung und das Essen bleibt unbekannt. Die Klüfte schufen ein Kreis und eine der Klüften muss abgekürzt und bearbeitet werden um dem Kreis abzubrechen.</p><p>In Relation zum Hintergrund der Wahl der Kandidatenarbeit – Schweden das neue kulinarische Land Europas zu machen – und der Zweck der Arbeit – die Nachfrage deutscher Touristen nach schwedischem Essen und Esserlebnissen zu beschreiben – gibt es in der gegenwärtigen Marktsituation noch viel zu erforschen bevor diese Vision die schwedische Regierung erreichen kann.</p><!--EndFragment--></p>

<!--StartFragment--> Det internationella resandet till Sverige har sedan 1991 ökat med nästan 100 procent. Nästan 35 procent av all turism är utländsk konsumtion, där Tyskland näst Norge är Sveriges viktigaste utlandsmarknad. Var fjärde utländsk turist är tysk och exportdelen inom turismen i Sverige anses vara mer utvecklingsbar än den inhemska delen. I juli 2008 offentliggjorde regeringen en vision formulerad i rapporten ”Sverige det nya matlandet”, där Sverige lyfts fram som det nya matlandet i Europa. Regeringen menar att matturism är värd att satsa på, då den står för cirka 15 procent av den totala turismomsättningen. Internationella turister lägger en större del av sin konsumtion på mat och restaurangbesök – drygt en fjärdedel. En knapp fjärdedel av denna konsumtion borde således komma från tyska turister och deras efterfrågan blir väsentlig för turismutvecklingen i Sverige. Uppsatsens utgångspunkt ligger i att det finns turism, mer specifikt tysk turism i Sverige och att de turisterna konsumerar mat. Alla måste äta och varje individ som utgör en del av den ackumulerade turismen har matbehov att tillfredställa. Utlandsmarknadens bidrag till Sveriges ekonomi och förväntade tillväxt inom turismnäringen samt matturismens ökade betydelse inom turism gör kombinationen mat och turism intressant. I synnerhet intressant i relation till den tyska marknaden och dess stora betydelse för den svenska turismnäringen. Majoriteten av de tyskar som väljer att resa till Sverige har en uppfattning om Sverige som ett perifert land i positiv mening. De lockas av röda stugor och orörd natur med sjöar. Frågan är vilken roll mat och matupplevelser spelar för en tysk turist i Sverige, om det är en medveten turistaktivitet eller en nödvändig vardagsaktivitet. Syftet med uppsatsen är att göra en beskrivning av tyska turisters efterfrågan på svensk mat och matupplevelser. Genom data-triangulering av fyra empiriska undersökningar (sekundärdata, ostrukturerade intervjuer, semi-strukturerade intervjuer och strukturerade intervjuer) utförda på fyra olika målgrupper (tyska mat- och turistskribenter, tyska reseoperatörer, tyskar med svensk turisterfarenhet och slumpmässigt utvalda tyskar) identifieras tyska turisters efterfrågan på svensk mat och matupplevelser. Utfallet av intervjuerna ger en entydig bild av den tyska efterfrågan. Sverige är för många tyska turister ett okänt land och svensk mat än mer okänd. Svensk mat som turistprodukt har inte nått Tyskland. Mat betraktas av de flesta inte som en huvudanledning att resa utan som ett basalt behov som måste tillfredsställas. Därmed uppfattas inte svensk mat som en reseanledning eller som en upplevelse i sig utan som en biprodukt. Den kunskap som finns om svensk mat är begränsad till några få återkommande karaktäristiska fenomen som ger en stereotyp uppfattning, till exempel älg och annan vilt, sill, lax, lingon, svamp, sött bröd och köttbullar. Vidare menar de intervjuade att svensk mat är jämförelsevis dyr och lik den tyska maten. Tyska turister ser ofta mat som ett medel för att mätta hunger. Mat fyller ett funktionellt behov, är en praktisk funktion och en problemlösare. Det blir en basal behovstillfredsställare snarare än en upplevelsegenerator eller tillfredställare av högre behov såsom status, kognitiva eller estetiska. Det som trots okändheten tycks efterfrågas är traditionell mat med koppling till historia och seder. Genom sammanställning av informationen från de empiriska undersökningarna kan konstateras att tyska turisters efterfrågan på mat som turism i allmänhet verkar vara liten. Ännu tydligare är att tyska turisters efterfrågan på svenska matupplevelser i synnerhet verkar vara bristande. Svaret på forskningsfrågan – Hur ser tyska turisters efterfrågan på mat och matupplevelser? blir således att den är bristande. Genom tillämpning av SERVQUAL, en teknik för att identifiera gap mellan tjänstekvalitetsresultat och kundens kvalitetsbehov, analyserades var efterfrågan brister. Fyra tydliga gap kunde identifieras, att svensk mat för tyska turister uppleves som okänd, inte intressant (inte efterfrågad), otillgänglig och dåligt marknadsförd. Samtliga faktorer är beroende av varandra, är varandras förutsättningar och motarbetar varandra. Att svensk mat i princip är okänd för tyska turister gör det svårt för dem att explicit efterfråga den. Utan efterfrågan skapas inget utbud och maten blir otillgänglig. Finns inget utbud finns inget som kan marknadsföras och maten förblir okänd. Det går i en cirkel där gapen utgör hinder och något av dem måste slås hål på och börja bearbetas för att bryta cirkeln. Med återkoppling till motivering av ämnesval – att göra Sverige till det nya matlandet i Europa – och till syftet – att göra en beskrivning av tyska turisters efterfrågan på svensk mat och matupplevelser – finns det i nuläget mycket kvar att göra innan regeringens mål kan förverkligas. / <!--StartFragment--> International travel in Sweden has increased by almost 100 percent since 1991. Close to 35 percent of all tourism in Sweden is foreign tourism. Germany is next to Norway the most important foreign tourist market for Sweden. One out of four foreign tourists in Sweden is German, and the foreign tourism market is considered to have more potential to develop than the domestic market. In July 2008 the report ”Sweden the new food country” was published by the Swedish government, where they launched a vision of Sweden to be the new food country in Europe. The government defines food as one of the future niche markets within tourism and eating out accounts for approximately 15 percent of the total tourism turnover. Foreign tourists consume a larger part of their travel budget on food and eating out – approximately one fourth.   Almost a fourth of this consumption should accordingly originate from German tourists and their demand becomes of importance for tourism development in Sweden. The basis for this thesis is the fact that there is tourism, more specifically German tourism in Sweden, and the fact that those tourists consume food. In other words: it is hard to avoid being a food tourist in one way or another. Everyone has to eat and every individual as part of the accumulated tourism has food-needs to satisfy. The foreign tourist market’s contribution to the Swedish economy and perceived growth in the tourism industry and food tourism’s increased significant position in tourism make the combination of food and tourism interesting – not least in relation to the German market as it is of great significance to the Swedish tourism industry. The majority of Germans traveling to Sweden consider Sweden to be a peripheral country in a positive sence and are appealed by red cottages and unspoiled nature with lakes. The question is which meaning food and food experiences constitutes for German tourists in Sweden, if it is considered to be an appealing tourist attraction or just a necessity. The aim of this thesis is to make a discription of German tourists’ demand for Swedish food and food experiences. Through data-triangulation of four independently carried out empirical surveys (secondary data, unstructured interviews, semi-structured interviews and structured interviews) carried out on four different target groups (German food- and tourist journalists, German travel agents, German tourists with Swedish experiences, and randomly chosen Germans) the German demand is identified. The results of the interviews give a distinct indication of the German demand. Sweden is for many German tourists an unknown country and Swedish food is even more unknown. Swedish food as a tourism product has not yet reached Germany. Food is not understood to be a main reason for traveling, rather a basic need to satisfy. Thus Swedish food is not apprehended as neither a reason for traveling nor as an experience per se, but more as a bi-product. Knowledge about Swedish food is limited to a few reoccurring characteristics giving a stereotype picture of elk and other game, herring, salmon, lingonberries, fungus, sweet bread and meatballs. The interviewed Germans also consider Swedish food to be expensive in comparison and similar to German food. German tourists see food mainly as a mean to satisfy hunger. Food is functional, a practical must and serves as a problem solver. Food is a satisfier of basic needs rather than a generator of experiences or higher need satisfier, such as status related, cognitive or aesthetic. What seems to be demanded, in spite of the fact that Swedish food is unknown, is traditional food with connections to history and customs. A compilation of the information from the empirical studies shows that German demand for food as a part of tourism in general is highly limited. Even more limited is the German demand for Swedish food. The answer to the research question – What does the German demand for food and food experiences look like? – is, it is deficient. An application of the SERVQUAL, a technique to identify gaps between service quality results and customer service needs, the deficiencies in the demand was analyzed. Four gaps were identified: Swedish food is unknown, not interesting (not demanded), un-accessible and not marketed. All gaps are dependant on each other, each others’ prerequisites, and counteract each other. Lack of knowledge about Swedish food makes it hard for German tourists to explicitly demand it. Without demand there is no supply and the food becomes un-accessible. With no supply there is nothing to market, and the food remains unknown. The gaps form a circle and one of the gaps must be cut and worked on in order to break the circle. In relation to the motivation of choice of subject – to make Sweden the new food country in Europe – and the purpose of the thesis – to describe German tourists’ demand for Swedish food and food experiences – the present market situation requires a lot to be done before the aim of the Swedish government can be reached. / Internationales Reisen in Schweden hat seit 1991 um fast 100 Prozent zugenommen. Fast 35 Prozent des Tourismus Schwedens besteht aus ausländischen Touristen. Deutschland ist, nach Norwegen, der wichstigste ausländische Tourismusmarkt für Schweden. Jeder vierte ausländische Tourist der nach Schweden kommt, stammt aus Deutschland. Der ausländische Tourismusexportmarkt hat grössere Entwicklungsmöglichkeiten als der einheimische Markt. Im Juli 2008 wurde der Rapport "Schweden, das neue kulinarische Land" von der schwedische Regierung veröffentlicht, wo eine Vision von Schweden als das neue kulinarische Land Europas präsentiert wurde. Die Regierung behauptet, dass Essen die neue zukunftige Niesche im Tourismus ist und dass das Essen für ungefähr 15 Prozent des gesamtes Tourismusumsatzes Schwedens zählt. Ausländische Touristen verwenden ungefähr ein Viertel ihres Reisebudgets für Essen und kulinarische Erlebnisse. Fast ein Viertel aller Konsumption kommt folglich von deutschen Touristen und ihre Nachfrage ist von grosser Bedeutung für die Tourismusentwicklung Schwedens. Der Ausgangspunkt dieser Kandidatenarbeit besteht darin, dass es in Schweden Auslandstourismus gibt, dass viele von den Touristen Deutsche und gleichzeitig Touristen sind. Man kann daher sagen, es ist nicht zu vermeiden ein Tourist mit kulinarischem Hintergrund zu sein. Jeder muss essen und jede Person hat Essbedürfnisse zu befriedigen. Das Beitragen des ausländischen Tourismusmarktes zur Schwedischen Wirtschaft und das behauptete Wachstum der Tourismuswirtschaft und die zunehmend bedeutendere Position des Esstourismus macht die Kombination Essen und Tourismus sehr intressant – besonders in Relation zum deutschen Markt, der für die schwedische Tourismuswirtschaft von grosser Bedeutung ist. Die Mehrzahl der Deutschen die nach Schweden reisen fassen Schweden als ein periferes Land positiver Art auf, wo die roten Hütten und die unberührte Natur mit Seen extra attraktiv sind. Die Frage ist, welche Bedeutung Essen und Esserfahrungen für deutsche Touristen in Schweden hat, ob Essen als eine Reisezweck worüber sich die Deutschen bewusst sind zählt oder ob das Essen ein alltägliches Muss ist. Der Zweck dieser Kandidatenarbeit ist es, die Nachfrage von deutschen Touristen nach schwedischem Essen und Esserlebnissen zu beschreiben. Durch Daten-triangulierung von vier von einander unabhängig durchgeführten Untersuchungen (Sekundardaten, Unstrukturierte Interviews, Semi-strukturierte Interviews und strukturierte Interviews) mit vier verschiedenen Zielgruppen (deutschen Ess- und Touristjournalisten, deutschen Reisebürobeamten und –beamtinnen, Deutschen mit Schwedenerfarung und zufällig ausgewählten Deutschen) wurde der Nachfrage deutscher Touristen identifiziert. Das Ergebnis der Interviews gibt einen eindeutigen Bild der deutschen Nachfrage. Schweden ist für deutsche Touristen ein weitestgehend unbekanntes Land und schwedisches Essen ist Ihnen noch unbekannter. Die Kenntnis über Schwedisches Essen als Tourismusprodukt hat Deutschland noch nicht erreicht. Essen wird meistens nicht als ein Tourismusprodukt betrachtet, sondern als ein grundlegendes Bedürfnis das es zu befriedigen gilt. Dadurch ist schwedisches Essen weder als ein Reisezweck noch als ein Erlebnis anerkannt, sondern als ein Komplementärprodukt. Die Kentnisse über schwedisches Essen sind begrenzt, zum Beispiel zu Begriffen die ein typisches Bild von Elch, Hering, Lachs, Preiselbeeren, Pilzen, süsses Brot und Fleichbällchen hervorrufen. Die Interviewpersonen betrachten weiter schwedisches Essen als teuer im vergleich zu Deutschem und auch ähnlich zu deutschem Essen. Deutsche Touristen betrachten Essen als ein Mittel mit dem man Hunger besättigen kann. Essen erfüllt eine praktische Funktion und funktioniert als ein Problemlöser. Essen befriedigt Grundbedürfnisse eher als es Erlebnisse generiert oder höhere Bedürfnisse sowie Statuserfüllung, Kognitive und Ästetische befriedigt. Was, trotz die geringe Kenntnisse, nachgefragt sind, sind Essen assoziiert zu Geschichte, Gewohnheiten und Bräuchen. Eine Zusammenstellung der empirische Untersuchungen zeigt dass es gibt im Allgemeinen, nicht nur in Relation, aber besonderes in Relation zu schwedischem Essen, ein begrenztes Interesse bei den Deutschen an Essen und Esserlebnissen im Urlaub. Das Antwort der Forschungsfrage – Wie sieht die deutsche Nachfrage nach Essen und Esserlebnisse aus? – ist, sie ist mangelnd. Mit Anwendung der SERVQUAL, eine Technik um den Klüfte zwischen Servicequalitätergebnisse und Qualitätsbedürfnisse der Kunden herauszufinden, wurde die Nachfrage analyziert um die Klüfte zu finden. Vier deutliche Klüften wurden identifiziert, schwedisches Essen ist nicht bekannt, nicht intressant (nicht nachgefragt), nich zugänglich und nicht vermarkt. Die Klüfte sind einander abhängig, die Voraussetzungen einander und entgegenarbeiten einander. Die Tatsache schwedisches Essen ist unbekannt, macht es schwierig es nachzufragen. Ohne Nachfrage kein Angebot und das Essen wird schwierig zugänglig. Ohne Angebot keine Verbung und das Essen bleibt unbekannt. Die Klüfte schufen ein Kreis und eine der Klüften muss abgekürzt und bearbeitet werden um dem Kreis abzubrechen. In Relation zum Hintergrund der Wahl der Kandidatenarbeit – Schweden das neue kulinarische Land Europas zu machen – und der Zweck der Arbeit – die Nachfrage deutscher Touristen nach schwedischem Essen und Esserlebnissen zu beschreiben – gibt es in der gegenwärtigen Marktsituation noch viel zu erforschen bevor diese Vision die schwedische Regierung erreichen kann. <!--EndFragment-->

Syfte: Mot bakgrund kring en ökad turism i europeiska storstäder (Statista, u.å.) har syftet med studien varit att studera Barcelona som exempel för att bidra med en djupare förståelse kring hur turister och lokalbefolkning uppfattar varandra i stadsmiljöer med högt turistantal. Samt undersöka hur turismen har förändrat stadens stadskärna och miljö (Duran, 2005). Metod: I studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt applicerats i form av semistrukturerade intervjuer och insamling av vetenskapliga artiklar till empirin. Tolv personer som har intervjuats som har koppling till Barcelona och det sammanfattas i empirin, tillsammans med de vetenskapliga artiklarna. Slutsatser: Den här studie har undersökt Barcelona som exempel för att belysa massturism som är ett omfattande problem som även går att finna i andra europeiska storstäder. Genom de insamlade intervjuerna och de vetenskapliga artiklar påvisades det att Barcelona har fått både positiva och negativa effekter av den massiva turism som finns i staden. Utifrån de insamlade intervjusvaren kunde slutsatsen dras att den sociala aspekten har störst negativ inverkan på lokalbefolkningen i staden. / Purpose: Against the background of increased tourism in European metropolitan areas (Statista, u.o.), the purpose of the study has been to study Barcelona as an example to contribute a deeper understanding of how tourists and locals perceive each other in urban environments with a high tourist number. As well as investigating how tourism has changed the city's city center and environment (Duran, 2005). Methodology: In this study, a qualitative approach has been applied in the form of semi-structured interviews and the gathering of scientific articles of empirical data. Twelve people interviewed who are connected to Barcelona and this is summarized in empirical section, along with the scientific articles. Conclusions: This study has explored Barcelona as an example to illustrate mass tourism, which is a major problem that can be found in other European cities. Through the collected interviews and the scientific articles, it was demonstrated that Barcelona has had both positive and negative effects of the massive tourism that exists in the city. Based on the collected interview answers, it could be concluded that the social aspect has the most negative impact on local people in the city.

Möjligheter till att resa och förflytta sig mellan nationella gränser i världen blir allt fler. Svenskar som köper bostad i Costa del Sol söker efter ett varmare klimat, billigare levnadskostnader och spenderar upp till flera månader åt gången i Spanien. Tidigare forskning visar att problematik kopplad till uppfattning av sin egen identitet förekommer när individer kontinuerligt reser mellan hem i olika länder, vilket delvis också är beroende av det bemötande man får som svensk utomlands. Den här studien syftar till att undersöka hur svenskars identitet påverkas av att äga en bostad i Spanien. Genom intervjuer med åtta seniorer undersöktes fenomenet identitet, kopplat till att äga bostad utomlands. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys och jämfördes med tidigare forskning. Social identitetsteori och platsidentitet är två viktiga faktorer och teorier inom denna undersökning. De verkar som centrala utgångspunkter vid diskussion, inom studier av människors upplevda identitet. Resultaten för denna studie visar att svenskar generellt inte identifierar sig som lokalbor i Costa del Sol. Samtidigt känner flera en stark platstillhörighet och anser sin bostad i Spanien vara lika mycket “hemma” som den bostad de äger i Sverige. Samtliga respondenter uppger att de främst bemöts av vänlighet från lokalbor i Spanien, men nämner även tillfällen där de upplevt en viss främlingsfientlighet mot internationella fritidshusägare i Spanien som grupp. För vidare forskning föreslår författarna en undersökning med yngre generations fritidshusägare i Spanien, men även en djupare kvalitativ studie av sambandet mellan platstillhörighet och känslan av att känna sig hemma, bland svenska bostadsägare utomlands. Vidare föreslås studier av andra destinationer i Spanien samt hur juridiska faktorer påverkar val av Spanien som land för att köpa fritidsbostad. / Opportunities to travel and move between the national borders in the world are increasing. Swedes who buy second-homes in Costa del Sol are looking for a better climate, cheaper living costs and spend up to several months at a time in Spain. Previous research shows that problems linked to defining one’s own identity occur when individuals continuously travel between homes in different countries, which is also partly dependent on the treatment that they receive as Swedes abroad. This study aims to investigate how Swedish individuals’ identity is affected by owning a second-home in Spain. Through interviews with eight seniors, the phenomenon of identity, linked to owning a home abroad, was investigated. The empirical material was analyzed using thematic analysis and compared with previous research. Social identity theory and place identity are two important factors and theories that are used in this study. They stand as crucial premises when discussing the studies of people's perceived identity. The results of this study show that Swedes generally do not identify themselves as locals in Costa del Sol. Simultaneously, many feel a strong sense of belonging and consider their home in Spain to be as much "at home" as the home they reside in Sweden. As for perception by the local inhabitants, all respondents state that they are mainly met with kindness, although a few occasions are mentioned when they have experienced particular xenophobia against international second-home owners in Spain as a community. For further research, the authors propose a study of younger generation second-home owners, as well as a deeper qualitative study of the connection between place affiliation and the feeling of “feeling at home” among Swedish homeowners abroad. Furthermore, studies of other destinations in Spain would be of interest, together with jurisprudence in Spain as a factor for choosing Spain as a second-home country.

I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd.  För många tyska turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna. I samtiden brottas tyska fritidshusturister med tankarna att avskaffa sina fritidshus då de vid förvärven tanklöst handlade efter känsla, snarar än förstånd.   Sedan 90-talets början har infrastrukturers utveckling öppnat upp gränserna mellan Tyskland och Sverige allt mer. Som en påföljd av detta har även resekostnader ökats. För dem som vid fritidshusförvärven inte övervägt tillgängligheten kan i dagsläget brottas med höga resekostnader och i längden inte längre finna lönsamheten i sina fritidshus. Fritidshusturisterna är återkommande turister som under flera veckor, året runt vistas i Sverige. De besöker sevärdheter, turistmål, konsumerar samhällsenliga tjänster och driver på den svenska besöksnäringens omsättning. Uteblir de tyska fritidshusturisterna måste turismbranschen börja tänka om.