<p>Riskhantering inom rese- och turismnäringen där resenärens uppfattning ligger till grund för dennes köpbeslutsprocess har fått begränsat med uppmärksamhet på den akademiska arenan.</p><p><strong>Syfte:</strong> denna uppsats syftar till att studera vilka riskuppfattningar som en potentiell resenär associerar med den urbana miljön, samt hur detta fungerar som inverkansfaktor på resenärens konsumentbeteende i valet av staden som destination. <strong></strong></p><p><strong>Teoretiskt ramverk:</strong> en litteraturgenomgång och ett teoretiskt ramverk visar på vad som utgör det så kallade risksamhället, betydelsen av riskkategorisering diskuteras samt hur kopplingen mellan resenärens riskuppfattning och dennes köpbeslutsprocess ser ut.</p><p><strong>Metod:</strong> för att uppnå syftet har problemet angripits med ett abduktivt arbetssätt. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metodik har applicerats. I enkätundersökningen deltog 224 inkommande resenärer till Stockholm, vilket har bearbetats statistiskt med Pearsons Chi2-test för att undersöka graden av riskuppfattning beroende på socio-demografiska faktorer. Dessutom genomfördes nio samtalsintervjuer som ledde till en tematiserad sammanställning.</p><p><strong>Empiri:</strong> genom enkätformuläret observerades att psykologiska riskuppfattningar var mest framträdande, och i samtalsintervjuerna noterades hur riskuppfattningen påverkar konsumentbeteendet.</p><p><strong>R</strong><strong>esultat:</strong> slutsatserna som har dragits är att 1) korrelation föreligger mellan socio-demografiska faktorer och riskuppfattning, 2) stadens livsrytm fungerar som inverkansfaktor, och att 3) uppfattningen om risker präglas av subjektivitet.</p> / <p>Risk management within the travel- and tourism industry has been undeservingly neglected as a field of study in the academia.</p><p><strong>Purpose:</strong> this thesis aims to study different types of risk perceptions that a potential traveller associates with urban areas, and how this perception influences the consumer behaviour in the decision-making process.</p><p><strong>Theoretical framework:</strong> the literature review seeks to explain what constitutes a risk society, the significance of categorizing risk perceptions is outlined, and the connection between traveller´s perception of risks and its decision-making. <strong></strong></p><p><strong>Methodology:</strong> to achieve the purpose of this study, the writers have used an abductive approach, where a quantitative and a qualitative methodology have been applied. 224 incoming travellers to Stockholm participated in the survey. The outcome was then statistically processed using Pearson´s chi-square test in order to measure the risk perceptions based on socio-demographical aspects. In addition, nine interviews were conducted.</p><p><strong>Empirical data:</strong> in the survey it was noted that psychological risk perceptions were most noticeable, and in the interviews it was found in what form risk perceptions affect traveller´s consumer behaviour.</p><p><strong>Findings: </strong>the found conclusions are that 1) traveller´s perception of risks correlates with socio-demographical factors, 2) a city´s pace of life functions as an influential factor on the consumer behaviour, and that 3) the perceptions of risks are primarily characterized by their subjectivity.</p>

Riskhantering inom rese- och turismnäringen där resenärens uppfattning ligger till grund för dennes köpbeslutsprocess har fått begränsat med uppmärksamhet på den akademiska arenan. Syfte: denna uppsats syftar till att studera vilka riskuppfattningar som en potentiell resenär associerar med den urbana miljön, samt hur detta fungerar som inverkansfaktor på resenärens konsumentbeteende i valet av staden som destination. Teoretiskt ramverk: en litteraturgenomgång och ett teoretiskt ramverk visar på vad som utgör det så kallade risksamhället, betydelsen av riskkategorisering diskuteras samt hur kopplingen mellan resenärens riskuppfattning och dennes köpbeslutsprocess ser ut. Metod: för att uppnå syftet har problemet angripits med ett abduktivt arbetssätt. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metodik har applicerats. I enkätundersökningen deltog 224 inkommande resenärer till Stockholm, vilket har bearbetats statistiskt med Pearsons Chi2-test för att undersöka graden av riskuppfattning beroende på socio-demografiska faktorer. Dessutom genomfördes nio samtalsintervjuer som ledde till en tematiserad sammanställning. Empiri: genom enkätformuläret observerades att psykologiska riskuppfattningar var mest framträdande, och i samtalsintervjuerna noterades hur riskuppfattningen påverkar konsumentbeteendet. Resultat: slutsatserna som har dragits är att 1) korrelation föreligger mellan socio-demografiska faktorer och riskuppfattning, 2) stadens livsrytm fungerar som inverkansfaktor, och att 3) uppfattningen om risker präglas av subjektivitet. / Risk management within the travel- and tourism industry has been undeservingly neglected as a field of study in the academia. Purpose: this thesis aims to study different types of risk perceptions that a potential traveller associates with urban areas, and how this perception influences the consumer behaviour in the decision-making process. Theoretical framework: the literature review seeks to explain what constitutes a risk society, the significance of categorizing risk perceptions is outlined, and the connection between traveller´s perception of risks and its decision-making. Methodology: to achieve the purpose of this study, the writers have used an abductive approach, where a quantitative and a qualitative methodology have been applied. 224 incoming travellers to Stockholm participated in the survey. The outcome was then statistically processed using Pearson´s chi-square test in order to measure the risk perceptions based on socio-demographical aspects. In addition, nine interviews were conducted. Empirical data: in the survey it was noted that psychological risk perceptions were most noticeable, and in the interviews it was found in what form risk perceptions affect traveller´s consumer behaviour. Findings: the found conclusions are that 1) traveller´s perception of risks correlates with socio-demographical factors, 2) a city´s pace of life functions as an influential factor on the consumer behaviour, and that 3) the perceptions of risks are primarily characterized by their subjectivity.

The main goal of this thesis has been to contribute towards improved understanding of how cities can influence tourism development. A great deal of earlier tourism studies has been concerned with aspects of social sustainability. This has naturally concentrated on potential as well as real anomalies and conflicts related to urban tourism. Inherent in many of such contributions is a dichotomy consisting of residents and social sustainability on the one hand, and negative impacts of tourism development (e.g. overtourism) on the other.  Research and practice have over time gravitated towards an increased focus on how urban tourism development contributes to desired social impact. This has led to new perspectives in both policy contexts and tourism research. Perspectives for how to manage tourism to mitigate negative impact are therefore being complemented by new, more strategic, questions about how tourism can contribute towards urban development goals.  Such questions, together with evidence that tourism development and urban development are mutually constitutive processes, motivate integrating policies that influence tourism into processes of urban planning. The research in this thesis has sought to contribute towards this emerging space by studying the intersections of tourism development and urban development and planning. The research questions that have emerged from this goal relate to the decision and policy making that take place in processes of urban planning when they intersect (necessarily or potentially) with tourism development.  The thesis comprises one cover essay and two research articles. The first article is based on a single case-study of a new urban development in one of the most visited places of Stockholm. The other article is a comparative case-study of Vienna and Amsterdam that studies policy development and practices for sustainable tourism developments. Data was collected primarily through semi-structured interviews with stakeholders from municipalities, academia and Destination Management Organizations in respective city.  Results suggest that there are important variations in how different stages of tourism development and corresponding impact influence policy making and vice-versa. The cases studied suggest that strategic choices for sustainable tourism development are available up to a certain point. If negative impact on factors related to social sustainability are excessive, policy making aimed at influencing tourism development becomes constrained mainly to mitigating impact.  Given the intersection of planning theory and tourism studies in this thesis, it can be considered a cross-disciplinary research project. Similarly, the results can hopefully contribute to a development of the understanding of how planning theory and tourism studies intersect in theories of both schools of thought. / Det övergripande målet för denna avhandling har varit att bidra till en bättre förståelse förhur städer kan påverka turismens utveckling. Mer bestämt, hur städer kan påverka turismenför att uppnå bättre social hållbarhet, genom att planera för hållbar turism i den offentligaplanprocessen. Ett grundläggande antagande för forskningen som bedrivits för detta projekthar varit att turistutveckling och stadsutveckling är två processer som sker under ömsesidigpåverkan. Utifrån detta antagande har frågorna i avhandlingen sökt utveckla vetande kringde utmaningar och egenheter som kan uppstå om turism analyseras och utvecklas genomden offentliga stadsplaneringsprocessen. Frågor har utformats för att förstå hur politiska,organisatoriska och ideologiska sammanhang påverkar dessa processer. Mycket av tidigare forskning inom turiststudier har varit bidrag till hur stadsturismensnegativa konsekvenser kan minskas. Detta har bidragit till en dikotomi inom fältet, därboendes välmående och social hållbarhet uppfattas i motsatsförhållande till turismensmöjliga negativa påverkan på städer. Genom att närma sig frågor om hur turism kananvändas mer strategiskt för att gynna stadsutvecklingens mål, avser denna avhandling attbidra till ett alternativt synsätt på hur turism kan och bör utvecklas i städer. Avhandlingen innehåller en kappa och tre fallstudier. De tre städerna som studerats äreuropeiska huvudstäder och den sociala aspekten av hållbarhet har stått i fokus.Fallstudierna har behandlats i två artiklar; den första artikeln studerar planprocessen för enny detaljplan i Stockholm, och den andra inbegriper en jämförelse av planering ochstadsutveckling med avseende till hållbar turism i Amsterdam och Wien. Information harinhämtats främst genom semi-formella intervjuer med representanter från kommuner,besöksnäringsorganisationer samt sakkunniga och akademiker från respektive stad. Studiens resultat understryker att viktiga skillnader kan observeras i hur turismensutveckling och motsvarande sociala och politiska sammanhang påverkar utformning avpolicies, och vice versa. Avhandlingen antyder att möjligheten att göra strategiska val för hurturismen bör utvecklas utifrån idéer om social hållbarhet är begränsade efter en viss punkt.När en kritisk mängd faktorer associerade med social hållbarhet påverkas negativt blirpolicies begränsade till ingrepp som avser att vända en sådan utveckling. Givet kombinationen av teorier från turismstudier med planeringsteori kan dennaavhandling ses som multi-disciplinär. Avhandlingen hoppas därför även attforskningsresultat kan bidra till en utveckling både inom fältet för turismstudier och förplaneringsstudier. / <p>QC 20221006</p>

Syfte: Mot bakgrund kring en ökad turism i europeiska storstäder (Statista, u.å.) har syftet med studien varit att studera Barcelona som exempel för att bidra med en djupare förståelse kring hur turister och lokalbefolkning uppfattar varandra i stadsmiljöer med högt turistantal. Samt undersöka hur turismen har förändrat stadens stadskärna och miljö (Duran, 2005). Metod: I studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt applicerats i form av semistrukturerade intervjuer och insamling av vetenskapliga artiklar till empirin. Tolv personer som har intervjuats som har koppling till Barcelona och det sammanfattas i empirin, tillsammans med de vetenskapliga artiklarna. Slutsatser: Den här studie har undersökt Barcelona som exempel för att belysa massturism som är ett omfattande problem som även går att finna i andra europeiska storstäder. Genom de insamlade intervjuerna och de vetenskapliga artiklar påvisades det att Barcelona har fått både positiva och negativa effekter av den massiva turism som finns i staden. Utifrån de insamlade intervjusvaren kunde slutsatsen dras att den sociala aspekten har störst negativ inverkan på lokalbefolkningen i staden. / Purpose: Against the background of increased tourism in European metropolitan areas (Statista, u.o.), the purpose of the study has been to study Barcelona as an example to contribute a deeper understanding of how tourists and locals perceive each other in urban environments with a high tourist number. As well as investigating how tourism has changed the city's city center and environment (Duran, 2005). Methodology: In this study, a qualitative approach has been applied in the form of semi-structured interviews and the gathering of scientific articles of empirical data. Twelve people interviewed who are connected to Barcelona and this is summarized in empirical section, along with the scientific articles. Conclusions: This study has explored Barcelona as an example to illustrate mass tourism, which is a major problem that can be found in other European cities. Through the collected interviews and the scientific articles, it was demonstrated that Barcelona has had both positive and negative effects of the massive tourism that exists in the city. Based on the collected interview answers, it could be concluded that the social aspect has the most negative impact on local people in the city.