Slumturism är ett begrepp som används för guidade turer som reser till fattiga områden. Slumturism finns på flera ställen i världen, bland annat i Sydafrikas townships, där specialsydda resor tar turister till det segregerade områdena vid namn townships. Kritiken är delad och säger att företagen oftast är utomstående där pengarna inte genererar tillbaka till samhället och invånarna blir förödmjukade av turister. Arrangörerna säger däremot att de informerar turisterna om hur verkligheten ser ut och att turismen ger arbetstillfällen. Studien fokuserar på lokalinvånarna och townshipturism i Sydafrika. Studiens syfte är att beskriva huruvida slumturism hjälper eller stjälper lokalinvånarna och forskningsfrågan lyder, hur påverkas townships och dess befolkning av slumturism? Studien använder en empirisk metod där material har samlats in under en fältstudie i Sydafrika. Företag, resenärer och lokalinvånare har intervjuats för att få en bredare bild av problemet. Resultatet visar att turismen i townships bidrar med både positiva och negativa effekter. Turismen ger inte några större positiva ekonomiska effekter från de flesta företagen utan det står turister och lokalbefolkningen för. Turismen skapar arbete men få företag är lokala. De sociokulturella effekterna visar att lite interaktion förs mellan turist och lokalbefolkningen och den sociala bärförmågan kan hotas men turismen har också skapat en möjlighet för lokalbefolkningen i Sydafrika att komma närmare varandra.

Denna studie syftar till att undersöka värdet av en plats och hur det kan påverka lokalbefolkningens inställning till storskalig turismutveckling och nyetablering. För att besvara syftet har naturområdet Skutberget i Karlstad valts ut och etableringen av Muminvärlden utifrån frågeställningarna: Hur värderas naturområdet Skutberget som plats? samt Vad har invånarna för inställning till etableringen av en Muminvärld på Skutberget? I studien testades även fyra olika hypoteser där hypotes 1 och 2 ämnar besvara frågeställning 1 medan hypotes 3 och 4 kopplar an till frågeställning 2. Studien grundar sig på följande fyra teman: värdet av en plats, planeringsperspektiv, friluftsliv samt destinationsutveckling. Dessa teman utgör också studiens teoretiska ramverk. Studien har använt sig av en kvantitativ metod där en enkätstudie har varit det valda tillvägagångssättet för insamling av data och kritisk realism är studiens vetenskapsteoretiska förhållningssätt. Utifrån hypoteserna har enkäten strukturerats i verktyget Survey & Report och den insamlade data sedan har analyserats i SPSS för att komma fram till ett resultat. Resultatet visar tydligt på att Skutberget som plats har ett stort värde för Karlstads invånare och att det råder en skepticism mot etableringen av Muminvärlden. Detta diskuteras närmare i analyskapitlet som sedan övergår i en slutsats med förslag till framtida forskning. / The purpose of this essay is to study the value of a place and how it can affect the local residents’ attitudes towards a large-scale tourism development and a new establishment. To fulfill the purpose, the nature area Skutberget in Karlstad Sweden, has been selected and the establishment of the Moomin inspired theme park. The questions for this study to answer is: How is the nature area Skutberget valued as a place? and What are the local residents’ attitude towards establishing a Moomin inspired theme park at Skutberget? The study also tested four different hypotheses in which hypothesis 1 and 2 intend to answer question 1, while hypothesis 3 and 4 relate to question 2. The study is structured with topics as: the value of a place, the planning perspective, outdoor life and destination development. These themes also form this study’s theoretical framework. The study has used a quantitative method where a questionnaire was chosen as a method for data collection and the study is based on the notion of critical realism. The survey has been constructed in Survey & Report and the collected data has been analyzed in SPSS to compile the results. The results clearly show that Skutberget has a great value for the local residents’ and that there is a skepticism towards the establishment of the Moomin inspired theme park. This is discussed in more details in the analysis chapter, and to conclude the study discusses conclusions with suggestions for further research.

Syfte: Mot bakgrund kring en ökad turism i europeiska storstäder (Statista, u.å.) har syftet med studien varit att studera Barcelona som exempel för att bidra med en djupare förståelse kring hur turister och lokalbefolkning uppfattar varandra i stadsmiljöer med högt turistantal. Samt undersöka hur turismen har förändrat stadens stadskärna och miljö (Duran, 2005). Metod: I studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt applicerats i form av semistrukturerade intervjuer och insamling av vetenskapliga artiklar till empirin. Tolv personer som har intervjuats som har koppling till Barcelona och det sammanfattas i empirin, tillsammans med de vetenskapliga artiklarna. Slutsatser: Den här studie har undersökt Barcelona som exempel för att belysa massturism som är ett omfattande problem som även går att finna i andra europeiska storstäder. Genom de insamlade intervjuerna och de vetenskapliga artiklar påvisades det att Barcelona har fått både positiva och negativa effekter av den massiva turism som finns i staden. Utifrån de insamlade intervjusvaren kunde slutsatsen dras att den sociala aspekten har störst negativ inverkan på lokalbefolkningen i staden. / Purpose: Against the background of increased tourism in European metropolitan areas (Statista, u.o.), the purpose of the study has been to study Barcelona as an example to contribute a deeper understanding of how tourists and locals perceive each other in urban environments with a high tourist number. As well as investigating how tourism has changed the city's city center and environment (Duran, 2005). Methodology: In this study, a qualitative approach has been applied in the form of semi-structured interviews and the gathering of scientific articles of empirical data. Twelve people interviewed who are connected to Barcelona and this is summarized in empirical section, along with the scientific articles. Conclusions: This study has explored Barcelona as an example to illustrate mass tourism, which is a major problem that can be found in other European cities. Through the collected interviews and the scientific articles, it was demonstrated that Barcelona has had both positive and negative effects of the massive tourism that exists in the city. Based on the collected interview answers, it could be concluded that the social aspect has the most negative impact on local people in the city.